Ingvar är bondekompis

Nyhet Publicerad Ändrad

Fem frågor till Ingvar Larsson, bonde, kyrkvärd och ordförande i kyrkonämnden i Vittsjö-Verums kyrkliga pastorat.

2013-10-01

Du är bondekompis. Vad innebär det? 
– En bondekompis är en person som bönder kan ringa till för att få prata av sig och få råd och stöd. Vi kan också förmedla hjälp. Det är ett nätverk och en krisberedskap inom LRF, Lantbrukarnas Riksförbund. Ofta handlar samtalen om kris i ekonomin, i äktenskapet eller om sorg. Flera präster och diakoner är engagerade som bondekompisar. Det är ideellt arbete, utom när vi gör hembesök. Då utgår timersättning.

Vad ger det dig att vara bondekompis?
– Det är ett tacksamt uppdrag. Man känner att man är behövd. Jag kan rekommendera det till andra. Vi är mellan 15-20 personer i Skåne. Själv håller jag på att avveckla min verksamhet som bonde efter 52 år. Snart går jag i pension, men jag tänker fortsätta att vara bondekompis så länge jag har hälsan. Det ger en väldig stimulans.

Hur hör kyrka och jordbruk ihop för dig?
– Det går hand i hand på ett självklart sätt. Jag har ett engagemang i min församling sedan trettio år. Som jag ser det är kyrkan en del av naturen. Naturen är Guds skapelse som vi är satta att förvalta.  

Vilka är bönders största utmaning idag?
– Att få ekonomi på verksamheten. Det har blivit tufft. Det kräver så mycket kapital att vara lantbrukare jämfört med förr. I och med att man lånar upp stora summor är man beroende av att pengar flyter in stadigt. I en svacka är det riktigt hårt.

Maria Lundström 
maria.c.lundstrom@svenskakyrkan.se