Legenden om Sankt Mårten handlar om kristusorden: "Sannerligen, vad ni har gjort för någon av dessa minsta som är mina bröder, det har ni gjort för mig."
I vapenhuset står en träskulptur föreställande helgonet Mårten. Han föddes år 316 i nuvarande Ungern och dog 8 november år 397 i Gallien. Han tjänstgjorde i den romerska armén och stationerades i Gallien. Enligt legenden mötte han en dag en naken tiggare; Mårten tog sin mantel, klöv den mitt itu med sitt svärd och gav tiggaren den ena delen. Den natten drömde han att han såg Jesus iklädd den bortskänkta mantelhalvan. När Mårten vaknade på morgonen var hans mantel hel.
Mantel heter pallium på latin och ur den här legenden kom begreppet palliativ vård. Hans delning av manteln beskrivs som den första palliativa handlingen.
Mårten lät döpa sig och lämnade armén eftersom han bara ville lyda Kristus. Han blev eremit och grundade Galliens första kloster i Poitiers, Frankrike. Han genomförde många missionsresor genom västra och centrala Frankrike och ca år 370 utsågs han till biskop av Tours.
I bland annat Skåne och stora delar av Tyskland firas Martinsdagen genom den traditionella Mårtensafton. Enligt en legend gömde sig Mårten bland gäss för att slippa bli biskop, men gässen kacklade så pass mycket att de avslöjade honom. De högljudda fåglarna slapp dock inte ostraffat undan utan de blev tillagade och åts upp. Det här sägs ha ägt rum den 11 november år 370 eller år 371.
St Martin av Tours räknas än i dag som Frankrikes skyddshelgon. Han är även skyddshelgon för värdshusvärdar, soldater samt mot fattigdom och alkoholism.