Fem personer i samedräkt och ärkebiskop Antje Jackelén sitter på bänkar runt en lägereld framför Uppsala domkyrkas altare.
Lyssna

Årsredovisning 2021

Årsredovisningen avser verksamheten på Svenska kyrkans nationella nivå under året 2021och inkluderar en hållbarhetsrapport. Redovisningen ger en inblick i arbetet för ett hållbart samhälle och en långsiktigt hållbar kyrka med fokus på året som gått. Då uppdraget är stort kan enbart en mindre del av allt som kyrkostyrelsen ansvarar för lyftas fram i denna redovisning.

Ärkebiskopen och generalsekreteraren om 2021

Ärkebiskopen har ordet

Liksom året innan har även 2021 präglats av coronapandemin. Många människor har blivit allvarligt sjuka, andra har levt med oro, ensamhet och sorg. Pandemin har präglat vårt samhälle och orsakat grusade drömmar för både näringsidkare, kulturarbetare och studenter.

Några exempel på sådant du kan läsa mera om i årsredovisningen.

  • Vid kyrkomötets högtidsgudstjänst den 24 november framfördes Svenska kyrkans offentliga ursäkt till det samiska folket för de oförrätter som begåtts i historien. Som en del av den fortsatta försoningsprocessen med det samiska folket har Svenska kyrkan förbundit sig till åtta åtaganden de kommande tio åren.
  • Generalsekreterarens regelbundna avstämningar med biskopsmöte och stifts­direktorer har bidragit till ökad samverkan inom Svenska kyrkan och mellan stiften.
  • Svenska kyrkans löneservice etablerades i maj som ett led i strävan att bedriva kostnadseffektiv, kvalitativ och långsiktigt hållbar verksamhet.
  • Den romska översättningen av kyrkohandboken, med fyra romska dialekter, togs i bruk under den webbsända högmässan i Uppsala domkyrka pingstdagen den 23 maj.
  • De digitala utbildningarna har ökat kraftigt under året genom utbildningsplattformen Grade där hälften av utbildningarna genomförs live. Sammanlagt 15 000 kurstillfällen har genomförts under 2021.
  • Svenska kyrkans kommunikationsdagar, Digi-Kom, genomfördes digitalt. Över 500 medarbetare deltog från hela landet och kunde välja mellan ett 70-tal webbinarier och tematiska gruppsamtal.
  • Under 2021 har den nationella Facebooksidans räckvidd ökat med 58 procent jämfört med 2020. Det betyder att över 6 miljoner personer fick se ett inlägg från Svenska kyrkans sida någon gång under året.
  • Resultatet av kollekter och gåvor till Act Svenska kyrkan, tillsammans med bidrag från Radiohjälpen och Världens Barn samt avkastning på vissa fonder, uppgick för 2021 till 158,8 miljoner kronor. En ökning med totalt 4,4 miljoner kronor från föregående år.
  • I september genomfördes kyrkovalet.  Av de 4,9 miljoner röstberättigade i kyrkovalet röstade 18,4 procent, vilket innebär 900 753 personer.
  • Årets ekonomiska resultat uppgår till 1 638 miljoner kronor. Det är 1 660 miljoner kronor högre än budget och 1 403 miljoner kronor högre än föregående årsresultat. Skillnaden mot budget och föregående år beror på en hög avkastning från kapitalförvaltningen eftersom utvecklingen på aktiemarknaden var ovanligt stark 2021.
En person stoppar ner en valsedel i ett kuvert.

Inför kyrkovalet distribuerades cirka 5 miljoner röstkort.

Foto: Magnus Aronson /Ikon

Så styrs Svenska kyrkans nationella nivå

Så skapar Svenska kyrkan värde

Svenska kyrkans uppdrag uttrycks i kyrkoordningens beskrivning av församlingarnas syfte. ”Att människor ska komma till tro på Kristus och leva i tro, en kristen gemenskap skapas och fördjupas, Guds rike utbredas och skapelsen återupprättas”. Evangeliet om Jesus Kristus är fundamentet för detta, gemensamt för hela den världsvida kyrkan.

Med detta som grund arbetar Svenska kyrkans nationella nivå för att stärka Kristi kyrka och skapa värde i Sverige och globalt. Den eftersträvade effekten är ett mer hållbart samhälle såväl andligt och existentiellt som ekonomiskt, ekologiskt och socialt.

Den nationella nivåns uppdrag är fastställda i kyrkoordningen. Genom uppdragen, stödjer den nationella nivån arbetet i stift och församlingar för att åstadkomma önskad effekt. Förutsättningarna för arbetet ligger i Svenska kyrkans samlade tillgångar.

Den nationella nivåns uppdrag

Den nationella nivån är en sammanhållande kraft för Svenska kyrkan och bidrar till att uppdragen genomförs både rikstäckande och i internationellt samarbete.

De fyra uppdragen som beskrivs nedan är ömsesidigt beroende av varandra och förstärker varandra.

Stöd till stiften för utveckling av församlingslivet

Uppdraget omfattar exempelvis stöd till kyrkans sociala arbete, metoder och verktyg för rättighetsbaserat arbete, forskning och analys samt kulturarvsfrågor. Kyrkostyrel­sen ansvarar även för Svenska kyrkans utbildningsinstitut som utbildar framtidens diakoner, församlingspedagoger, kyrkomusiker och präster samt för Svenska kyrkan i utlandet som verkar genom utlandsförsamlingar för svenskar utomlands.

Företrädarskap

Den nationella nivån företräder, genom kyrkostyrelsen och ärkebiskopen, hela Svenska kyrkan i relation till beslutsfattare och andra kyrkor, samfund och civil­samhällesorganisationer. Den nationella nivån deltar i flera ekumeniska samarbeten i Sverige och internationellt. I uppdraget ingår även internationellt utvecklingsarbete och humanitärt arbete, som bedrivs under namnet Act Svenska kyrkan.

Stöd till god förvaltning

Stödet vänder sig till hela Svenska kyrkan och omfattar gemensamma administrativa lösningar, digitalisering, kanslistöd, nationella ramavtal för inköp och finansiella placeringar i gemensamma etiska fonder.

Inomkyrklig reglering

Den nationella nivån tar löpande fram exempelvis underlag för förankring och fastställande av Svenska kyrkans gudstjänstböcker samt beslut om förändringar i kyrkoordningen. Kyrkoordningen som beslutas av kyrkomötet slår fast vilka gemen­samma regler som gäller för hela Svenska kyrkan, hur beslut fattas och ansvarsfördel­ningen mellan de tre nivåerna. Detta innefattar också verksamheter som att genomföra kyrkoval.

Kyrkostyrelsen

Kyrkostyrelsen leder och samordnar förvaltningen av den nationella nivåns uppgifter enligt bestämmelser i kyrkoordningen. I uppdraget ingår att verkställa de uppdrag som kyrkomötet ger och till kyrkomötet lämna skrivelser, lämna förslag till verksamhets­inriktning och lägga fram en årsredovisning för den nationella nivån. Kyrkostyrelsen företräder Svenska kyrkan, exempelvis genom remissvar, uttalanden och officiella kontakter. I teologiska och ekumeniska frågor samråder kyrkostyrelsen med biskops­mötet.

Kyrkostyrelsen består av ärkebiskopen såsom ordförande och fjorton ledamöter med lika många ersättare. De väljs för en period om fyra år. Dessutom väljs en annan biskop som ersättare för ärkebiskopen. Vid kyrkomötets andra session i november valdes en ny kyrkostyrelse för mandatperioden 2022–2025.

För att skapa ett långsiktigt hållbart kyrkoliv i Svenska kyrkan, effektivisera och bidra till ansvarsfördelning mellan stift och nationell nivå pågår fördjupade regel­bundna samtal mellan kyrkostyrelsens arbetsutskott och stiftsstyrelsernas presidier samt bilaterala samtal mellan kyrkostyrelsen och några stiftsstyrelser varje mandat­period. Även kontinuerliga samråd äger rum mellan arbetsutskottet och kyrkomötets presidium. Vidare möts kyrkostyrelsen och biskopsmötet kontinuerligt i separata överläggningar och kyrkostyrelsen inbjuder företrädare för stiftens domkapitel till gemensamma överläggningar samt möter stiftens egendomsförvaltningar till samråd om förvaltningen av prästlönetillgångarna.

En utvärdering av förra mandatperiodens presidieöverläggningar har genomförts hösten 2021. Den visar att stiften ser vikten av dialogen och en fortsättning av den, men att dialogen självklart behöver utvecklas ytterligare i sin form och sitt innehåll. Utifrån den summering av utvärderingen som gjorts fortsätter dialogen och överlägg­ningarna under den nya mandatperioden.

Läs mer om kyrkostyrelsen och dess ledamöter här.

Kyrkostyrelsens kansli

Det dagliga arbetet på kyrkostyrelsens kansli, kyrkokansliet, leds av generalsekrete­raren som utses av kyrkostyrelsen.

Svenska kyrkan möter regelbundet beslutsfattare, myndigheter och civilsamhälle. Som investerare och inköpsorganisation står den nationella nivån i en bred kontakt med företrädare för näringslivet, både på det nationella och internationella planet. Sveriges kristna råd, Kyrkornas världsråd, Lutherska världsförbundet, Europeiska kyrkokonferensen, Sveriges interreligiösa råd och andra organisationer och nätverk utgör centrala forum för dialog och samverkan. Andra organisationer i civilsamhället i Sverige och internationellt är också viktiga i samverkan för skapelsens integritet och mänsklig värdighet, till exempel i det konkreta utvecklingsarbete inom Act Svenska kyrkan och i stödet för det diakonala utvecklingsarbete som bedrivs på församlingsnivå.

Utöver den egna årliga omvärldsbeskrivningen inhämtas regelbundet allmänhetens synpunkter genom omvärlds- och medieanalyser samt enkätundersökningar. Sam­mantaget utgör detta underlag för hur kyrkostyrelsen prioriterar och utvecklar stödet till stift och församlingar. 

Målsättningar, verksamhetsplaner, policyer, uppförandekoder och rutiner konkre­tiserar hur den nationella nivån ska utforma sitt arbete. Effekterna av arbetet följs upp genom intern kontroll av hur planer och rutiner efterlevs, medarbetarenkäter, statistikinsamling om miljöpåverkan och genom facklig samverkan. Effekterna följs även upp i dialog med stift, leverantörer, företag och de fonder som Svenska kyrkan investerar i.

Läs mer om Svenska kyrkan

Fakta om kyrkan

Låt statistik, ekonomi och historia berätta mer om Svenska kyrkan.

Vårt arbete

Jesus visade hur han vill att vi lever och hur vi ska vara mot varandra och skapelsen. Det är utgångspunkten för Svenska kyrkans arbete idag.

Act Svenska kyrkan

Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Därför kämpar Act Svenska kyrkan mot fattigdom, förtryck och orättvisor. Tillsammans med tusentals engagerade, lokala kyrkor och gräsrotsrörelser för vi en kamp för liv.

Tidigare års- och hållbarhetsredovisningar