Foto: Emelie Asplund

Gert Wingårdh: "Hemmet har själ"

Samarbeta med en snickare som levde för tvåtusen år sedan? Inga problem, säger arkitekten Gert Wingårdh. Att förvandla kyrkor till bostäder gör honom däremot mindre bekväm.

I TAKT MED att Svenska kyrkans medlemstal sjunker står allt fler kyrkobyggnader tomma. Det beror inte enbart på färre medlemmar utan också på urbanisering. Det är landsbygdens kyrkor som överges. Frågan är vad kyrkorummen ska fyllas med. Arkitekten Gert Wingårdh har ett rakt svar: Låt de hemlösa bo där.

– Tänk ett härbärge i varje by. Tänk att veta att var man än är i Sverige och knackar på kyrkdörren så finns det en säng.

När han säger det står han mitt i Småland och mitt framför filmkameran. Och mitt framför en enorm träbasilika från 1918. Scenen utspelar sig i SVT:s Husdrömmar, programmet som inneburit Gert Wingårdhs definitiva genomslag för den breda allmänheten.

Hans arkitektkarriär är imponerande. En och annan skulle kalla den irriterande. Ska karln ha sin penna med i varenda prestigekåk, undrar kritikerna. Senaste verket är den omdiskuterade tillbyggnaden av Liljevalchs konsthall.

Med ett slags chosefri pondus har Gert Wingårdh lyckats omdefiniera bilden av arkitekten som en poloklädd snobb. Bara kindpussandet skiljer honom från den absoluta folkligheten. Denna gång är han lätt irriterad. Trä basilikan som programavsnittet kretsar kring har sålts av den lokala församlingen till de nya ägarna för 270 000 kronor.

– Jag blir upprörd. Har Svenska kyrkan, dit mina skattepengar* går, sålt för sådant underpris?!

GERT WINGÅRDH ÄR även frågande till att förvandla en kyrkobyggnad till privatbostad, vilket de nya unga ägarna tänker göra. Lokalen är redan avsakraliserad, som det heter när man under rituella former fråntar kyrkan dess status som heligt rum. Gert Wingårdh tycker att det borde vara en rejäl paus på fem, tio år – ”kanske en generation” – innan den helgade byggnaden blir ”ett hem med stoj och stim”.

– Jag är inte helt bekväm. Detta var en gång en samlingsplats för jättemånga människor varje söndag. Det finns en slags andlighet, djup, trygghet och tyngd i kyrkorummet.

Ja, kanske måste de inte befolkas alls, säger han. Kanske kan kyrkorna helt enkelt få stå som de är, utan funktion. Som ett välbehövligt tomrum i en värld fylld av intryck, krav och impulser.

Gert Wingårdh är formad av kyrkorummet. Varje söndag under uppväxten gick han med mamma och pappa till gudstjänsten i Sankta Helena och senare Våmbs kyrka i Skövde. 52 dagar om året i all ära. Långt mer formande var förstås platsen där han tillbringade resten av tiden. Barndomshemmet var en femtiotalslägenhet.

– Jag kommer ihåg att vi hade många gula trämöbler. Jag minns en bambuspaljé där en monstera klängde. Jag minns också sopnedkastet. Mor sa att det skulle kunna komma troll upp från sopnedkastet. Det var otäckt.

Senare bodde familjen en period i Tyskland, i husvagn. Gert Wingårdh hade slafen placerad över toaletten, nära ett takfönster i orange plast. Där låg han och tittade ut på molnen.

– Jag tycker om orange färg, det har en klar koppling till den tiden.

Första egna lägenheten var liten, fjorton kvadratmeter. Gert Wingårdh byggde ett stort bord och köpte en asketisk stol av den danske formgivarikonen Kåre Klint. På sängen lade han ”ett vedervärdigt fult rosa frottéöverkast”.

VAD ÄR ETT HEM? Genom beskrivningarna av sina tre första bostäder har Gert Wingårdh illustrerat svaret. Ett hem är en fysisk plats med funktioner för sömn, mat och hygien. Men enbart det räcker inte, säger han. För att ett hem ska bli ett hem krävs människor. Och tid.

– Ett hem är något som skapas genom minnen av relationer. Av att tingen och rummen laddas med erfarenheter och en djupare mening.

Begreppet ”hemmets själ” är synnerligen relevant, säger Gert Wingårdh.

– Ett hem kan absolut ha själ. Det handlar om artefakter som triggar känslor. Om man blivit kärleksfullt smekt i en stol laddas stolen med den stämningen. Om man blivit agad mot ett bord händer samma sak med bordet.

VISST FINNS DET faktorer som redan på ritbordet kan bidra till stämningen. Hur ljuset faller. Hur rummen står i relation med varandra. Vilka material som används. Gert Wingårdh formger ofta hem på uppdrag. Han frågar då klienten vad hen värdesätter i livsmiljön. ”Vill du vakna i mörker eller av att solen kommer in? Vill du laga din mat ensam eller inför öppen ridå?”.

Svaren styr hur han placerar rummen. Om önskemålen är uppåt väggarna förklarar Gert Wingårdh varför man bör välja en annan lösning.

– Klienten kan önska en skräddarsydd bostad. Det intressanta är att resultatet nästan alltid blir en överraskning. Det visar sig att man tyckte om solljuset som kommer in, fast man påstod att man inte ville ha det.

Det är 47 år sedan Gert Wingårdh blev klar med arkitektstudierna. Under samma halvsekel har synen på hemmet hunnit genomgå ett antal trendskiften. Eller?

– Min grunduppfattning är att inget har hänt. När jag föreläser brukar jag berätta om hur ett hem såg ut för 4 000 år sedan i staden Ur för att visa alla normer som lever kvar.

Men det är klart att mycket förändrats, säger han i nästa andetag. Gert Wingårdh beskriver sin uppväxt som typiskt småborgerlig. Han tror att hans eget småborgerliga liv är mer öppet än vad hans föräldrars var.

– Det är en större genomströmning av nära och tillfälliga bekanta i mitt hem än vad det var i deras. Jag uppfattar att hemmet idag är mer öppet.

EN ANNAN FÖRÄNDRING är att folk blir rikare, konstaterar Gert Wingårdh. De privata hem han ritar nu är dubbelt så stora som de var för tjugo år sedan, då de i sin tur var dubbelt så stora som de som ritades tjugo år innan dess.

– Människor pratar om att de har så många ägodelar. Det räcker inte med en garderob, det ska vara ett helt rum. Istället för hygienrum har man en hel spaavdelning. Samtidigt finns en trend som handlar om att reducera sitt liv, säger han. Att gå mot minimalism och göra sig av med saker.

Ett annat tidstypiskt ideal är hotellkänslan. På Hemnet och i inredningsreportagen märks suget efter interiörer med en touch av hotell. Detta samtidigt som arbetsplatsen och de offentliga miljöerna ska vara så hemlika som möjligt.

– Det är en intressant motsägelse. När det gäller hemmen tror jag att det handlar om att man förknippar hotellrum med lyx. Det man egentligen säger är att man vill komma hem till en bäddad säng, en välfylld minibar och en frukost som dukas upp utan att man anstränger sig.

Bilderna av vad ett hem är och kan vara möter oss från olika håll. Som en brutal motpol till de glossiga magasinens foton av det trygga och välordnade hemmet tränger skildringarna från krigets ruiner in, nu på nära håll genom Rysslands angrepp på Ukraina. I bilderna av de sönderbombade husen träder essensen av hemmet fram, som när något blir synligt först när det är borta.

GERT WINGÅRDH HAR ofta blivit stående framför brandgavlar vid nyrivna hus och förundrats över hur mångfalden av tidigare dolda liv öppnar sig framför ögonen. De sönderbombade miljöerna i Ukraina betraktar han ur ett vidare perspektiv. Det handlar inte om enstaka hus utan om hela städer.

– Frågan som uppstod efter andra världskriget handlade om huruvida man skulle bygga upp en gammal stad som grundlades på 1700-talet eller göra något nytt och bättre. Det var då miljonprogramsidén föddes. Just nu är modernismens ideal förkastade, vi är tillbaka i en förtätning lik äldre tiders städer. Det kommer bli intressant att se vilken väg man väljer i Ukraina.

Gammalt som ska bort. Gammalt som ska bevaras. Världsarkitekturen är full av byggnader vars värde inte går att överskatta. En stor del av dem är heliga rum. Det var i de kyrkliga prestigeprojekten som historiens byggherrar introducerade nya metoder. Tekniker som används än idag.

Gert Wingårdh är övertygad om att han skulle kunna samarbeta med dåtida kolleger. Till och med en snickare som föddes i Nasaret för mer än tvåtusen år sedan.

– Jesus och jag skulle utan problem förstå varandra. Bostäderna har inte ändrat sig sedan urminnes tider. Och en kyrka kan byggas på precis samma sätt som man gjorde i Mellanöstern för längesedan. 

 

* Kyrkoavgiften till Svenska kyrkan kallas av många för skatt. Formellt är det en medlemsavgift som regleras via deklarationen. 

 

GERT WINGÅRDH

Ålder: 71 år

Bor: I ett om- och tillbyggt soldattorp i Bohuslän. Taklägenhet i Göteborg.

Familj: Hustrun Karin. Fem gemensamma barn och sex barnbarn.

Gör: Arkitekt, tv-profil

Utmärkelser: Har vunnit det prestigefyllda Kasper Sahlinpriset, som Sveriges Arkitekter delar ut, sex gånger.

Aktuell med: Produktionen av en ny säsong av Husdrömmar. ”Vi fortsätter som tidigare med stor spännvidd, att följa unika fall. Vi ser gärna intresse för ekologi, cirkulärt tänkande och självbyggeri.”

Om det svenska hemmet:

”Det som utmärker det svenska hemmet är relationen till ljuset. Många vill ha det ljust, även om man inte målar allt vitt. I sydligare länder handlar det mer om att stänga ljuset ute.”

Om hem och barn: ”Det är tydligt att barn får ta plats i svenska hem. Soffor och andra möbler tar hänsyn till barns intressen. I exempelvis italienska och franska bostäder finns ofta en högre lust till representativitet, hemmet är mer av en front. Det är nästan otänkbart att se leksaker ligga framme när du kommer till en vanlig fransk familj.”

 

TEXT: KRISTINA LINDH FOTO: EMELIE ASPLUND