illustration med mun, öra, öga och utropstecken.
Foto: Rebecca Elfast

Tre frågor om nya visselblåsarlagen

Den nya visselblåsarlag som trädde i kraft i december 2021 innebär utvidgat skydd för personer som i ett arbetsrelaterat sammanhang rapporterar om missförhållanden. Så påverkas kyrkans arbetsgivare.

Svenska kyrkans arbetsgivarorganisations chefsjurist Robert Svec besvarar här frågor från arbetsgivare som behöver förbereda sig på att möta lagkraven.

Robert Svec
Foto: Börje Svensson

Text: Robert Svec

Denna text publicerades första gången i den tryckta versionen av ducatus, nr 3/2021. 

Tre frågor med svar

Enligt den föreslagna nya lagen är det en rapportering om missförhållan-den i ett arbetsrelaterat sammanhang som är av allmänintresse eller strider mot viss EU-rätt. En skillnad jämfört med tidigare är att nya lagen omfattar betydligt fler grupper. Förutom ar-betstagare kan exempelvis även före detta anställda, arbetssökande, prak-tikanter, konsulter och volontärer slå larm och ha skydd.

Missförhållanden som enbart rör den som rapporterar och dennes arbets- eller uppdragsgivare omfattas normalt inte av lagen. Sådana konflik-ter anses bäst hanteras genom den ordning som finns på arbetsmarkna-den i form av förhandlingar och rätts-tvister.

Lagen föreslås gälla all offentlig och privat verksamhet samt inom fören-ingslivet. En visselblåsare bör som huvudregel först rapportera internt men har också på visst sätt möjlighet att direkt kontakta behörig myndighet externt. Verksamhetsutövare med 50 eller fler anställda måste införa interna och säkra rapporteringskanaler för att hantera larm från visselblåsare. Arbets-givaren ska även informera de anställda om hur dessa kanaler fungerar.

Ärendena ska utredas och dokumen-teras av en oberoende och självständig person, som kan vara anställd i organi-sationen eller anlitas som konsult. Den som gjort anmälan ska få återkoppling när utredningen är klar.

En person som slagit larm om missförhål-lande i enlighet med regelverket får inte göras ansvarig för att ha åsidosatt sin tystnadsplikt. Arbetsgivare får inte heller försöka hindra rapportering eller vidta repressalier mot arbetstagaren till följd av visselblåsningen. Detta gäller under förutsättning att hen vid rapporteringen hade skälig anledning att anta att informationen var nödvändig för att avslöja missförhållandet. Ett avtal som inskränker detta skydd är ogiltigt.

 Lagen innebär dock inte att anställda som omfattas av kvalificerad tystnadsplikt i offentlighets- och sekretesslagen eller av tystnadsplikt enligt lagen om försvarsuppfinningar får åsidosätta sin tystnadsplikt för att rapportera ett missförhållande. Den så kallade advokatsekretessen får inte heller åsidosättas. Däremot står det ingenting i den nya lagen om prästers särskilda tystnadsplikt i samband med bikt och själavård. Den regleras inte i lag, utan i kyrkoordningen.

Fakta i frågan

  •  Bygger på ett EU-direktiv och ska träda i kraft 17 december.
  •  Ersätter dagens visselblåsarlag från 2017.
  •  Ska omfatta alla anställda i offentlig och privat verksamhet, samt fören-ingslivet.
  •  Arbetsgivare med fler än 50 anställda blir skyldiga att upprätta interna kanaler för rapportering av missförhållanden.
  •  Även externa kanaler till berörda myndigheter ska upprättas.
  • Visselblåsare får inte utsättas för repressalier och ska skyddas av tyst-nadsplikt och sekretess.

  •  Innebär att den som lämnar uppgifter till medier har rätt att vara anonym.
  • Uppgiftslämnarens identitet får inte avslöjas eller efterforskas.
  •  Att röja en anonym källa kan vara straffbart.
  •  Syftet är att personer ska kunna berätta om missförhållanden och känna sig säkra.
  •  Principen baseras på grundlagarna tryckfri-hetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.
  • Rätten att meddela och offentliggöra uppgif-ter gäller för anställda på statliga och kommunala myndigheter samt anställda i privat verksamhet inom skola, vård och omsorg som är offentligt finansierad. Svenska kyrkans anställda har, via kollektivavtal, samma meddelarrätt som offent-liganställda.

 Bestämmelser om meddelarrätt och viss tystnadsplikt finns i Svenska kyr-kans kollektivavtal, som omfattar alla anställda. I kyrkoordningen regleras sekretessen för uppgifter i handlingar samt prästers tystnadsplikt, som gäller för uppgifter som har anförtrotts under bikt och enskild själavård. En präst får inte heller höras som vittne i rättegång om något som prästen har fått veta under bikt eller enskild själa-vård.

Mer läsning

Illustration av pojke med visselpipa

Skärpt visselblåsarskydd ställer nya krav på arbetsgivare

I december 2021 träder en ny visselblåsarlag i kraft som innebär att alla arbetsgivare med 50 anställda eller fler måste inrätta interna rapporteringskanaler med möjlighet att slå larm om missförhållanden. Arbetsrättsexpert Erik Danhard reder ut vad som gäller.

två män sitter utomhus och pratar.

Vi behöver träna på att prata om det som skaver

Gävle församling har tagit fram ett arbetsmaterial kring samtalsklimat, kränkande särbehandling och sexuella trakasserier som alla anställda ska arbeta med minst två gånger per år. – Ett sätt att jobba systematiskt med frågor som annars kan vara svåra att ta upp, säger Martin Johansson.

Annat som kan intressera!

Datosrskärm som visa en sida ur webbhandboken Vera.

Ansök om inloggning i webbhandboken Vera

Vera - en unik webbhandbok om arbetsrätt, arbetsmiljörätt, lön, kollektivavtal med mera för Svenska kyrkan. Inloggning ingår i medlemsavgiften till Skao.

Ducatus på webben kompletterar den tryckta medlemstidningen Ducatus. Den både återpublicerar tryckt material och producerar eget, exklusivt för webben. 

Ducatus i tryckt version utkommer med fyra nummer per år. Den ingår i medlemsavgiften till Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation. Läs mer och skaffa egen prenumeration!