Jesus svarar inte ja och håller med den andre gästen. Han sänker istället festämningen med ett svar och en liknelse som avslutas med orden: ”Jag säger er att ingen av alla dem som först blev bjudna skall få vara med på min fest”.
Förmodligen blev det ganska tyst där kring bordet efter Jesus berättelse. Men jag tror inte att Jesus sa som han gjorde för att Gud har något emot att vi är lyckliga, utan tvärtom. Jesus vill visa oss vägen till lycka.
Lycklig är något som de flesta av oss vill vara. Men alla vägmärken vi ser när vi far fram genom livet som det står ”Lycka” eller ”Välkommen till lyckan” på leder inte alltid dit. Så det kan vara värt att sakta ner, och fundera på vilka vägar vi väljer på den livsresa som vi blivit inbjudna till.
Ett annat ord för inbjudan är kallelse. Vi är alla inbjudna till livets resa, men ibland kan vi även bli inbjudna att stanna till på platser längs vägen. Vi blir kallade till olika sammanhang som vi antingen kan säga ja, eller nej till. Säger vi ja, kan vi upptäcka att det är en plats där vi trivs, där vi har en uppgift att fylla, och där vi får göra något som känns meningsfullt för oss och för andra. Säger vi nej, får vi istället söka vidare.
Den som funnit ett meningsfullt sammanhang vill gärna stanna och leva där så länge som möjligt. Sökandet efter vägmärken som visar ”Välkommen till lyckan” försvinner, och det känns som en befrielse att inse att lyckan inte är en bestämd punkt vi behöver åka till utan något vi får på köpet när vi hittar en plats där vi är välkomna och vill stanna.
Vem tackar egentligen nej till en inbjudan till en fest där man är välkommen och väntad kan man då fråga sig? I liknelsen som Jesus berättade hade de som var inbjudna till festen inte tid att komma. De hade alla köpt saker som de ännu inte varit och tittat på, och hade därför bråttom iväg.
Jesus liknelse avslöjar inte om de var nöjda med sina investeringar, men med tanke på deras iver att komma iväg så var säkert förväntningarna höga. Det finns ju en viss risk med höga förväntningar och med att köpa något osett. Besvikelsen kan bli stor om det vi köpt inte lever upp till våra förväntningar, och även om det gör det är det ju inte säkert att glädjen varar.
Lyckan kommer och lyckan går, men jag tror att den fortsätter att komma tillbaka så länge vi söker den plats dit vi är inbjudna, välkomna och älskade för dem vi är.
/Tommy Persson, präst