Illustration av pojke med visselpipa
Foto: Rebecca Elfast

Skärpt visselblåsarskydd ställer nya krav på arbetsgivare

I december 2021 träder en ny visselblåsarlag i kraft som innebär att alla arbetsgivare med 50 anställda eller fler måste inrätta interna rapporteringskanaler med möjlighet att slå larm om missförhållanden. Arbetsrättsexpert Erik Danhard reder ut vad som gäller.

I Sverige har vi sedan många år haft två olika rättslägen är det gäller yttrandefrihet i arbetslivet; en inom det offentliga området och en inom privat verksamhet.
Historiskt är de offentliganställdas möjlighet att kritisera och lämna information om sina arbets-givare sprungen ur våra grundlagar, med anor från 1700-talets tryckfrihetsförordning och 1800-talets regeringsform. Med dessa anrika principer som grund har ett regelverk utvecklats som ska garantera att den offentliga makten utövas inom lagarna. Det innebär att alla anställda ska kunna slå larm, för att bidra till en demokratisk kontroll som utövas av tidningar och andra medier med uppgift att granska makthavare.

Men generellt gäller inom det offentliga området yttrandefrihet som mycket tydlig huvudregel, inklusive meddelarskyddet med möjlighet att lämna information till massmedia utan att arbetsgivaren får efterforska vem som lämnat den.

man med vit skjorta och kostym, samt med glasögon.
Foto: Nordisk juridik

– På offentliga sidan har man alltså sagt att det här är ett så starkt intresse att vi grundlagsskyddar den här visselblåsarmöjligheten. Vissa gränser finns dock med kvalificerad tystnadsplikt för sådant som inte får avslöjas, exempelvis uppgifter med koppling till rikets säkerhet. Men generellt gäller inom det offentliga området yttrandefrihet som mycket tydlig huvudregel, inklusive meddelarskyddet med möjlighet att lämna information till massmedia utan att arbetsgivaren får efterforska vem som lämnat den, säger Erik Danhard, advokat och arbetsrättsexpert vid Kanter Advokatbyrå.

PÅ DEN PRIVATA SIDAN är läget det motsatta, konstaterar han. Även där finns viss kritikrätt, men den bygger på grundprincipen om arbetstagarens lojalitetsplikt, det vill säga att sätta arbetsgivarens intressen främst.
– Det betyder en fullständig tystnadsplikt om allehanda saker.  I privat sektor är kritikrätten inte lagfäst, utan grundas bara på allmänna principer och ska utövas inom ramen för vad som kan vara acceptabelt för arbetsgivaren. Praxis har genom åren definierats av Arbetsdomstolen och bygger på att anställda som visselblåser om angelägna förhållanden måste gå tillväga på rätt sätt; det vill säga först vända sig till arbetsgivaren. Om det då inte händer något har man ibland rätt att agera utåt och vända sig till media, säger Erik Danhard och konstaterar att skyddet av visselblåsare är ett svårreg-lerat område som varit föremål för många diskussioner med koppling till flera lagstiftningar, bland annat företagshemlighetslagen.

Att som anställd röja en företagshemlighet är förstås väldigt allvarligt. Men en företagshemlighet kan ju faktiskt vara att arbetsgivaren inte helt agerar i enlighet med lagstiftningen. En fråga som dök upp i slutet på 1980-talet var om företagshemlighetslagen hindrar anställdas kritikrätt.
– Den här debatten ledde till att det skrevs in i lagstiftningen att information om lagöverträdelser inte utgör skyddsvärd företagshemlighet. I förarbetena preciserades också att syftet handlade om att kunna rapportera allvarliga missförhållanden inom ramen för anställdas kritikrätt, men någon annan typ av lagreglering gjordes inte då, förklarar Erik Danhard.

NÄSTA STEG I RÄTTSUTVECKLINGEN blev i  stället den nuvarande vissel-blåsarlagen från 2017. Formellt heter den Lag om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden och Erik Danhard be-skriver den som ”en väldigt märklig skapelse”. Varför det?
– Namnet antyder att den ger anställda rätt att visselblåsa, men det gör den inte alls, för det är ingen rättighetslag. Det den säger är att om en arbetstagare slår larm enligt gällande praxis och blir utsatt för repressalier av arbetsgivaren, då har personen rätt till skadestånd. Det hindrar inte att arbetsgivaren i sin tur riktar krav mot den anställde för att till exempel ha avslöjat företagshemligheter.

Implementeringen innebär ett rättsligt skydd för den som rapporterar om misstänkta överträdelser av såväl EU-rätten som nationell rätt.

Lagen innebär alltså ingen ansvarsfrihet för arbetstagaren, säger Erik Danhard och poängterar att konsekvensen av ett visselblåsarärende därmed skulle kunna bli att båda parter får betala skadestånd.

MÄRKLIG ELLER EJ, nu är den 11 paragrafer långa visselblåsarlagen snart ett minne blott. I slutet av 2021 ersätts den av en betydligt mer omfattande reglering som bygger på EU:s visselblåsardirektiv. Implementeringen innebär ett rättsligt skydd för den som rapporterar om misstänkta överträdelser av såväl EU-rätten som nationell rätt.
– Det är en lång resa som nu utmynnar i den nya visselblåsarlag som träder i kraft i december och som på visst sätt ger även privatanställda rättigheter att slå larm om missförhållanden med ansvarsfrihet. Det är dock ingen fullständig yttrandefrihet och innebär fortfarande inte lika starkt skydd som på den offentliga sidan. Det offentligrättsliga regelverket går mycket längre än visselblåsarlagen, säger Erik Danhard.

För offentliganställda skapar det nya regelverket alltså principiellt inte några nya rättigheter, även om nya kanaler att visselblåsa öppnas. Detsamma gäller Svenska kyrkans anställda, eftersom de även efter relationsändringen med staten fortsatt har samma starka skydd som offentliganställda via kollektivavtalsreglering. Däremot omfattas såväl kyrkan som offentlig och privat verksamhet av de nya krav som visselblåsarlagen ställer på arbetsgivare.
– Alla företag och organisationer med 50 eller fler anställda ska ha ett rapporteringssystem med visselblåsarfunktioner på plats senast 2022 eller 2023 beroende på antal anställda, säger Erik Danhard och påminner om att det med ett sådant rapporteringssystem även följer en rad andra frågor att hantera som arbetsgivare:
– Lika viktigt som att ha visselblåsarfunktioner på plats är det att ha GDPR-säkrade rutiner för hur information som kommer in i systemet ska tas om hand och återrapporteras. För att kunna göra en bra utredning, där alla berörda vågar uttala sig fritt, gäller det att känsliga personuppgifter skyddas på motsvarande sätt som när någon begär ut handlingar, säger han.

Text: Susanna Lidström

Detta reportage har tidigare publicerats i den tryckta versionen av Ducatus, nr 3/2021. 

Annat som kan intressera!

Bok med titeln Arbetsrätt sticker fram under en  uppslagen avtalsbok. Ovanpå ligger en överstrykningspenna.

Utbildningar arbetsrätt

Utbildningarna inom arbetsrätt utgår från Svenska kyrkans olika verksamheter och leds av arbetsrättsjurister och förhandlare/ rådgivare från Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation.

illustration med mun, öra, öga och utropstecken.

Tre frågor om nya visselblåsarlagen

Den nya visselblåsarlag som trädde i kraft i december 2021 innebär utvidgat skydd för personer som i ett arbetsrelaterat sammanhang rapporterar om missförhållanden. Så påverkas kyrkans arbetsgivare.

man med polotröja och kavaj tittar upp från sitt arbetsbord.

Ducatus på webben - Chefsjuristen utreder

Robert Svec reder ut olika snåriga frågor som många arbetsgivare inom Svenska kyrkan kan komma att brottas med.

Teckning av visselpipa.

Trygghet i arbetslaget är centralt för att lyfta svåra frågor

Våga fråga medarbetarna om kritik, lyssna för att säkerställa att du har förstått vad det handlar om, följ upp och återkoppla. Enkelt i teorin men svårare i praktiken för att skapa ett öppet samtalsklimat, konstaterar Pernilla Lennström, HR-chef i Lunds pastorat.

Ducatus på webben kompletterar den tryckta medlemstidningen Ducatus. Den både återpublicerar tryckt material och producerar eget, exklusivt för webben. 

Ducatus i tryckt version utkommer med fyra nummer per år. Den ingår i medlemsavgiften till Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation. Läs mer och skaffa egen prenumeration!