Frågor & svar!

Kortfattade frågor och konkreta svar, framförallt inom områdena arbetsrätt och arbetsmiljö.

De regionala förhandlarna/rådgivarna delar här med sig av sin kompetens. Vissa frågor & svar har tidigare publicerats i den tryckta versionen av Ducatus, andra publiceras exklusivt här, i Ducatus på webben. Notera publiceringsdatum. Datumet anger att vid den tidpunkten var svaret korrekt.  

Frågor & svar

Våra medarbetare vill gärna slippa beredskap på helgerna och vi har därför tagit in offerter från ett antal företag om snöröjning på helger. Måste vi MBL-förhandla med facket kring att låta annan sköta snöröjningen? 

Svar: När ni planerar att ta in en entreprenör för att utföra arbete av löpande karaktär som arbetstagare normalt utför, måste ni som huvudregel före beslutet förhandla med det fack som organiserar arbetstagare för det aktu-ella arbetet. Förhandling ska först föras enligt 11 § MBL angående om snöröj-ning överhuvudtaget ska utföras i egen regi eller såsom entreprenad. 
 När ni väl bestämt er för att övergå till snöröjning i entreprenadform före-ligger också skyldighet att förhandla enligt 38 § MBL inför valet av entre-prenör. Förhandlingsskyldigheten avseende både 11 och 38 §§ MBL kan dock fullgöras vid ett och samma tillfälle. 
 Den fackliga organisationen vill veta om entreprenören är seriös, vilket betyder att ni bland annat behöver lämna uppgifter om vilken entreprenör ni är intresserade av att samarbeta med samt vilket organisationsnummer denne har. Facken kan då undersöka om entreprenören följer lagar och/eller kollektivavtal.  
 Kom ihåg att arbetstagare normalt inte kan neka att ha beredskap på helgen om det behövs. Svenska kyr-kans allmänna bestämmelser § 6 anger bland annat att om behov finns är arbetstagare skyldig att fullgöra beredskap. Om en arbetstagare har giltiga skäl att inte fullgöra beredskap ska hänsyn tas till det, men annars kan era anställda inte tacka nej. Det ingår  i en anställning att man kan behöva ha beredskap om arbetsgivaren har detta behov.

220228: Gunnar Fast

Vissa fackförbund har bara någon enstaka medlem på vår arbetsplats. Hur gör vimed lönepotten för dessa medarbetare?

Svar: Enligt Svenska kyrkans löneavtal beräknas löneökningsutrymmet för varje arbetstagarorganisation för sig. Denna så kallade lönepott fördelas i enlighet med reglerna i löneavtalet och den lokala löneprocessen.
Det finns dock en möjlighet att göra undantag från lönepotten om en arbetstagarorganisation har färre än fem medlemmar bland de anställda. Enligt löneavtalet § 2 punkt 3 kan arbetsgivaren i dessa fall underskrida avtalets löneökningsutrymme om särskilda skäl föreligger. Dessa ska vara individrelaterade och inte grunda sig på ekonomiska skäl. Innan arbetsgivaren fattar sådant beslut ska lokal förhandling ske med berörd arbetstagarorganisation. Vid oenighet vid denna lokala förhandling gäller löneavtalets förhandlingsordning.

220228: Gunnar Fast

 

Har en deltidssjukskriven medarbetare rätt till tjänstledighet för studier?

Svar: Studieledighetslagen ger arbetstagaren rätt att vara ledig i den omfattning som behövs. Studierna behöver inte ha någon koppling till er verksamhet och någon begränsning i tid finns heller inte. Den som söker tjänstledighet behöver dock kunna visa upp när utbildningen startar och tar slut, liksom vilken omfattning studierna kräver (heltid eller deltid). Utbildningen skall med andra ord vara planmässigt upplagd och huvudsyftet skall vara att förmedla kunskaper i något avseende. 

En deltidssjukskrivning är inget hinder för att få tjänstledighet för studier. Naturligtvis måste studierna då ske på deltid och inte i större omfattning än att de tillsammans med sjukskrivningen uppgår till som mest 100 procent. 

Det finns vissa möjligheter att skjuta upp studieledigheten om verksamheten annars inte kan fortgå, men det är ovanligt att arbetsgivaren har tillräckligt starka skäl för det. Däremot har arbetsgivaren rätt till rimlig betänketid för att kunna planera personalbehoven och under-söka möjligheten att skaffa vikarie. Du kan läsa mer om studie-ledighet i Svenska kyrkans arbetsgivarorganisations webbhandbok Vera.

220228: Gunnar Fast

Våra barnpedagoger deltar i barngudstjänster några söndagar varje år men arbetar i övrigt måndag till fredag. Måste vi betala kvalificerad övertid vid de tillfällena?

Svar: Eftersom ni i förväg vet om att barnpedagogerna ska delta i gudstjänster, kan ni hantera detta inom ramen för den ordinarie arbetstiden. Så länge ni förlägger arbetstid inom ramen för den ordinarie arbetstiden blir det inte övertid. 
För att förändra förläggningen av pedagogernas arbetstid så att gudstjänsterna ingår i den ordinarie arbetstiden, kallar ni företrädare för aktuell arbetstagarorganisation och redogör för era behov av att förlägga arbetstiden på det sättet, i enlighet med § 13 moment 5 i allmänna bestämmelser. Ingen MBL-förhandling behövs (se protokollsanteckning 2).

Observera att den som har ordinarie arbetstid måndag till fredag med 40 timmar per helgfri vecka för heltidsanställd, inte arbetar på så kallade lätthelgdagar (§ 13 moment 2). Med begreppet lätthelgdag menas de helgdagar och helgdagsaftnar som normalt är arbetsfria och som infaller måndag–lördag. Det betyder att det kan ingå i barnpedagogernas ordinarie arbetstid att delta i gudstjänst en vanlig söndag men inte gudstjänster på exempelvis julafton eller Kristi himmelsfärdsdag. 

220228: Ylva Linghult

En medarbetare har haft tjänstledigt för att pröva ett nytt jobb och har nu sagt upp sig. Tjänstledigheten slutar den 30 november, men uppsägningstiden går inte ut förrän den 31 december. Personen är inte intresserad av att arbeta hos oss i december. Hur hanterar vi detta?

Svar: Arbetstagaren är skyldig att arbeta uppsägningstiden ut om ni inte har kommit överens om annat, men normalt vill man som arbetsgivare avsluta anställningen i samförstånd. Det enklaste är att medge förkortad uppsägningstid så att anställningen avslutas den 30 november, samtidigt som tjänstledigheten upphör. Alternativt kan ni förlänga tjänstledigheten till den 31 december.

220228: Peter Sparrfors

En medarbetare blev tvungen att avbryta sin semester och arbeta några dagar för att täcka upp för en kollega som hade blivit sjuk. Hur kompenserar vi det på rätt sätt?

Svar: Enligt § 27 moment 13 i allmänna bestämmelser är arbetstagaren skyldig att avbryta sin semester och återgå i arbete om det finns synnerliga skäl. Den arbetade dagen räknas inte som semesterdag. Arbetstagaren har också rätt till ersättning för skäliga kostnader som avbrottet orsakar.
Det betyder att de arbetade dagarna räknas som vanliga arbetsdagar, att medarbetaren får ta ut de förlorade semesterdagarna vid ett senare tillfälle och att personen får ersättning för eventuella resekostnader för att ta sig hem till den ordinarie bostaden från semesterorten.

220228: Peter Sparrfors

Har en anställd rätt till 50 procents ledighet för att starta ett eget företag?

Svar: Rätten att få tjänstledigt för att starta eller utveckla eget företag regleras i lagen om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet.  I 3 §  i denna lag anges att en arbetstagare har rätt till hel ledighet från sitt arbete under högst sex månader för att själv eller genom juridisk person bedriva näringsverksamhet. Det uttrycks därmed tydligt att rätten handlar om ledighet på heltid. Om man jämför med studieledighetslagen står där ”arbetstagare i allmän eller enskild tjänst, som vill undergå utbildning, har rätt till behövlig ledighet från sin anställning enligt denna lag”. Det innebär att man kan kräva partiell tjänstledighet vid planenliga studier, men tjänstledighet för att bedriva näringsverksamhet har man endast rätt till på heltid. Det finns dock inget som hindrar att arbetsgivaren går med på att ge arbetstagaren ledigt på deltid eller att hen beviljas längre ledighet än sex månader.

När det gäller ledighet för att bedriva näringsverksamhet får arbetstagarens verksamhet inte konkurrera med arbetsgivarens verksamhet. Ledigheten får inte heller innebära väsentlig olägenhet för arbetsgivarens verksamhet och arbetstagaren har endast rätt till ledighet under en period hos en och samma arbetsgivare. Som villkor för en arbetstagares rätt till ledighet gäller att arbetstagaren vid ledighetens början ska ha varit anställd hos arbetsgivaren antingen de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader de senaste två åren.

220228: Per Westberg

Vi har en friskvårdsersättning på 1 200 kronor till våra anställda. Hur gör man med medarbetare som är föräldralediga?

Svar: Anställda som är frånvarande på grund av sjukskrivning eller föräldraledighet ska erbjudas friskvårdsersättning på samma villkor som dem som är i tjänst. Däremot behöver man inte erbjuda förmånen till dem som är tjänstlediga på grund av exempelvis studier.  

Att exkludera sjuka och föräldralediga bryter mot Skatteverkets rättsliga anvisningar och en friskvårdsförmån blir skattepliktig om den riktar sig till en liten grupp av anställda. 
Det är värt att notera att medarbetare som är anställd under en kortare period av året rimligen bör ha rätt till friskvårdsbidrag som motsvarar tiden i tjänst. 

220228: Per Westberg

På grund av sjukdom i arbetslaget behövde en medarbetare bryta sin semester och arbeta en helg. Personen arbetar normalt måndag till fredag. Vad händer då med semesterdagarna? Inga semesterdagar har dragits för de dagar hon arbetat, men hon har ju ändå brutit sin semester.

Svar: Om en medarbetare avbryter sin semester och arbetar på en icke schemalagd dag så räknas det som övertid och ersätts enligt § 20 i Svenska kyrkans allmänna bestämmelser. Om arbetstagaren har sin arbetstid förlagd måndag-fredag och arbetar lördag-söndag räknas det alltså endast som övertid.

Om arbetstagaren avbryter sin semester på fredagen eller måndagen för att arbeta, så räknas inte den dagen som semesterdag enligt reglerna i § 27 (Semester). Övertidsersättning utges då endast om arbetstagaren också arbetar utöver ordinarie arbetstid.

220228: Per Westberg

Vad gäller vid sjukdom för semestervikarier? Har de rätt till ersättning när de blir sjuka?

Svar: Lagen om sjuklön anger att arbetstagaren har rätt till sjuklön från och med den första dagen av anställningstiden, men det finns en begränsning om den avtalade anställningstiden är kortare än en månad. I sådant fall har arbetstagaren rätt till sjuklön endast om personen tillträtt anställningen och därefter varit anställd fjorton kalenderdagar i följd. Dag då arbetstagaren varit frånvarande utan giltigt skäl medräknas inte. Tidigare anställningar hos samma arbetsgivare räknas med i kvalifikationstiden, om tiden mellan anställningarna inte överstiger fjorton kalender-dagar.

220828: Gunnar Fast

Vi anställer 16- och 17-åringar för arbete på kyrkogårdarna under sommaren. Behöver vi skriftligt godkännande av vårdnadshavare?

Svar: Reglerna för minderåriga delar upp minderåriga i tre ålderskategorier; yngre barn, äldre barn och ungdom, och särskilda regler gäller beroende av ålder. Yngre barn är minderårig som inte har fyllt 13 år. Äldre barn är minderårig som fyllt 13 år och inte är ungdom. Ungdom är minderårig som fullgjort sin skolplikt och som fyller minst 16 år under innevarande kalenderår.

För ungdomar finns ingen skyldighet att informera eller inhämta medgivande av vårdnadshavare. Däremot ska skyddsombudet alltid underrättas när minderåriga anställs.

Om du anställer barn som inte är ungdom ska du alltid kontakta vårdnadshavaren och informera om arbetsuppgifterna, riskerna och vilka eventuella skyddsåtgärder som ordnats.  

Utöver informationen till vårdnadshavare finns ett antal särskilda regler om exempelvis arbetstid och arbetsmiljö för minderåriga. Läs gärna mer i arbetsgivarorganisationens webbhandbok Vera eller på Arbetsmiljöverkets webbplats.

220228: Ulrika Andersson

Kan vi beordra lediga medarbetare att komma in och arbeta om det händer en olycka?

Svar: Arbetsgivaren har rätt att beordra medarbetare som egentligen har en ledig dag att arbeta om verksamheten kräver det. Du kan använda förskjuten arbetstid eller betala övertid, beroende på hur kort varsel medarbetaren får.

Det krävs i allmänhet mycket tunga skäl för att vägra arbeta övertid, men det finns naturligtvis situationer då medarbetaren  måste få säga nej, exempelvis en ensamstående person som inte lyckas ordna barnpassning. Observera dock att arbetstidslagens regler om exepelvis veckovila och dygnsvila måste följas. 

220302: Mari Burell

Vi vill ändra anställningsavtalen så att medarbetaren tjänstgör i hela församlingen och inte enbart i ett distrikt. Hur ska vi göra? 

Svar: Arbetsgivaren har som huvudregel alltid rätt att omplacera en arbetstagare inom ramen för anställningsavtalet, såsom till annat distrikt inom församlingen. I Svenska kyrkans allmänna bestämmelser § 6 finns dock en begränsning vad gäller förflyttning, som innebär att vägande skäl måste föreligga för att omplacera arbetstagaren mot hens vilja. 

I begreppet vägande skäl anses ligga att arbetsgivaren först ska anstränga sig för att om möjligt åstadkomma önskad förändring genom mindre ingripande åtgärder. En stadigvarande förflyttning kan föranledas av såväl organisatoriska som personliga skäl. 

det går alltså bra att ändra tjänstgöringen till att gälla i hela församlingen förutsatt att ni kan redogöra för goda skäl till förändringen. Beslutet ska föregås av förhandling med arbetstagarens fackliga organisation enligt 11 § MBL och detta även om arbetstagaren godtar åtgärden. 

220302: Ulrika Andersson

 

Bok med titeln Arbetsrätt sticker fram under en  uppslagen avtalsbok. Ovanpå ligger en överstrykningspenna.

Utbildningar arbetsrätt

Utbildningarna inom arbetsrätt utgår från Svenska kyrkans olika verksamheter och leds av arbetsrättsjurister och förhandlare/ rådgivare från Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation.

Olika skrifter från arbetsmiljöverket ligger på en stötdämpande matta ihop med plasthandske.

Utbildningar arbetsmiljö

Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation erbjuder utbildningar inom såväl fysisk som organisatorisk och social arbetsmiljö. 

Datosrskärm som visa en sida ur webbhandboken Vera.

Ansök om inloggning i webbhandboken Vera

Vera - en unik webbhandbok om arbetsrätt, arbetsmiljörätt, lön, kollektivavtal med mera för Svenska kyrkan. Inloggning ingår i medlemsavgiften till Skao.

Ducatus på webben kompletterar den tryckta medlemstidningen Ducatus. Den både återpublicerar tryckt material och producerar eget, exklusivt för webben. 

Ducatus i tryckt version utkommer med fyra nummer per år. Den ingår i medlemsavgiften till Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation. Läs mer och skaffa egen prenumeration!