Meny

Kulturarvet

Kyrkogårdar och begravningsplatser är en del av vårt kulturhistoriska arv. För den intresserade finns en hel del intressant att upptäcka.

I 4 kap. kulturmiljölagen har skyddslagstiftningen rörande kyrkobyggnader, kyrkotomter, kyrkliga inventarier och begravningsplatser samlats. Där anges att begravningsplatsen ska vårdas och underhållas så att deras kulturhistoriska värde inte minskas eller förvanskas.

På kyrkogården finns två olika sorters kulturarv, det grå (i form av byggnader, murar, gravstenar) och det gröna (i form av växter och planteringar). Svenska kyrkan och staten har ett gemensamt ekonomiskt ansvar för vården av de kyrkliga kulturminnena.

Svenska kyrkan erhåller ekonomisk kompensation av staten i form av kyrkoantikvarisk ersättning. Ersättningen ska användas för kulturhistoriskt motiverade kostnader med att bevara och tillgängliggöra de lagskyddade kyrkliga kulturvärdena. 

Kyrkans begravningsplatser förr och nu

Spännande läsning som ger nycklar till varför kyrkogårdar ser ut som de gör,

Vilka är egentligen platserna där vi gravsätter våra anhöriga? Hur har dessa platser kommit till? Varför ser kyrkogårdar ut som de gör? Kyrkans begravningsplatser ger dig kortfattade svar på dessa och många andra frågor. Ladda ner som PDF här.

 

Nyhet! Växter vid äldre gravplatser - ett grönt kulturarv att bevara och återanvända

En lättläst skrift för alla som är intresserade av skötsel, planering och förvaltning av kyrkogårdens äldre gravplatsmiljöer. Som en kort introduktion vänder den sig även till alla med intresse för kyrkogårdens kulturhistoria. Ladda ner den som PDF här.

Vägledningen Fria eller fälla

Träd i offentliga miljöer, till exempel på kyrkogårdar, i parker, alléer och i städer, orsakar ibland konflikter mellan olika intressen.  Vägledningen Fria eller fälla ger stöd och förståelse för hur olika värden kan synliggöras och vägas in när man planerar åtgärder på träd.

Vägledningen vänder sig i första hand till handläggare på exempelvis länsstyrelser och kommuner som måste göra avvägningar och fatta beslut om dispenser och tillstånd rörande träd. Den har utarbetats i brett samarbete mellan bland annat arbetsgivarorganisationen och Riksantikvarieämbetet.

Ladda ner Fria eller fälla som PDF här

Druvklase, detalj från Fässberg gamla kyrkogård
Druvklase, detalj från Fässberg gamla kyrkogård. Bild: R Herjulfsdotter

Gravvårdar av gjutjärn

På de flesta begravningsplatser i vårt land finns kors, urnor, gavelhällar och staket i 1800-talets "innematerial" gjutjärn. Länge har de betraktats som kulturhistoriskt ointressanta, men på senare tid har de börjat ses med nya ögon, som unika exempel på tidig svensk industrihistoria bevarade i sin ursprungliga miljö.

Gjutjärnet slog igenom under 1800-talets första årtionden och sågs som framtidens designmaterial. Det stora genombrottet kom med världsutställningen i London 1851 och den jättelika byggnaden Crystal Palace, uppförd helt i glas och gjutjärn. I Sverige hade materialet sin storhetstid decennierna 1850-1890.

Utmärkande för gravvårdarna i gjutjärn är en frejdig, närmast respektlös blandning av stilar och motiv. Här samsas kristna symboler med allmogemotiv och gestalter ur antik mytologi.

Kulturhistorikern Ritwa Herjulfsdotter har på uppdrag av arbetsgivarorganisationen skrivit rapporten Gravvårdar av gjutjärn. Ladda ner rapporten Gravvårdar av gjutjärn som PDF.

Inför planteringssäsongen på begravningsplatserna

Inför sommaren är det populärt att plantera nytt på begravningsplatserna. Sommaren innebär också högsäsong för bland annat spansk skogssnigel (mördarsnigel) samt rådjur. det går inte att helt gardera sig mot dessa djur, men vissa växter är inte riktigt lika populära för dem som andra. Ladda ner en affisch över växter som de kanske ratar här.