Man, präst med glasögon sitter i en fåtölj vid ett bord.
Foto: Nora Lorek

Så mötte Högsbo extrema gruppers hat och hot

När Högsbo församling i Göteborg inför förra årets kyrkoval utsattes för en aggressiv kampanj regisserad av högerextrema Alternativ för Sverige ledde det till hot mot såväl förtroendevalda som personal. Kyrkoherde Anders Leitzinger konstaterar att händelsen tvingat dem att bli mer vaksamma och mindre öppna, men samtidigt stärkt deras drivkraft att fortsätta arbeta med mångfald och integration.

Församlingshemmet i Högsbo hade sedan flera år haft ett boende för afganska ensamkommande flyktingpojkar som drevs i sam­arbete med organisationen Agape och till största delen finansierades med offentliga medel från staten. 

En person ringde och sade att han vet var jag bor.

I december 2020, någon vecka innan det var dags att avveckla verksam­heten för att det fanns andra bättre lämpade boenden, hände något som till en början mest tedde sig märkligt men snart utvecklades till en aggressiv och hotfull situation.
– Det var synnerligen välregisse­rat från Alternativ för Sveriges sida. De visste precis vad de skulle göra och allt började med att några män med filmkamera kom till försam­lingshemmet och ställde konfronta­tiva frågor till de boende – vad gör ni här, vem städar lokalerna, vad får ni av Svenska kyrkan? Killarna blev uppskärrade och de flesta vågade inte bo kvar de sista nätter­na, utan flyttade ut tidigare än planerat.

– Vilka de var som hade filmat visste vi inte då, men det blev uppenbart några veckor sena­re, berättar Anders Leitzinger, kyrkoherde vid Carl Johans pasto­rat i Göteborg, där Högsbo är en av församlingarna.

I JANUARI 2021 tar en av prästerna i Högsbo kyrka emot ett inbokat besök av några som presenterat sig som gymnasieelever. Istället dyker två män med filmkamera upp och vill prata om flyktingboendet som då är avvecklat. Efter att männen gått ringer prästen direkt till Anders Leitzinger och förklarar vad som hänt. Därmed är han förbe­redd när han en timme senare blir kontaktad av en av församlingens förtroendevalda som precis har frågats ut av någon som presen­terat sig som kyrkopolitiskt aktiv och visar sig vara partiledare för Alternativ för Sverige.

Alternativ för Sverige, AFS

Alternativ för Sverige, AFS, bildades 2018 av uteslutna och avhoppade sverige demokrater. Partiet profilerar sig som det mer radikala alternativet till Sverige-demokraterna och kandiderade 2021 för första gången i kyrkovalet, dock inte lokalt utan bara till kyrkomötet och ett fåtal stift.

AFS fick tre mandat i kyrkomötet och ett mandat vardera i stiftsfullmäktige i Stockholm, Göteborg och Visby. Valsatsningen sågs som en språngbräda inför 2022 års riksdagsval.

– Vid det här laget började jag förstå att allt hängde ihop. Jag hann knappt lägga på luren innan jag blev uppringd av kassören på Alternativ för Sverige och själv fick uppleva den märkliga intervju­tekniken. Frågorna gick ut på att vi hemlighållit boendet för medlem­marna i Svenska kyrkan, trots att det var ett helt öppet och känt inslag i våra lilla stadsdel, startat efter enhälligt kyrkorådsbeslut som de själva tagit del av genom att läsa våra offentliggjorda protokoll, säger Anders Leitzinger, som aldrig varit med om något liknande och kontaktade biskopen i Göteborg för att få råd om vad de skulle göra.

SEDAN GICK ALLT slag i slag. Dagen därpå satt han i ett videomöte med säkerhetsexperter och stödfunktioner från såväl stift som nationell nivå. 
– Det viktigaste de sa var att det ta kommer nu att gå ut snabbt, så var beredda på spridning i olika medier. Och det stämde, konstate­rar Anders Leitzinger.

Redan kvällen efter publicerades de första filmklippen på Facebook och den högerextrema webbnyhets­kanalen Exakt24. Anslaget var att Svenska kyrkan ”gömmer afganska män med kyrkoskatten” och att medlemmarna ”står för notan” och också betalar för ”lyxförmåner som gymkort”.
– Det var väldigt konstigt hopklippt och sedan följde en svans av inlägg på sociala medier, där särskilt den förtroendevalda blev hårt ansatt med hån och hotfulla kommentarer. Även jag och försam­lingsprästen fick hot via sms och telefonsamtal. En person ringde och sa att han vet var jag bor och att han inte bodde långt ifrån, säger Anders Leitzinger och tillägger att det för­stås var skrämmande för både ho­nom och hans familj.

KAMPANJEN I SOCIALA medier höll på i några veckor, hela tiden med nya klipp och inlägg som publi­cerades. Samtidigt skulle situa­tionen hanteras i verksamheten, där händelserna skapade oro i arbetslaget. Stort fokus lades på den interna kommunikationen och att noga tänka igenom vilka med­arbetare och förtroendevalda som behövde vilken information.
– Vi formade snabbt en grupp där kyrkorådsordföranden, jag och för samlings herden i Högsbo till­sammans med en kommunikatör fördelade arbetet mellan oss. Bland annat förmedlade vi ett råd som vi tidigt fick från experterna på ex­trema grupper – nämligen att inte kommentera inläggen på sociala medier, utan istället förbereda en kort fakta baserad text på hemsidan och sedan med jämna mellanrum gå in i flödet och hänvi s a till den, 
säger Anders Leitzinger.

Han tillstår att detta råd inte var så lätt att följa mitt i alla känslo­reaktioner, som pendlade mellan rädsla, ilska och frustration:
– Det är svårt för medarbetare att se sådana flöden av galna påstå­enden och inte kommentera dem. Men jag tror det var ett klokt be­slut. Bland de här personerna fanns inget intresse för sanningen. De ville bara driva sin sak och använde oss som exempel för vad de såg som Svenska kyrkans förfall. Jag har själv varit politiskt aktiv och tror på den liberala demo kratin med allas rätt att yttra sig, men att försöka bemöta någon som har värderingar så långt från det vi som kyrka står för är frustrerande – särskilt när motparten som i det här fallet ma­nipulerar svaren. 

MED DRYGT ETT års perspektiv på den omskakande händelsen kon­staterar Anders Leitzinger att den har fört med sig både positiva och negativa konsekvenser. Medveten­heten om förebyggande säkerhets­rutiner har ökat, större vikt läggs vid risk­ och sårbarhetsanalyser, vaktbolag rings in vid behov och alla anställda har numera tillgång till personlarm för användning i vissa situationer, exempelvis när ensamarbete inte kan undvikas.

två kvinnor och en man, som är präst med prästskjorta, ler mot kameran.
Natalia Troinich, kyrkoherde Anders Leitzinger och Kateryna Blagodyr vid en loppis och ett kafé som ordnades till förmån för ukrainska flyktingar. Foto: Anna-Lena Lundqvist

– En praktisk följd är också att vi inte hur som helst tar emot studie­besök från elever, utan de måste alltid uppge telefonnummer till sin lärare först. Vi tvingas bli mer vak­samma på ett tråkigt sätt, för vi vill ju att kyrkorna ska vara öppna. Vi gör det för att säkra arbetsmiljön för vår personal, och sammantaget har vårt möte med de här mörka kraf­terna trots allt stärkt oss i vår driv­kraft att fortsätta arbeta som god samhällsbyggare med exempelvis mångfald och integration. Det är en viktig del av kyrkans uppdrag, säger Anders Leitzinger och förklarar att drivkraften märks såväl i ökad bredd vid rekrytering av medarbeta­re som större beredskap och vilja att mobilisera om samhället ställs inför nya kriser.

Lärdomar i ledarrollen

Efter händelsen när församlingen utsattes för påhopp och hot har Anders Leitzinger känt behov att bli än mer tydlig i sin roll som kyrkoherde och pastoral ledare:
– Det gäller att föra fram den ideologiska och teologiska basen som vi har och står för i olika måldokument. Men det är en sak vad kyrkorådet slår fast i fina ord. När orden ska bli verklighet är det medarbetare som står för genomförandet och får möta andras reaktioner. Det måste man vara medveten om och prata om i arbetslag och individuella samtal, där alla tillåts säga sin mening och rädslor fångas upp.
– Inom kyrkans beslutande organ är vi bra på att uttrycka oss i vackra dokument om allt från HBTQ-frågor till flyktingmot tagande. Men om vi menar allvar med detta behöver vi också vara öppna med vad det kan få för konsekvenser i organisationen. Det ska de förtroendevalda diskutera i första hand, och sedan jag med mina chefer och medarbetare.

Det visade sig bland annat när de första flyktingarna från kriget i Ukraina kom till Göteborg i början av mars. Carl Johans pastorat upplät snabbt lokaler för hjälpverksamhet och akutboende tills en mer långsik­tig lösning kunde ordnas.

Annat som kan intressera!

Illustration i olika färger av husfasad med dörr, fönster och lampor i fönstren.

Demokratistärkande arbete - praktiska tips och teologiska råd

Svenska kyrkan driver sedan flera år ett stiftsövergripande program för social hållbarhet med fokus på tillit och demokrati. Genom detta kan församlingar och pastorat söka stöd för ökad kunskap, förståelse och motståndskraft mot strukturell rasism och antidemokratiska ideologier.

ett par glasögon ligger framför en datorskärm. Genom ena glaset kan man läsa ordet Akka.

Akka medarbetarundersökning

Akka är en webbaserad medarbetarundersökning med frågor om arbetsmiljö och arbetsklimat. Den erbjuds alla arbetsgivare inom Svenska kyrkan en gång per år.

Man med prästskjorta och glasögon, mot en vägg.

HALLÅ DÄR …

… kyrkoherde Magnus Hedin i småländska Moheda pastorat, som sökt och fått projektmedel från det stiftsövergripande programmet Social hållbarhet – fokus tillit och demokrati.

Ducatus på webben kompletterar den tryckta medlemstidningen Ducatus. Den både återpublicerar tryckt material och producerar eget, exklusivt för webben. 

Ducatus i tryckt version utkommer med fyra nummer per år. Den ingår i medlemsavgiften till Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation. Läs mer och skaffa egen prenumeration!