två män sitter utomhus och pratar.
Foto: Alexander Lindström

Vi behöver träna på att prata om det som skaver

Gävle församling har tagit fram ett arbetsmaterial kring samtalsklimat, kränkande särbehandling och sexuella trakasserier som alla anställda ska arbeta med minst två gånger per år. – Ett sätt att jobba systematiskt med frågor som annars kan vara svåra att ta upp, säger Martin Johansson.

När Martin Johansson tillträdde sin tjänst som HR-ansvarig vid Svenska kyrkan i Gävle för drygt tre år sedan hade han tagit starkt intryck av Metoo-uppropet som initierades hösten 2017. Det fick honom att fatta ett avgörande beslut för sitt arbete med HR-frågor.
– Jag bestämde mig för att aldrig någonsin tänka att ”det händer inte här”. Kränkningar, sexuella trakasserier och övergrepp är svåra saker att prata om. Ett första viktigt steg är att vara öppen och inse att det kan hända. Annars går det inte att arbeta förebyggande med de här frågorna på ett trovärdigt sätt, säger Martin Johansson.

Kränkningar, sexuella trakasserier och övergrepp är svåra saker att prata om. Ett första viktigt steg är att vara öppen och inse att det kan hända.

För att bromsa oönskade beteenden i tid gäller det att bygga upp ett förtroendefullt samtalsklimat och skapa en bra feedback-kultur, menar han:
– Vi behöver träna på att ge konstruktiv feedback, även när det handlar om hur vi beter oss mot varandra. Prestationsmässigt är en sak, det är också svårt. Men mänskligt beteende är ännu mer komplext. Det är svårt att prata om det som skaver, men med träning blir det mer naturligt. Om det inte görs systematiskt är det lätt att glömma.

DÄRFÖR HAR GÄVLE FÖRSAMLINGS HR-avdelning tagit fram ett övergripande arbetsmaterial kring arbetsklimat, kränkande särbehandling och sexuella trakasserier. Med ett enkelt upplägg som ryms på en A4-sida är tanken att det ska vara lätt att komma igång och sedan bygga på med mer innehåll efter hand.
– Liknande initiativ har tagits även tidigare inom vissa enheter, men nytt för i år är att vi har ett gemensamt material för hela för-samlingens runt 130 anställda. Detta ska alla arbetslag arbeta med två gånger per år. Precis som lönesamtal, skyddsronder och medarbetarsamtal kommer också det här att finnas med i vår planering av chefsåret, som en stående punkt under vår och höst.
– Genom att sätta det på agendan ser vi till att det blir av och cheferna får hjälp att jobba systematiskt med frågorna. I grunden handlar det om hur vi ska bete oss mot varandra och inte, säger Martin Johansson och poängterar vikten av att prata om på vilket sätt kränkningar kan yttra sig och var gränserna går. 

ATT SKRIVA NER överenskomna spelregler i gemensamma policydokument är en bra början, men för att komma till nytta i praktiken gäller det att inte fastna i fina formuleringar. Än viktigare är att stanna upp och reflektera över vardagliga situationer på en arbetsplats.
– I verkligheten är gränserna ofta luddiga. Genom att klä alla fina ord med konkreta exempel på beteenden blir vi bättre på att känna igen och reagera på olika situationer som kan uppstå. I arbetsmaterialet använder vi till exempel ett par kortfilmer om kränkande särbehandling och sexuella trakasserier som diskussionsunderlag. Om man har sett och pratat igenom olika typer av beteenden är man bättre förberedd för att säga ifrån om något liknande händer på den egna arbetsplatsen, säger Martin Johansson.

DET ÄR OCKSÅ VIKTIGT att alla medarbetare vet vart de ska vända sig och vad de ska göra för att komma tillrätta med oönskade beteenden.
– I slutet av materialet radar vi upp alla möjliga kontaktvägar, till exempel närmaste chef, chefens chef, HR-avdelningen, skyddsombud, fackligt ombud eller en kollega som man känner förtroende för. Allra viktigast är att alltid säga ifrån om något inte känns okej och inte hålla det för sig själv.

Om det kommer till arbetsgivarens kännedom har vi en skyldighet att agera. Det ska alla medarbetare känna sig trygga med – att vi lyssnar, utreder och agerar, säger Martin Johansson, men betonar att det inte alltid är så lätt att berätta, eftersom det ofta finns mycket skuld och skam i detta.
Den som drabbas kan dessutom vara rädd för att inte bli trodd, eller att arbetsgivaren inte ska ta tag i det.
– Det är också vanligt att förminska det som en varit med om, för att det känns jobbigt. Så om en medarbetare berättar är det otroligt viktigt att lyssna och agera, för hen kan ha burit på detta ett par veckor eller i värsta fall månader eller år, säger Martin Johansson.

HAN KONSTATERAR ATT det på en stor arbetsplats med över 100 anställda sannolikt har förekommit kränkningar, gränslösa beteenden eller sexuella trakasserier genom åren. Frågan är om det har kommit till arbetsgivarens kännedom eller ej – och hur arbetsgivaren agerat. Historiskt har Gävle församling agerat med både internutredningar och genom att ta in extern part, exempelvis företagshälsovården.
– Tyvärr har det tidigare också förekommit att vi inte agerat så kraftfullt eller så snabbt som vi borde. Genom att vi arbetar systematiskt och framgångsrikt med de här frågorna är dock sannolikheten mycket större att det som inte är okej kommer till arbetsgivarens kännedom. Om medarbetarna ser att vi agerar, så får vi förtroendet och kan fortsätta skapa en god arbetsmiljö.
– Vi hoppas att vi med vårt arbetsmaterial och de samtal som det medför, kan förebygga eller stoppa destruktiva beteenden i tid, utan att det behöver leda till arbetsrättsliga konsekvenser, säger Martin Johansson.

Text: Susanna Lidström

Detta reportage har tidigare publicerats i den tryckta versionen av Ducatus, nr 3/2021. 

Fötter och ben på personer som vänder sig bort från betraktaren/betraktarna.

Kränkande särbehandling och konflikter (utbildning)

Det här är en utbildning om att skapa ett robust samarbetsklimat, hur du ser signaler på mobbning/kränkande särbehandling och konflikter och vad du ska göra om det pågår kränkningar eller konflikter.

teckning med våldskänsla, med ett stort ord, nej, i rött.

Kränkande särbehandling (inspelat webbinarium)

Webbinariet Kränkande särbehandling går igenom några av de viktigaste aspekterna för att förebygga och hantera kränkande särbehandling på en arbetsplats.

Foldrar och skrifter som hör till utbildningen att vara skyddskommitté.

Att vara skyddskommitté (utbildning)

För att en skyddskommitté ska kunna göra verklig nytta i organisationen krävs det att alla som ingår i den har vissa kunskaper.

Ducatus på webben kompletterar den tryckta medlemstidningen Ducatus. Den både återpublicerar tryckt material och producerar eget, exklusivt för webben. 

Ducatus i tryckt version utkommer med fyra nummer per år. Den ingår i medlemsavgiften till Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation. Läs mer och skaffa egen prenumeration!