Varje vinter i slutet av januari brukar Sveriges ornitologiska förening ordna fågelräkning. Intresset för att mata fåglarna är mycket stort och de kommer nära inpå knuten när vi bjuder dem på godsaker! De blir på så sätt väl förberedda för häckningssäsongen och dessutom får vi närkontakt med dem genom våra fönsterrutor och låter oss fascineras. Nyfiket lär vi oss mer om vinterfåglarna. Har du tänkt på hur vacker en vanlig liten blåmes egentligen är? Eller nötväckan, med sina snabba, kvicka rörelser? De återkommer gärna dag efter dag om de erbjuds solrosfrön, nötter, talgbollar och äpplen! Det är inte så mycket mer varierad kost än så. De är inte speciellt kräsna, utan låter sig nöjas med det som bjuds, för det är just den maten de behöver för att överleva och må väl.
Rubriken ”maträtten” är temat för årets fasteinsamling, som du kan läsa mera om i detta nummer av Kyrkobladet. Precis som fåglarna behöver också vi människor mat för dagen. Vi som bor i denna del av världen tar ofta för givet att vi kan äta oss mätta. Men ibland blir vi ändå påminda om att inte alla har det lika bra. Det är i själva verket ofattbart många som inte har mat för dagen, utan måste lägga sig hungriga på kvällen. Egentligen måste det inte alls vara så. Om vi klarade att bättre ta hand om och fördela jordens resurser, så skulle alla kunna få mat för dagen.
Ibland kan läget kännas hopplöst och omöjligt att påverka, men jag tror att vi behöver börja med oss själva och tänka att också det lilla sammanhanget är viktigt och att du och jag kan göra skillnad. Från askonsdagen fram till påskafton har vi i kyrkans tradition det som kallas fastan. Den kanske tyvärr ofta bara passerar obemärkt förbi. Men tänk om den istället kan få hjälpa oss på flera sätt. Jag menar att den tiden kan få oss att känna tacksamhet för det vi faktiskt har, t. ex mat, kläder och ett hem att bo i. En enkel bordsbön för barn och vuxna lyder så här: ”Mat på bordet idag igen. Tack min Gud som ger oss den!” Den eller någon annan bön kan hjälpa oss att inte bara ta för givet att vi har mat att äta varje dag, utan känna tacksamhet för det och mycket annat.
Jag tror också att fastetiden är ett bra tillfälle att avstå något av det som vi annars konsumerar. Det kan gälla maten, men inte som en slags bantningskur. ”När vi fastar är det lättare att känna med de miljoner som är tvungna att fasta dag ut och dag in, och får vi pröva på deras hunger är chansen större att vi ger pengar till hjälporganisationer och verkar på det politiska planet för att lindra nöden.” Så skriver Gerard W Hughes, jesuitpräst och författare i boken ”Mod att mogna”. Han fortsätter: ”Var och en måste avgöra hur han eller hon ska utforma sin fasta. Vi tar ingen skada av att undvika lyxrätter och skräpmat.”
Du får också gärna vara med och ge pengar till hjälporganisationer för att på så sätt lindra nöden för några människor. Under denna tid på året kommer vi att ta upp kollekter i våra kyrkor till fasteinsamlingen genom Svenska kyrkans internationella arbete och det finns även möjlighet att ge gåvor på annat sätt.
Bearbeta gärna för egen del hur du kan och vill använda fastetiden under det här året. Börja med några små steg, det gör skillnad. Så kan du sedan fira påsk och ta in det ofattbara: att Jesus Kristus har besegrat döden och kommer med uppståndelsen och livet!