Foto: Pernilla Ringström

Möt kyrkomusikern Outi

Nyhet Publicerad Ändrad

Efter att ha vuxit upp på en orgelläktare i Finland så var kyrkomusiker det sista som Outi Ben Ammar tänkte bli. Vändningen kom på Ersta Sköndals kyrkomusikerutbildning.

– Jag hade en fantastisk lärare som illustrerade texter och stämningar med musik. Då insåg jag plötsligt att jag kunde få skapa och vara kreativ som kyrkomusiker, säger Outi.   

Det tidiga motståndet till trots, var vägen till Ersta Sköndal kantad av psalmer och orgelpipor. Med en mamma som var kantor fick Outis dockor och gosedjur namn efter orgelstämmor. Hon började tidigt spela piano och hoppa in vid orgeln vid behov. Redan som 13-åring vikarierade hon på en begravning.   

– Men jag fuskade och spelade bara med händerna, berättar Outi.   

Att möta människor i vardagen sänker trösklarna till kyrkan.

Mångsidig och nytänkande

Att ha en musikalisk bredd är en fördel för den som vill bli kyrkomusiker och många i yrket behärskar fler instrument än piano och orgel. Outi började spela fiol redan som sjuåring.  

– Jag drömde om att Gud skulle tala genom min musik och beröra människor så att de skulle hitta sin tro.   

Härnäst skulle hon gärna vilja lära sig spela rytminstrument. Som musiker vurmar hon förstås för närvaron i livemusiken och har därför också börjat sjunga solo i tjänsten.   

– Förutom gregoriansk sång ligger solosång egentligen utanför min komfortzon, så det är ett spännande område att utveckla för mig.  

Alltsedan brytpunkten på kyrkomusikerutbildningen har Outi sprudlat av kreativitet och hon njuter av att skapa egna arrangemang med utgångspunkt från psalmboken. Bland annat använder hon nutida musik som visa, jazz och pop för att klä psalmerna i nya kläder och därmed skapa förståelse för deras innebörd.   

Inte bara musik

Att jobba som kyrkomusiker är att ha stor frihet men också ansvar. Det handlar inte bara om att vara en duktig musiker utan också administratör, pedagog och lagledare. Disciplin och god planeringsförmåga är viktigt. Möten med kolleger och arbete vid gudstjänster och förrättningar är arbetstid som är lätt att planera.   

– Det knepiga är däremot att överblicka hur mycket tid som krävs för förberedelser och övning, säger Outi.   

Hon har själv valt att ha en flytande gräns mellan ledig tid och jobb.   

– Jag kan inte tvinga fram kreativitet utan låter gärna idéer komma till mig på fritiden.   

Många kyrkomusiker har ansvar för församlingens hela musikbudget. Outi, som nyligen bytt arbetsplats från stads- till landsbygdsförsamling, har precis börjat sätta sig in i den uppgiften för att kunna skapa egna rutiner.   

Många möten

Församlingens verksamhet innebär att man som kyrkomusiker ständigt möter människor i alla åldrar och stadier – allt från de minsta på babyträffarna till vuxna körsångare som kanske sjungit i många år.   

– I körarbetet är det en fördel att vara en diplomatisk men målmedveten lagledare, säger Outi med glimten i ögat.   

Hon försöker lämna terminsverksamheten och istället arbeta i projekt. I somras drev hon till exempel en sommarkör och nyligen avslutades ett projekt kallat allhelgonakör.   

– Ibland är det samma människor som kommer, men alla har inte alltid möjlighet att delta en hel termin. Då är det perfekt att kunna vika bara några veckor åt ett körprojekt.  

Utmaningar och glädjeämnen

Att riva fördomarna om att det skulle vara tråkigt i kyrkan ser Outi som en viktig utmaning, men har med glädje märkt att det är lättare för konfirmander än för deras föräldrar. Hon tycker också att mer resurser borde satsas på att låta barn bekanta sig med orgeln.   

– Jag ser gärna att musiken får ta mer plats i både verksamhet och gudstjänst. Med körsång och solosång utvecklar vi språket och förståelsen för texternas innebörd.  

Det går inte att ta miste på att Outis stora glädjeämne är arbetet med ungdomar.   
– Att få uppleva när de i sin tur upplever något större ger känslor som inte kan kläs i ord.   

Särskilt stolt över att jobba i Svenska kyrkan är Outi när hon fått vara med och utrusta unga människor med redskap att klara svårigheter i sina liv.  

– Framtiden är helt upp till hur vi förvaltar nuet.  

En intensiv tid

Julen är årets mest arbetsintensiva period för Svenska kyrkans musiker. Outi utgör inget undantag. Tillsammans med en kollega driver hon ett körprojekt med både klassiska julpsalmer och nyare julsånger. Musikaliska julspel med barn från verksamheten, julkonsert och gudstjänster fram till trettonhelgen fyller på och ser till att kalendern är fulltecknad.  

Att förnya men samtidigt bevara musiktraditionen kring jul kan vara en balansgång. Många vill fortsätta med de gamla traditionella julpsalmerna som man hört sedan barndomen.  

– Men moderna julsånger som spelas i radio blir också tradition så småningom. Dem kan man använda sig av och låta färga den äldre musiken, säger Outi.   

Hennes egna favoriter hittar man dock i psalmboken – psalm 423, Kom Jesus, kom Immanuel och adventspsalm 112, Världens frälsare kom här.   

– Det är lite kul att den har samma nummer som SOS alarm, ler hon.   

Hur man hinner fira jul mitt i allt arbete är frågan?   

– Mitt sätt är att jobba jättemycket den här perioden. Eftersom mamma gjorde likadant känns det naturligt, berättar Outi.   

Sänker trösklar

När Outi inte äter, sover och tänker musik är träning hennes passion, såväl som instruktör som utövare. Efter många år som ledare på några av Friskis & Svettis tuffaste pass tänker hon nu bli ledare på det lokala gymmet i Svalöv.  

– Att möta människor i vardagen sänker trösklarna till kyrkan. Jag tror dessutom att vi borde arbeta mer med både kropp och själ i vår verksamhet. Det går att göra så mycket mer om man gör det tillsammans, avslutar hon. 

Pernilla Ringström      

Folder - så blir du kyrkomusiker

Ladda ner folder om att bli kyrkomusiker, pdf.