Årsredovisningen 2021 för Svenska kyrkans nationella nivå finns som tillgänglighetsanpassad Pdf här.
Läs om Hållbarhetsredovisning och styrning.
Läs om Svenska kyrkans hållbarhetsarbete.
Årsredovisningen avser verksamheten på Svenska kyrkans nationella nivå under året 2021och inkluderar en hållbarhetsrapport. Redovisningen ger en inblick i arbetet för ett hållbart samhälle och en långsiktigt hållbar kyrka med fokus på året som gått. Då uppdraget är stort kan enbart en mindre del av allt som kyrkostyrelsen ansvarar för lyftas fram i denna redovisning.
Årsredovisningen 2021 för Svenska kyrkans nationella nivå finns som tillgänglighetsanpassad Pdf här.
Läs om Hållbarhetsredovisning och styrning.
Läs om Svenska kyrkans hållbarhetsarbete.
Liksom året innan har även 2021 präglats av coronapandemin. Många människor har blivit allvarligt sjuka, andra har levt med oro, ensamhet och sorg. Pandemin har präglat vårt samhälle och orsakat grusade drömmar för både näringsidkare, kulturarbetare och studenter.
Inför kyrkovalet distribuerades cirka 5 miljoner röstkort.
Foto: Magnus Aronson /Ikon
Svenska kyrkans uppdrag uttrycks i kyrkoordningens beskrivning av församlingarnas syfte. ”Att människor ska komma till tro på Kristus och leva i tro, en kristen gemenskap skapas och fördjupas, Guds rike utbredas och skapelsen återupprättas”. Evangeliet om Jesus Kristus är fundamentet för detta, gemensamt för hela den världsvida kyrkan.
Med detta som grund arbetar Svenska kyrkans nationella nivå för att stärka Kristi kyrka och skapa värde i Sverige och globalt. Den eftersträvade effekten är ett mer hållbart samhälle såväl andligt och existentiellt som ekonomiskt, ekologiskt och socialt.
Den nationella nivåns uppdrag är fastställda i kyrkoordningen. Genom uppdragen, stödjer den nationella nivån arbetet i stift och församlingar för att åstadkomma önskad effekt. Förutsättningarna för arbetet ligger i Svenska kyrkans samlade tillgångar.
Den nationella nivån är en sammanhållande kraft för Svenska kyrkan och bidrar till att uppdragen genomförs både rikstäckande och i internationellt samarbete.
De fyra uppdragen som beskrivs nedan är ömsesidigt beroende av varandra och förstärker varandra.
Uppdraget omfattar exempelvis stöd till kyrkans sociala arbete, metoder och verktyg för rättighetsbaserat arbete, forskning och analys samt kulturarvsfrågor. Kyrkostyrelsen ansvarar även för Svenska kyrkans utbildningsinstitut som utbildar framtidens diakoner, församlingspedagoger, kyrkomusiker och präster samt för Svenska kyrkan i utlandet som verkar genom utlandsförsamlingar för svenskar utomlands.
Den nationella nivån företräder, genom kyrkostyrelsen och ärkebiskopen, hela Svenska kyrkan i relation till beslutsfattare och andra kyrkor, samfund och civilsamhällesorganisationer. Den nationella nivån deltar i flera ekumeniska samarbeten i Sverige och internationellt. I uppdraget ingår även internationellt utvecklingsarbete och humanitärt arbete, som bedrivs under namnet Act Svenska kyrkan.
Stödet vänder sig till hela Svenska kyrkan och omfattar gemensamma administrativa lösningar, digitalisering, kanslistöd, nationella ramavtal för inköp och finansiella placeringar i gemensamma etiska fonder.
Den nationella nivån tar löpande fram exempelvis underlag för förankring och fastställande av Svenska kyrkans gudstjänstböcker samt beslut om förändringar i kyrkoordningen. Kyrkoordningen som beslutas av kyrkomötet slår fast vilka gemensamma regler som gäller för hela Svenska kyrkan, hur beslut fattas och ansvarsfördelningen mellan de tre nivåerna. Detta innefattar också verksamheter som att genomföra kyrkoval.
Kyrkostyrelsen leder och samordnar förvaltningen av den nationella nivåns uppgifter enligt bestämmelser i kyrkoordningen. I uppdraget ingår att verkställa de uppdrag som kyrkomötet ger och till kyrkomötet lämna skrivelser, lämna förslag till verksamhetsinriktning och lägga fram en årsredovisning för den nationella nivån. Kyrkostyrelsen företräder Svenska kyrkan, exempelvis genom remissvar, uttalanden och officiella kontakter. I teologiska och ekumeniska frågor samråder kyrkostyrelsen med biskopsmötet.
Kyrkostyrelsen består av ärkebiskopen såsom ordförande och fjorton ledamöter med lika många ersättare. De väljs för en period om fyra år. Dessutom väljs en annan biskop som ersättare för ärkebiskopen. Vid kyrkomötets andra session i november valdes en ny kyrkostyrelse för mandatperioden 2022–2025.
För att skapa ett långsiktigt hållbart kyrkoliv i Svenska kyrkan, effektivisera och bidra till ansvarsfördelning mellan stift och nationell nivå pågår fördjupade regelbundna samtal mellan kyrkostyrelsens arbetsutskott och stiftsstyrelsernas presidier samt bilaterala samtal mellan kyrkostyrelsen och några stiftsstyrelser varje mandatperiod. Även kontinuerliga samråd äger rum mellan arbetsutskottet och kyrkomötets presidium. Vidare möts kyrkostyrelsen och biskopsmötet kontinuerligt i separata överläggningar och kyrkostyrelsen inbjuder företrädare för stiftens domkapitel till gemensamma överläggningar samt möter stiftens egendomsförvaltningar till samråd om förvaltningen av prästlönetillgångarna.
En utvärdering av förra mandatperiodens presidieöverläggningar har genomförts hösten 2021. Den visar att stiften ser vikten av dialogen och en fortsättning av den, men att dialogen självklart behöver utvecklas ytterligare i sin form och sitt innehåll. Utifrån den summering av utvärderingen som gjorts fortsätter dialogen och överläggningarna under den nya mandatperioden.
Det dagliga arbetet på kyrkostyrelsens kansli, kyrkokansliet, leds av generalsekreteraren som utses av kyrkostyrelsen.
Svenska kyrkan möter regelbundet beslutsfattare, myndigheter och civilsamhälle. Som investerare och inköpsorganisation står den nationella nivån i en bred kontakt med företrädare för näringslivet, både på det nationella och internationella planet. Sveriges kristna råd, Kyrkornas världsråd, Lutherska världsförbundet, Europeiska kyrkokonferensen, Sveriges interreligiösa råd och andra organisationer och nätverk utgör centrala forum för dialog och samverkan. Andra organisationer i civilsamhället i Sverige och internationellt är också viktiga i samverkan för skapelsens integritet och mänsklig värdighet, till exempel i det konkreta utvecklingsarbete inom Act Svenska kyrkan och i stödet för det diakonala utvecklingsarbete som bedrivs på församlingsnivå.
Utöver den egna årliga omvärldsbeskrivningen inhämtas regelbundet allmänhetens synpunkter genom omvärlds- och medieanalyser samt enkätundersökningar. Sammantaget utgör detta underlag för hur kyrkostyrelsen prioriterar och utvecklar stödet till stift och församlingar.
Målsättningar, verksamhetsplaner, policyer, uppförandekoder och rutiner konkretiserar hur den nationella nivån ska utforma sitt arbete. Effekterna av arbetet följs upp genom intern kontroll av hur planer och rutiner efterlevs, medarbetarenkäter, statistikinsamling om miljöpåverkan och genom facklig samverkan. Effekterna följs även upp i dialog med stift, leverantörer, företag och de fonder som Svenska kyrkan investerar i.
Låt statistik, ekonomi och historia berätta mer om Svenska kyrkan.
Jesus visade hur han vill att vi lever och hur vi ska vara mot varandra och skapelsen. Det är utgångspunkten för Svenska kyrkans arbete idag.
Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Därför kämpar Act Svenska kyrkan mot fattigdom, förtryck och orättvisor. Tillsammans med tusentals engagerade, lokala kyrkor och gräsrotsrörelser för vi en kamp för liv.