Häverö kyrka är församlingens huvudkyrka
Foto: Ulrika Södrén

Häverö kyrka

Häverö kyrka är en mycket vacker medeltida stenkyrka från 1300-talet, belägen i Häverö några km öster om Hallstavik. Kyrkan är täckt på väggar och tak av målningar från 1500-talets början, målade av lärjungar till Albertus Pictor. Altarskåpet är gjort i Antwerpen i början av 1500-talet. Dopfunten är från 1200-talet. Antal tillåtna personer i kyrkan - exklusive personal: 140 st

Häverö kyrka är byggd på en kult- och tingsplats från yngre bronsåldern och äldre järnåldern. I kyrkans närhet finns flera gravplatser från samma tid. Det var vanligt att man ”kristnade” hedniska kultplatser genom kyrkobyggen. Tanken var troligen att det skulle vara lättare att ta till sig den nya tron.

1100-tals kyrkan

Redan på 100-talet fanns i Häverö en kyrka byggd av trä. Resterna av denna hittades vid restaureringen på 1970-talet. Den mätte ca 7 x 7 meter och var troligen av stavkyrkomodell.

1300-tals kyrkan

I början av 1300-talet stod den nuvarande kyrkan på plats. Sakristian byggdes troligen redan i slutet av 1200-talet men vapenhuset kom inte till förrän på 1400-talet då även telgelvalven slogs. Små gluggar i stället för fönster fanns på sydväggen och eventuellt på östväggen. På 1700-talet togs fönster upp på nordsidan och även ett rundbågigt fönster i västra gaveln. Under denna period tillkom även porten i samma gavel. Det runda fönstret med glasmålning kom på plats under restaureringen 1905.

Kyrkmålningarna

Målningarna på väggarna och i valven härstammar från mitten av 1400-talet. Motiven är hämtade från den medeltida bildbibeln ”Biblia pauperum” och vissa helgonlegender. Tyvärr blev flera målningar förstörda när man tog upp fönstren. Målningarna är troligen utförda av gesäller till den berömde kyrkomålaren Albert Målare – Albertus Pictor. Målningarna på väggarna blev med tiden slitna och kalkades över år 1850 efter en framställan från ärkebiskop Lindblom vid visitiationen 1813. De togs fram igen vid restaureringen 1905 men retuscherades och målades delvis på av konservator Emil Nordström.

Altarskåpet

Altarskåpet med figurer skurna i trä och belagda med bladguld är tillverkat av den flamländske mästaren Gielisz i Antwerpen i början av 1500-talet. Från samma tid kommer även dörrarna målade av en annan Antwerpenmästare Colin de Coter.

Skulpturerna

De tre träskulpturerna kommer från 1400-talet. I söder – nära ingångsdörren från vapenhuset – står S:a Gertrud, frankerkonungen Pippin den Lilles dotter. Hon avbildas med en kyrkminiatyr i famnen.
Vid pelaren mellan kor- och mellantravéerna står Smärtornas man, en staty föreställande den lidande Kristus. Den tredje statyn har sin plats på nordväggen och avbildar den heliga Birgitta som skriver ner de himmelska uppenbarelserna.

Inventarier

Dopfunten i koret kom troligen till kyrkan vid kyrkobygget. I vapenhuset finns cuppan från en äldre dopfunt som förmodligen tillhört den äldre kyrkan.
Predikstolen tillverkades av Uppsalamästaren Erich Hollner 1688.
Orgelläktaren och den fasta bänkinredningen kommer också från slutet av 1600-talet. Nuvarande bänkinredning tillkom vid restaureringen 1905 liksom altaret och altarringen.
Dörrarna från 1600-talsbänkarna återanvändes som väggpanel. Den nuvarande orgelläktaren är från restaureringen 1970-1972.
Kyrkan fick sin första orgel 1863.
De två obeliskerna vid sidan av de främsta bänkarna har Carl XII:s namnschiffer och årtalet 1704. Ursprungligen har de troligen stått i någon profan (ohelig) byggnad och skänkts till kyrkan.
Ljusbäraren bak i kyrkan är skänkt av en utflyttad församlingsbo 1984. Ikonkopian är även den en gåva från samma år.
Ljuskronan i malm i koret är skänkt till kyrkan av Lars Matson och hans hustru i Tulka by 1675.
Kronan på orgelläktaren är även den av malm och skänkt av kyrkoherden i Häverö J Telin 1776.
De mellersta kronorna av mässing sattes upp i samband med restaureringen 1905.
Psalmnummertavlorna är från början av 1800-talet.

Klockstapeln

Klockstapeln är uppförd någon gång i början av 1500-talet men konstruktionen är äldre. Som grund har den en knuttrimrad kista fylld med sten. Klockhuset bärs upp av sexton grova bjälkar. Stapeln och klockhuset furupanelades någon gång under 1800-talet.
I klockstapeln finns två kyrkklockor – en storklocka från 1740 men omgjuten 1786 – och en lillklocka från förra hälften av 1600-talet. Den hängdes upp i Häverö klockstapel någon gång i mitten av 1600-talet.

Adress till Häverö kyrka:
Häverö kyrka, Häverö kyrkväg 4, 763 94 HALLSTAVIK
60°02'28.9"N 18°40'49.4"E