Två torn på Skara domkyrka mot en blå himmel med vita molntussar.
Foto: Anna Theander

Året som gått

Under året förbrukades 430 av de 460 miljoner kronor som Svenska kyrkan tilldelats i kyrkoantikvariska ersättning. Den minskade förbrukningen kopplas till Covid-19-pandemin som inneburit att åtgärder senarelagts. Söktrycket från pastorat och församlingar är fortsatt stort och överstiger de disponibla medlen.

Svenska kyrkans rapport till regeringen för 2021 redovisar hur Svenska kyrkan har arbetat med den kyrkoantikvariska ersättningen och det kyrkliga kulturarvet under året. Tonvikten ligger på den verksamhet och de resultat och iakttagelser som på kort eller lång sikt bidragit till måluppfyllelsen eller pekar på utvecklingsområden.

Nedan kan du läsa om året som gått i korthet eller ladda ner hela rapporten som Pdf.

Svenska kyrkans rapport om hur den kyrkoantikvariska ersättningen använts under 2021 (Pdf)

Året som gått

Det råder ett fortsatt högt ansökningstryck från församlingar och stift. Församlingarnas ansökningar för ramår 2021 skedde i det nya IT-stödet för kyrkoantikvarisk ersättning och har av stiften handlagts och beslutats utifrån den nya handläggningsmodellen och Villkor för kyrkoantikvarisk ersättning 2.0. Uppgifterna gällande ansökt belopp ramår 2021 är framtagna i januari 2022 efter att stiften handlagt ramåret och omfördelat vissa ansökningar till andra ramår. Den budgeterade kostnad som församlingarna angivit i sina ansökningar om kyrkoantikvarisk ersättning ramår 2021 uppgick till 1 123mnkr, vilket motsvarar nivån för ansökningarna för ramår 2020. Det syns därmed inga dämpande effekter av det nya ansökningsförfarandet eller av pandemin då det gäller ansökningstrycket från församlingarna.
 
Under 2021 har 90 procent av de förbrukade medlen gått till åtgärdskategorin Vårdinsatser, vilket kan jämföras med 79 procent för hela perioden 2002–2021. Ansökningarna om kyrkoantikvarisk ersättning överstiger idag vida de disponibla medlen. Brist på medel innebär att stift och församlingar i ökad utsträckning måste prioritera angelägna vård-och underhållsinsatser, medan det förebyggande arbetet får stå tillbaka. Kyrkounderhållsbidraget som tillkom 2018 inom ramen för Svenska kyrkans utjämningssystem, stödjer församlingarna med egeninsatserna för åtgärderna.
 
Enligt de uppgifter som församlingarna registrerat i kyrkobyggnadsregistret uppfyller 2950 kyrkor de kriterier som gäller för kyrkobyggnader med tillståndsplikt för väsentliga ändringar enligt 4 kap. 3 § kulturmiljölagen. Kriterierna för lagskyddet är i vissa fall öppna för tolkningar. De mindre skillnader som uppträder i antalet skyddade kyrkobyggnader år från år beror i huvudsak på den kontroll och korrigering som Svenska kyrkan gör av uppgifter om invigning, byggår eller ägande och förvaltning. Svenska kyrkan gör inför en ny femårig fördelningsperiod en avstämning med länsstyrelserna om antalet lagskyddade kyrkor, eftersom det är en av indikatorerna i den nya fördelningsmodellen.
 
Kyrkobyggnader som omfattas av kulturmiljölagen behåller sitt skydd även om de avyttras. Kyrkoantikvarisk ersättning kan emellertid inte beviljas och utbetalas till någon annan än Svenska kyrkans organisatoriska delar. Under 2021 har en kyrkobyggnad med tillståndsplikt enligt 4 kap. 3§övergått i annans ägo. Antalet kyrkor med tillståndsplikt som är berättigade till kyrkoantikvarisk ersättning är idag jämförbar med den tidpunkt när överenskommelsen trädde i kraft, beroende på de beslut om tillståndsplikt för yngre kyrkobyggnader som myndigheterna fattat efter 2000.
 
Från och med hanteringen av ramår 2021 används ett nytt IT-stöd för ansökan, handläggning, rekvisition och uppföljning av kyrkoantikvarisk ersättning. Det nya IT-stödet hanterar inte bara processen att söka och besluta om kyrkoantikvarisk ersättning utan också diarieföringen av relaterade handlingar, för de enheter som använder Public360 för detta syfte. Samtliga steg i handläggningen av den kyrkoantikvariska ersättningen från och med ramår 2021 sker därmed i ett för Svenska kyrkan gemensamt digitalt system.
 
Arbetet med övergången från analoga till digitala inventarieförteckningar har fortsatt under 2021. I flera stift pågår fleråriga projekt där inventarieförteckningar uppdateras och kvalitetssäkras och införs i det digitala inventarieregistret Sacer. Cirka 85procentav de ekonomiska enheterna i Svenska kyrkan använder Sacer, vilket bidrar till en helt ny överblick över de skyddade föremålen. Under 2021 har avtal skrivits med samtliga länsstyrelser angående behörighet till registret.

Svenska kyrkan svarar enligt överenskommelsen med staten för att ha tillgång till den kompetens som krävs för att förvalta de kyrkliga kulturminnena. Särskilda satsningar för att stärka Svenska kyrkans förvaltningskompetens har skett under de senaste åren, såväl personellt som genom specifika projekt. Stiftens insatser för att främja och stödja församlingsverksamheten inom fastighets-och kulturarvsområdet samt de resurser som krävs för handläggningen av den kyrkoantikvariska ersättningen uppgick sammantaget under 2021 till cirka 40 årsarbetskrafter.

Arbetet med att förbättra och effektivisera fastighetsförvaltningen inom ramen för kyrkomötets beslut om utredningen Gemensamt ansvar(KmSkr 2016:7) har fortsatt under 2021. I takt med att församlingar och pastorat har kunnat ta del av stödmaterial och digitala utbildningar har lokalförsörjningsplaner färdigställts successivt. I början av 2022 hade 34 procent av kyrkans enheter färdigställt sin lokalförsörjningsplan. Syftet med planerna är att de ska vara ett stöd för församlingar och pastorat att planera sitt fastighetsinnehav utifrån prioriterade behov och ekonomiska förutsättningar. Enligt Svenska kyrkans bestämmelser ska kyrkobyggnadernas särställning beaktas.

Alla stift anordnar varje år en eller flera fastighets-eller kulturarvsdagar som ett led i att kompetensutveckla, främja och utbilda de som arbetar med fastighets-eller kultur-arvsfrågor inom församlingar och pastorat. Under pandemiåret 2021 har vissa av dessa aktiviteter fått ställas in, medan andra harerbjudits i digital form.

Svenska kyrkan och staten ska enligt överenskommelsen samarbeta och samverka i övergripande frågor som gäller de kyrkliga kulturvärdena. Särskilda samrådsgrupper på central och regional nivå ska finnas för kunskaps-och erfarenhetsutbyte. Under året fortsatte arbetet i den centrala och de regionala samrådsgrupperna med igenomsnitt två till fyra möten per år, detta år vanligen genom digitala möten. Protokollen tillgängliggörs mellan grupperna.
 
Kulturarvskonferensen i Skara stift genomfördes 2021 som ett digitalt event, under temat Möjligheternas rum. Kulturarvskonferensen arrangeras av centrala samrådsgruppen tillsammans med värdstiftet. En arbetsgrupp bestående av representanter för Svenska kyrkans nationella nivå, Riksantikvarieämbetet och den regionala samrådsgruppen i Skara stift svarade för programmet. Inbjudan går till samtliga samrådsgrupper i landet och är en viktig kontaktyta för ledamöterna.
 
Utöver samrådsgrupperna har samverkan mellan Svenska kyrkan och staten skett inom en rad sakområden. Svenska kyrkan deltar i det nätverk för stöld-och brandskyddsarbete som Riksantikvarieämbetet samordnar. Kommittén för kyrkoforskning, i vilken Svenska kyrkan ingår tillsammans med Riksantikvarieämbetet och Kungl. Vitterhetsakademin, har under året fortsatt sin samverkan i forskningsfrågor.
 
Svenska kyrkans nationella nivå ordnar varje höst en seminariedag till vilken stiften, Riksantikvarieämbetet, länsstyrelserna och länsmuseerna bjuds in. Det till hösten 2021 planerade samrådet, med tema lokalförsörjningsplanering, sköts upp i avvaktan på att det kan genomföras som ett fysiskt möte.

Svenska kyrkan samlar årligen in uppgifter från församlingarna om öppethållandet och användningen av kyrkorna, som ett mått på måluppfyllelsen om tillgänglighet enligt överenskommelsen med staten. Rapportens sammanställning visar att kyrkorna i genomsnitt var öppna 139 dagar under 2021, vilket är en ökning i förhållande till föregående år (133).

Pandemin har inneburit betydande inskränkningar i den organiserade verksamheten, både i egen och andras regi. Verksamhet har behövt ställas in, men framför allt ställas om för att fungera utifrån rådande förutsättningar. Former för digitala gudstjänster och möten har utvecklatsoch använts. Digitaliseringen, som av nödvändighet påskyndats av pandemin, har bidragit till att viss verksamhet kunnat följas av flera och av andra än dem som skulle ha varit på plats i det fysiska rummet. Pandemiåret har gett oss ytterligare ett exempel på hur digitala medier kan göra kyrkorummen och det kyrkliga kulturarvet tillgängligt för flera.

Sammantaget har användningen av den kyrkoantikvariska ersättningen och Svenska kyrkans kulturarvsarbete under 2021 bidragit till en fortsatt god måluppfyllelse, trots de utmaningar som följt i spåren av Covid-19.

Rekvireringstakt och ansökningstryck visar att den kyrkoantikvariska ersättningen utgör en mycket viktig del av hur vården och bevarandet av det kyrkliga kulturarvet finansieras. Behoven, i form av ansökningar om kyrkoantikvarisk ersättning, överstiger emellertid vida de disponibla medlen, vilket leder till hårda prioriteringar.

Arbetet med den kyrkoantikvariska ersättningen och kulturarvet är en integrerad del av Svenska kyrkans verksamhet och fastighetsförvaltning. Digitaliseringen bidrar till nya verktyg både då det gäller förvaltningsarbete och kulturarvskommunikation.

Implementeringen av kyrkomötets beslut om utredningen Gemensamt ansvar har fortsatt under 2021, vilket ger långsiktigt bättre förutsättningar för att bevara det kyrkliga kulturarvet. Genom kyrkornas öppethållande och församlingarnas verksamhet i egen eller annans regi görs det kyrkliga kulturarvet tillgängligt. Tillgängliggörande av ny kunskap i olika medier och till olika målgrupper bidrar långsiktigt till att det kyrkliga kulturarvet är känt och angeläget att bevara.