ÄR LYXFÄLLANS budgettavla vår tids flanellograf?
Många äldre och före detta söndagsskolebarn minns flanellografens gröna yta. Det var på den fröken fäste bilder från Bibelns sedelärande scener. En stunds livskunskap för de folkhemsungar som växte upp i ett av världens mest sekulariserade länder.
Lyxfällans tavla är inte grön utan svart. Istället för bibliska motiv pryds den av sedlar. Men det fostrande uppdraget är detsamma. Med hjälp av programledarna går deltagarna från en havererad privatekonomi till en budget i balans med en dos lärdom i bagaget.
Magdalena Kowalczyk har för tillfället lämnat Sverige. Inspelningen av nästa säsong är just avslutad för hennes del. Intervjun gör hon per telefon från frukostbalkongen i sitt 1700-talshus i Frankrike. Det är bara tio grader ute men solen skiner och platsen ligger i lä från vinden.
I snart fem år har hon lett TV3:s långkörare, ensamt i sitt format.
– Vi verkar av någon outgrundlig anledning vara det enda programmet i Sverige som på ett tillgängligt sätt pratar om privatekonomi.
Magdalena Kowalczyk har inte svårt att hitta skäl till att Lyxfällan drar och behövs.
– Vi bryter det tabu som finns kring att prata om privatekonomi och belyser samtidigt problem och fallgropar. Vi tar upp frågorna med riktiga människor, riktiga öden och riktiga känslor.
Att man inte pratar så mycket om privatekonomi är delvis begripligt, menar Magdalena Kowalczyk. Man kanske skäms för att man inte kan så mycket eller för att man inte har god ekonomi. Det är mänskligt att inte vilja blotta sina svagheter, säger hon.
Hon hoppas att Lyxfällan bidrar till att skammen minskar.
– Generellt sett saknas grundläggande kunskap om hur man klarar sig privatekonomiskt. I Sverige pratar man sällan om det hemma. När man väl uppnått åldern då man ska stå på egna ben upptäcker många att de inte har koll.
Detta, i kombination med en lavinartad ökning av aktörer som har en ekonomisk vinning i att folk är osäkra och otrygga, utgör grogrunden för tystnad och genans, menar Magdalena Kowalczyk.
– Lagstiftningen och regleringen kring snabblån är undermålig. Riskerna är många. För den som fastnat i skuldfällan kan det inte bara vara pinsamt att erkänna att man fattat dåliga beslut. Framför allt är det svårt att förstå hur man ska reda upp det.
DE SOM DELTAR i Lyxfällan gör det frivilligt. Det kan vara enskilda personer eller par. Programmet har en tydlig dramaturgi. Deltagaren får först hjälp att förstå sin ekonomiska situation och omfattningen av de skulder och eventuella inkassokrav som finns. Vid den svarta tavlan blir det tydligt hur mycket budgeten överskrids med varje månad och vilka de stora pengatjuvarna är.
Mötet med verkligheten kan bli chockartat. Insikten väcker ofta starka känslor och många deltagare faller i gråt framför tv-kameran. På olika sätt illustreras deltagarnas överkonsumtion av snabbmat, taxiresor och prylinköp. Symboliska kassar radas upp. Den växande skulden, som ofta är okänd för deltagarna, visas på skyltar.
VÄGEN TILLBAKA TILL en uppstyrd privatekonomi går via ett slags hjälp till självhjälp. Lyxfällans programledare och coach visar hur deltagarna kan ta kontroll över sin situation genom allt från nya matvanor till mental inställning. Dyra lån läggs i bästa fall om. Inkassokrav och utmätningar styrs undan med hjälp av uppoffringar och hårt arbete under inspelningsveckan.
Återbesöket vid tavlan präglas av lättnad och framtidstro.
Lyxfällan har en trogen tittarskara. Men programmet har också kritiserats för att slå mynt av andras olycka. Magdalena Kowalczyk tycker att kritikerna har missförstått.
– Det står var och en fritt att be om hjälp. De senaste åren har vi jobbat hårt med att nyansera bilden av deltagarna och hjälpa dem med mer än det rent monetära, istället för att bara gapa ”Överkonsumtion är dumt, skärp dig och gör så här istället”.
Vitsen med programmet är att få både tittare och deltagare att förstå varför man hamnar i en skuldfälla.
– Det finns underliggande orsaker till att folk gör de val de gör, vilket vi utforskar och redogör för. Det är aldrig så att någon bara är dum i huvudet.
En av orsakerna till skuldfällan är ofta det upplevda behovet av en snygg fasad, menar Magdalena Kowalczyk.
– Det är en så otroligt sorglig trend. Många, inte minst unga, vill se balla och lyckade ut inför människor som de kanske inte ens känner eller som inte betyder något.
Hon håller inte med om att den som skuldsatt sig enbart shoppat på impuls.
– Överkonsumtion handlar ofta om ensamhet och tristess. Istället för att shoppa för att njuta av något härligt, shoppar man för att döva något dåligt.
MAGDALENA KOWALCZYK är andra generationens invandrare. Hennes mamma, som kommer från Polen, drog det största uppfostringslasset. Familjen hade det relativt bra och kunde till exempel åka på semester en gång om året. Men hon fick inte allt hon pekade på. Magdalena Kowalczyk hade aldrig veckopeng på regelbunden basis utan fick pengar vid behov och genom att hjälpa till hemma.
– När jag frågade om pengar till bio sa mamma ”Javisst, om du gör det här och det här”. Det är därför jag är så oförstående till den här självrättfärdiga attityden som många svenskar är uppfostrade med, att man ska ha saker utan att först ha jobbat för det och trots att man inte har pengar på kontot.
Det polska arvet satte viss prägel på uppväxten. Magdalena Kowalczyk är döpt i katolska kyrkan och tog även första kommunionen där. I katolska kyrkan är nattvarden ett av sju sakrament.
I TAKT MED ATT hon blev äldre växte avståndet till kristendomen. Som vuxen har hon istället mött religionen i buddistisk form. Efter examen från Handels inledde Magdalena Kowalczyk en karriär som thaiboxare – 2007 tog hon VM-guld i 67-kilosklassen – och var långa perioder i Thailand.
– Det är ett buddistiskt land, format av filosofi n att Gud finns i allt och i alla människor. Om man är god mot andra optimerar man chansen till lycka och till att inte återfödas som en liten kackerlacka under en sten.
Kristendomen delar inte tron på återfödelse. Men många av religionernas inslag är gränsöverskridande, inte minst när det kommer till synen på pengar och det så kallade fattigdomsidealet. Även den som sällan går i kyrkan har hört bibelordet ”Det är lättare för en kamel att komma in genom ett nålsöga än för den som är rik att komma in i Guds rike”.
– Det stämmer verkligen. Men jag tycker att det är intressantare att lyfta fram undantagen, som Roger Akelius.
Magdalena Kowalczyk syftar på fastighetsmiljardärens insamlingskampanj för att stötta det ukrainska folket. Genom sin stiftelse lovade Roger Akelius att skänka lika mycket som UNHCR och Unicef samlade in under mars månad. Totalsumman landade på 1,7 miljarder. Den digitala tidsåldern sätter nya ramar för vår relation till pengar. Sociala medier accentuerar frågan om vilket liv vi kan visa upp, och det kontantlösa samhället förvandlar pengar till något abstrakt.
MAGDALENA KOWALCZYK oroar sig för de unga som växer upp idag.
– Det är viktigare än någonsin att föräldrar pratar med sina barn om pengar. Det är jättesvårt för barn att uppskatta värdet av pengar när de bara ser mamma eller pappa stoppa in ett kort i en maskin, om ens det.
Inte blir det lättare när barnen blir unga vuxna och ser på Instagram hur folk påstår sig tjäna mycket och snabba pengar på börsen.
– Vi hade en fantastisk börssommar, mängder av ungdomar utan kunskap lockades att ta CSN- eller blancolån i tron att det skulle bli lätt att casha in. När kurser sedan dök eller uppgångar uteblev stod de där med sitt stundtals dyra lån och begränsade återbetalningsmöjligheter. Det är en privatekonomisk katastrof.
Många hemkunskapslärare hör av sig till Magdalena Kowalczyk. ”Vad ska vi göra?”, undrar de. Hemkunskapen är ett av skolplanens minsta ämnen. I brist på tillräckliga läromedel om privatekonomi använder de Lyxfällan.
Magdalena Kowalczyks pedagogiska roll stannar inte vid programledarrollen. Hon föreläser ofta om privatekonomi och har gjort en digital föreläsningsserie för barn. Hon försöker också lobba mot Skolverket och beslutande politiker. Men ärendet gäller inte bara skolelever utan människor i alla åldrar.
– Vi har ett skriande behov av en större ödmjukhet inför pengar.
MAGDALENA KOWALCZYK
Bor: I Stockholm och Frankrike.
Gör: Programledare i TV3:s Lyxfällan, debattör och moderator.
Bakgrund: Civilekonom. Tidigare världsmästare i thaiboxning. Var en av gladiatorerna i TV4:s program med samma namn.
Om likheterna mellan Lyxfällan och thaiboxning: ”När jag som boxare vill vinna en match är jag inte hjälpt av coacher som klappar mig medhårs. Jag behöver någon som tydligt säger vad jag ska göra. På samma sätt bemöter jag Lyxfällans deltagare. Jag är rak och ger dem den knuff i ryggen som de behöver för att lösa sina problem.
Om sin drivkraft: Revanschlusten har nog tagit mig dit jag är idag. Jag var den udda fågeln med mitt utländska krångliga efternamn, och det blev tidigt viktigt att visa att jag förtjänar min plats. I Lyxfällan hjälper jag deltagarna att sluta göra saker för omvärldens ögon och istället lyssna till sig själva. Det är den bästa drivkraften – att kunna gå från skam till att sträcka på ryggen.
TEXT: Kristina Lindh
FOTO: Håkan Elofsson
Artikeln har publicerad i Livet nr 2/2022. Läs gärna hela numret som hade temat ”Med eller utan pengar”.