Hej… någon kanske ser… mej

Erik Dåverud, församlingspedagog, Team ungdom skriver:

Stå inte för nära. Håll en armlängds avstånd. Undvik icke nödvändig kontakt. Tyvärr en vanlig dag för många, coronakris eller ej. Som pedagog i ungdomsteamet spenderar jag en del tid på högstadieskolorna. Och jag ser henne där i korridoren.

För henne är allt som vanligt. Lurar i öronen för att utestänga alla röster, ögonen på mobilen för att utestänga alla blickar. För henne är social distansering inget nytt påfund. Men jag säger alltid hej om hon tittar upp.

Ofta svarar hon med en svag nickning, ibland bara en blick. Jag vilar i vetskapen att hon vet att hon har blivit sedd. Kanske att vi en dag kan mötas - i ett samtal om livet, i det stora eller det lilla. Tills dess räcker ett hej.

När krisen är över börjar ditt jobb med att ta upp gamla relationer på nytt. Glöm då inte heller att se den som gör sig osynlig. Se varandra, se människan.