Det råder ett fortsatt högt ansökningstryck från församlingar och stift. Församlingarnas ansökningar för ramår 2021 skedde i det nya IT-stödet för kyrkoantikvarisk ersättning och har av stiften handlagts och beslutats utifrån den nya handläggningsmodellen och Villkor för kyrkoantikvarisk ersättning 2.0. Uppgifterna gällande ansökt belopp ramår 2021 är framtagna i januari 2022 efter att stiften handlagt ramåret och omfördelat vissa ansökningar till andra ramår. Den budgeterade kostnad som församlingarna angivit i sina ansökningar om kyrkoantikvarisk ersättning ramår 2021 uppgick till 1 123mnkr, vilket motsvarar nivån för ansökningarna för ramår 2020. Det syns därmed inga dämpande effekter av det nya ansökningsförfarandet eller av pandemin då det gäller ansökningstrycket från församlingarna.
Under 2021 har 90 procent av de förbrukade medlen gått till åtgärdskategorin Vårdinsatser, vilket kan jämföras med 79 procent för hela perioden 2002–2021. Ansökningarna om kyrkoantikvarisk ersättning överstiger idag vida de disponibla medlen. Brist på medel innebär att stift och församlingar i ökad utsträckning måste prioritera angelägna vård-och underhållsinsatser, medan det förebyggande arbetet får stå tillbaka. Kyrkounderhållsbidraget som tillkom 2018 inom ramen för Svenska kyrkans utjämningssystem, stödjer församlingarna med egeninsatserna för åtgärderna.
Enligt de uppgifter som församlingarna registrerat i kyrkobyggnadsregistret uppfyller 2950 kyrkor de kriterier som gäller för kyrkobyggnader med tillståndsplikt för väsentliga ändringar enligt 4 kap. 3 § kulturmiljölagen. Kriterierna för lagskyddet är i vissa fall öppna för tolkningar. De mindre skillnader som uppträder i antalet skyddade kyrkobyggnader år från år beror i huvudsak på den kontroll och korrigering som Svenska kyrkan gör av uppgifter om invigning, byggår eller ägande och förvaltning. Svenska kyrkan gör inför en ny femårig fördelningsperiod en avstämning med länsstyrelserna om antalet lagskyddade kyrkor, eftersom det är en av indikatorerna i den nya fördelningsmodellen.
Kyrkobyggnader som omfattas av kulturmiljölagen behåller sitt skydd även om de avyttras. Kyrkoantikvarisk ersättning kan emellertid inte beviljas och utbetalas till någon annan än Svenska kyrkans organisatoriska delar. Under 2021 har en kyrkobyggnad med tillståndsplikt enligt 4 kap. 3§övergått i annans ägo. Antalet kyrkor med tillståndsplikt som är berättigade till kyrkoantikvarisk ersättning är idag jämförbar med den tidpunkt när överenskommelsen trädde i kraft, beroende på de beslut om tillståndsplikt för yngre kyrkobyggnader som myndigheterna fattat efter 2000.
Från och med hanteringen av ramår 2021 används ett nytt IT-stöd för ansökan, handläggning, rekvisition och uppföljning av kyrkoantikvarisk ersättning. Det nya IT-stödet hanterar inte bara processen att söka och besluta om kyrkoantikvarisk ersättning utan också diarieföringen av relaterade handlingar, för de enheter som använder Public360 för detta syfte. Samtliga steg i handläggningen av den kyrkoantikvariska ersättningen från och med ramår 2021 sker därmed i ett för Svenska kyrkan gemensamt digitalt system.
Arbetet med övergången från analoga till digitala inventarieförteckningar har fortsatt under 2021. I flera stift pågår fleråriga projekt där inventarieförteckningar uppdateras och kvalitetssäkras och införs i det digitala inventarieregistret Sacer. Cirka 85procentav de ekonomiska enheterna i Svenska kyrkan använder Sacer, vilket bidrar till en helt ny överblick över de skyddade föremålen. Under 2021 har avtal skrivits med samtliga länsstyrelser angående behörighet till registret.
