Lyssna

Nyhet / Publicerad 9 april 2024

Ljus ska lysa ur mörkret

Efter en lång vinter och fastetid är det äntligen vår. Det börjar leva överallt omkring oss, krokus, snödroppar, vintergäck och snart kommer vitsipporna.

Solen värmer vintertrötta ansikten. I kyrkan har vi jublat över Jesus uppståndelse från de döda. Döden och det onda är besegrat, en gång för alla. Nu borde allt vara bra, nu borde vi fira och vara glada. Vi lever i påsktiden, uppståndelsetiden, livets tid.

Sanningen är att det inte är så enkelt, varken i det stora eller lilla. Bomberna fortsätter falla på Gaza där barn dödas eller dör av svält. Likadant ser det ut i Kongo, i västra Afrika och i Yemen. Kriget fortsätter i Ukraina. I Sverige oroar vi oss för var det ska sprängas nästa gång, hur vi ska stoppa gängens rekrytering av barn och hur vi ska ha råd med de stigande matpriserna.

Dessutom kämpar en del av oss med sådant som ingen annan ser, som lägger sig som ett mörker över tillvaron och som får oss att fråga oss ”hur ska jag orka?”.  

Jag tror också det är det som är poängen med uppståndelsen och påsktiden, den kommer medan livet pågår, medan vi lever våra liv så dör och uppstår Jesus.

I världens oro besegrar Jesus döden och blir levande igen och sänder ut sina lärjungar i världen för att vara bärare av hopp. Rakt genom smärtan går uppståndelsen och förändrar allt i grunden trots att allt fortfarande ser likadant ut på ytan. Vi tror på en Gud som levt med mänsklig ångest och oro, och som har visat att det finns liv på andra sidan, att döden och mörkret inte har sista ordet.

Det är vad det innebär att leva i påsktiden, i uppståndelsetiden; att våga tro på det goda, att våga tro att mörkret du kanske befinner dig i just nu INTE varar för alltid. Om det är svårt att vara glad nu, var inte det, men våga tro på att du kan bli glad igen, att freden kan vinna till sist både i den inre världen och i den yttre. I bibeln står det: ”ljus ska lysa ur mörkret”. 

Emelie Ekelund 

Foto: Illustratör: Gunnel Moheim