Att föra dialog kring hur vi bemöter varandra, hanterar konflikter och missnöje samt förhindrar hög arbetsbelastning är några exempel på hur kränkande särbehandling kan förebyggas. Likaså att tydliggöra medarbetarnas uppdrag, roller och ansvar.
Exempel på varningsklockor
För att förebygga kränkande särbehandling behöver den totala arbetssituationen beaktas. En varningsklocka kan vara att arbetsgruppen fungerar dåligt eller att det finns konflikter i arbetslaget. Konflikter kan i sig vara en källa till dålig arbetsmiljö som kan kräva insatser. En konflikt kan definieras som när två eller flera individer aktivt är engagerade i en hätsk diskussion, från ilsken argumentering vid mötesbordet till skrik i korridoren.
Konflikter kan urarta till kränkande särbehandling
Konflikter riskerar att urarta i kränkande särbehandling, så det är därför viktigt att arbeta förebyggande. Andra källor till dålig social arbetsmiljö kan vara ohälsosam arbetsbelastning och otydligt arbetsinnehåll, exempelvis stor arbetsmängd, begränsad tid och otydlig arbetsfördelning. Vid en stor förändring, exempelvis vid en större omorganisation, är det viktigt att vara särskilt uppmärksam.
Satsa på gemensam utbildning
Liksom i allt annat arbetsmiljöarbete är det viktigt att medarbetarna får vara med och påverka. Ett exempel på åtgärd är gemensamma utbildningsinsatser om vad kränkande särbehandling är. Arbetsgivaren kan också engagera medarbetarna i samtal kring vad kränkande särbehandling skulle kunna vara och hur man tillsammans kan förebygga det.
Fyra bra begrepp
Ett bra sätt att komma igång med samtalet är att använda begreppen obehagligt, olustigt, obegripligt och orättvist.
.jpg?doprocessing=1&ra=1.77778&w=700)
