Meny

Dop

Många tror att dopet är en namngivningsceremoni. Men dopet är så mycket mer där personen genom dopgudstjänsten välkomnas in i Svenska kyrkan och den lokala församlingen.

Med dopet hör man hemma i en gemenskap som sträcker sig bakåt genom historien ända till Jesus själv, och framåt tillsammans med alla andra människor som på något sätt vill höra till Jesus. Man välkomnas in i Svenska kyrkan och den lokala församlingen.

Så gör du om du vill att ditt barn ska döpas

Dopdroppe/Anette Alsiö
Annette Alsiö har skapat en droppe som ges vid varje dop Bild: Judit Martin

Du som vill att ditt barn ska bli döpt tar kontakt med din hemförsamling och bokar tid för dop och dopsamtal med prästen. Det går också bra att ha dopet i en annan församling än din hemförsamling. Då kontaktar du den församling där dopet ska äga rum.

Medlem i Svenska kyrkan

Den som döps blir en del av Guds familj och kyrkan i världen och därmed också medlem i Svenska kyrkan. Föräldrar som vill avvakta med dop kan anmäla att barnet ändå ska tillhöra Svenska kyrkan. Vid 18 år får barnet som vuxen själv ta ställning till dop och medlemskap.

Dop kostar inget

Själva dopet kostar ingenting. Det gäller både i den egna församlingen eller om man väljer att döpa någon annanstans. Ofta kan församlingen låna ut dopklänning och lokal för dopkaffe där släkt och vänner kan samlas efteråt. Fråga om det i samband med bokningen i församlingen.

Man kan döpas oavsett ålder

I vårt land är barndop den vanligaste formen, men många döps också som unga eller vuxna. Det finns ingen åldersgräns för dop. Kontakta din hemförsamling eller läs på www.svenskakyrkan.se så får du veta mer

Läs mer om dopet

Vi/jag vill boka tid för dop, och vi fyller i kontaktuppgifter nedan för att bli kontaktade av Askersund-Hammars församling.

Dopet är en gåva

Dop är den handling som innebär att man upptas i den kristna kyrkan - och säger JA till Gud. Det är också namnet på själva riten. Ett gammalt uttryck för dopet är ”kristning”. En rit som vi i Sverige haft med oss genom generationer allt sedan landet blev kristet. Dopet sker en gång. Det är ett sakrament i Svenska kyrkan, tillsammans med nattvarden. 

Själva dopets gestaltning har förändrats genom tiderna. 

Kort om dopets historia

I den tidiga kyrkan döptes vuxna och hela familjer. Dop skedde då ofta i samband med påskfirande. När den kristna religionen blev etablerad kom barndopet att bli det vanliga. Då övergick man också från baptisterier (dopgravar) till dopfunt, lagom stor för barnet att sänkas ned i. Dop genom nedsänkning skedde till in på 1500-talet. Men begjutning kom att bli det vanliga i vårt land. Kylan var antagligen en anledning. Enligt 1686 års kyrkolag skulle dopet ske inom 8 dagar. 

Under 1600-talet kom de högre ståndens familjer att flytta dopet från kyrkan till hemmet. Det blev mer eller mindre etablerat under 1700-talet bland alla samhällsskikt och under 1800-talet är det vanligast. Så småningom kommer dopet att återvända till kyrkorna, även om det kom att ta tid. Under 1900-talet skedde en hel del dop i prästgårdar, men dopen på BB kom att bli det som dominerade under mitten av 1900-talet. De upphörde dock under 1960-talets senare del. Idag sker de flesta dop i kyrkan. 

Vuxendop är numer vanliga i Svenska kyrkan. Det är oftast konfirmander som döps innn konfirmationen. Det kan ibland ske utomhus i en sjö i samband med läger.