Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation

Prata med oss

Kontakt

Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation

Jourhavande präst

Kyrkan kan hjälpa dig. Akut samtals- och krisstöd.

Till innehållet

Gravrätt och gravrättsinnehavare

För alla bestämda gravplatser finns gravrätter. Gravrättsinnehavare kallas de som är antecknade i gravbok eller gravregister hos huvudmannen. Det är endast gravrättsinnehavare som kan utöva gravrätten.


Huvudmannen för begravningsverksamheten upplåter en gravrätt till en eller flera fysiska personer. I särskilda fall kan gravrätt även upplåtas till en juridisk person. Med gravrätten följer både rättigheter och skyldigheter

Det är upplåtaren, huvudmannen,  som beslutar när och hur upplåtelsen av gravplats kan ske, men som huvudregel sker upplåtelsen i samband med att ett dödsfall inträffat. En gravplats får upplåtas för viss tid, minst 15 år och högst 50 år, eller för alltid.

olika gravplatstyper har olika typer av gravrätt

Det finns olika gravplatstyper i Sverige. För alla bestämda gravplatser finns det gravrätt. Hit hör kistgravplats och urngravplats. Till gruppen med begränsad gravrätt hör kolumbarie, urnmur och askgravplats.

Gemensamma gravplatser så som minneslund och askgravlund har ingen gravrätt.

Läs mer om olika typer av gravplatser och gravrätter här. 

om gravrättsinnehavare

Gravrättsinnehavare är de som är antecknade i gravbok eller gravregister hos huvudmannen. Det är endast gravrättsinnehavare som kan utöva gravrätten. 

Det går att bli gravrättsinnehavare på många olika sätt, t.ex. i samband med en ny upplåtelse av en gravplats, gravrättsinnehavaren avlider eller gravrätten överlåts till någon.

gravrättssinnehavarens rättigheter och skyldigheter

Gravrättsinnehavaren till gravplats med gravrätt har både rättigheter och skyldigheter. Gravrättsinnehavaren har rätt att bestämma vem som ska gravsättas inom gravplatsen, förse gravplatsen med gravanordning och överlåta gravrätten.

Men gravrättsinnehavaren är också skyldig att hålla gravplatsen i ordnat och värdigt skick. I detta ingår skötsel av gravplatsen och att se till att gravanordningen inte hotar säkerheten på gravplatsen eller närmaste omgivning. Det är alltså gravrättsinnehavaren som måste vidta och bekosta åtgärder för att säkerställa att gravanordningen inte utgör en säkerhetsrisk. För gravplatser med begränsad gravrätt ansvarar upplåtaren för att gravplatsen hålls i ordnat och värdigt skick. För detta kan upplåtaren ta ut en avgift.   

när en gravrättsinnehavare avlider

När gravrättsinnehavaren avlider ska dödsboet inom sex månader från dödsfallet anmäla till upplåtaren vem eller vilka gravrätten har gått över till eller att det inte finns någon som gravrätten gått över till.

Gravrätten kan endast gå över till någon som genom släktskap eller på något annat sätt har nära anknytning antingen till den avlidne gravrättsinnehavaren eller till någon gravsatt inom gravplatsen.

en gravrätt kan återlämnas i förtid

Gravrätten får aldrig gå över till någon som inte är villig att överta den och gravrätten kan återlämnas till upplåtaren innan gravrättstiden har gått ut. När upplåtelsetiden för en gravrätt har gått ut kan gravrätten efter ansökan hos upplåtaren förnyas. Det är upplåtaren som beslutar om villkoren för detta och en avgift får tas ut.

huvudmannnen beslutar om ev gravrätt i förtid

För den som är huvudman för begravningsverksamheten föreligger en skyldighet att bereda gravplats åt den som vid dödsfallet var folkbokförd inom huvudmannens förvaltningsområde. Om det finns tillgång på gravplatsmark får huvudmannen bereda gravplats även åt någon annan. Detta framgår av 2 kap. 3 § begravningslagen (1990:1144). Av bestämmelsen följer inte någon rätt till upplåtelse av gravrätt, endast rätt till gravplats. Alltså föreligger det inte någon skyldighet för huvudmannen att upplåta en gravplats med gravrätt i förtid.

Det är upp till huvudmannen att bestämma om man ändå upplåter gravrätt i förtid. Detta framgår av förarbetena till begravningslagen, prop. 1990/91:10 sid 81.