Små löneskillnader mellan män och kvinnor

Analysföretaget Statisticon har på uppdrag av arbetsgivarorganisationen gjort en körning av lönestatistik för att jämföra kvinnors och mäns löner inom dels kyrkans profilyrken, dels större huvudgrupper i övrigt, som administrativ personal och anställda med uppgifter inom markförvaltning och begravningsverksamhet. Insamlingen av siffror avslutades i december 2022 och baseras därför på 2021 års löner.
– Generellt kan vi konstatera att kvinnors genomsnittliga löner ligger något under männens, cirka 2–3 procent lägre i de flesta av de undersökta grupperna. Skillnader finns alltså, men de är små, och baserat på det material vi har kan vi inte säga att det föreligger några systematiska osakliga skillnader mellan kvinnors och mäns löner i Svenska kyrkan. Det är viktigt att komma ihåg att lön beror på flera faktorer som utbildningsbakgrund, tidigare erfarenheter och antal år i yrket, inte bara ålder som vi har tillgång till i den här statistiken, säger Anders Sundström.

EN TITT TILLBAKA i historiken visar att löneskillnaderna totalt sett minskat mellan könen. År 2013  var kvinnors medellön i Svenska kyrkan 94 procent av männens, jämfört med 98 procent år 2021.
– Två tredjedelar av skillnaden är alltså borta, så trenden går mot allt mer lika lön för kvinnor och män totalt sett inom kyrkan. Tittar man på olika yrkesgrupper varierar skillnaderna en del. Bland präster är spännvidden sett till lön störst, men där ingår också tjänster på många nivåer från komministrar till biskopar, säger Anders Sundström.
Totalt, räknat på samtliga åldersgrupper, uppgår kvinnliga prästers medellön till knappt 96 procent av männens.
– Vi ser även att ju äldre prästerna är, desto större är löneskillnaden mellan kvinnor och män, förutom  i den äldsta gruppen över 65 år, där medellönen är lika oavsett kön. Detsamma gäller gruppen yngre präster upp till 30 års ålder, men det rör sig om få individer och får inte genomslag när vi räknar på löneskillnaden i alla åldrar, säger Anders Sundström.

EN YRKESGRUPP DÄR genomsnittslönen ligger i princip lika för kvinnor och män är diakoner. Det är  ett yrke med stor kvinnlig dominans sett till antalet verksamma. Detsamma gäller administratörer, som är en yrkesgrupp där männens genomsnittliga lön ligger något lägre än kvinnornas. Även bland kyrkans förskollärare ligger kvinnors genomsnittslöner lite högre än männens, men här är det statistiska underlaget väldigt litet då det finns så få män verksamma i yrket.
Bland församlingspedagoger, där kvinnor också dominerar i antal men inte lika starkt, ligger löneskillnaden på samma nivå som för hela Svenska kyrkan i stort – det vill säga kvinnors medellön är 98 procent av männens.
I den manligt dominerade yrkesgruppen anställda med uppgifter inom mark-förvaltning och begravningsverksamhet uppgår kvinnors medellöner till knappt 97 procent av männens.
– Även här ser vi att skillnaderna ökar något till männens favör i de högre åldrarna, förutom i den äldsta gruppen över 65 år, där kvinnors genomsnittslön faktiskt är högre än männens, men det rör sig om för få individer för att dra några slutsatser, säger Anders Sundström.

Hur ser det då ut med jämställdheten sett till lön inom ledande befattningar i Svenska kyrkan? 
– I denna grupp finns förstås också en väldig spännvidd mellan olika ansvarsområden och position, men sett till de drygt 1 100 män och 1 200 kvinnor som ingår  i chefskollektivet i statistiken ligger kvinnliga chefers genomsnittslön någon procent över mäns. Skillnaden är dock marginell.
– Sammanfattningsvis kan vi se att löneskillnaderna mellan kvinnor och män totalt sett inom kyrkans yrken jämnats ut över tid och närmar sig lika lön för lika arbete, men det finns många faktorer som påverkar och för att hitta förklaringar till olikheter måste man gräva ytterligare i detaljer som utbildning, erfarenhet och tjänsteår, säger Anders Sundström.

Text: Susanna Lidström