Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation, kyrkostyrelsen och den dåvarande ombudsmannen mot etnisk diskriminering, numera diskrimineringsombudsmannen, har tagit fram en sammanfattning om anställning och krav på medlemskap i Svenska kyrkan. Anställning och krav på medlemskap i Svenska kyrkan kan laddas ner här.
Det blir viktigt att tänka igenom om det är motiverat att ställa krav på kyrkotillhörighet för befattningen. Kyrkoordningen reglerar att alla som ska inneha en tillsvidareanställning ska vara kyrkotillhöriga om den anställde inte helt eller till största delen arbetar inom begravningsverksamheten, 34 kap 7 § KO. Det är inte tillräckligt att i rekryteringen endast åberopa kyrkoordningens huvudregel om kyrkotillhörighet, eftersom kyrkoordningen är underställd lag. Kravet på tillhörighet till Svenska kyrkan måste också alltid kunna motiveras.
Förbudet mot diskriminering hindrar inte arbetsgivaren att uppställa krav på religiös övertygelse eller annan trosuppfattning om denna egenskap på grund av arbetets natur eller det sammanhang där arbetet utförs utgör ett verkligt och avgörande yrkeskrav som har ett berättigat syfte och kravet är lämpligt och nödvändigt för att uppnå syftet.
Undantaget tar bland annat sikte på verksamheter som bygger på religiösa, ideologiska och eller värderingsmässiga grunder. Det är rimligt att en arbetstagare vars funktion eller arbetsuppgifter har nära samband med verksamhetens kärna delar organisationens eller verksamhetens åskådning eller grundläggande värderingar. Det kan vara fråga om att värna en verksamhets legitimitet och integritet i förhållande till medlemmar och i förhållande till utomstående. För organisationer som verkar för ett visst ändamål kan det för trovärdigheten vara väsentligt att personer som representerar eller verkar inom organisationen har en särskild tillhörighet till den.
Religiösa sammanslutningar bör kunna kräva att den som ska arbeta i funktioner som berör själva religionsutövningen eller som ska företräda verksamheten gentemot allmänheten eller medlemmar bekänner sig till den tro eller religion som utövas. Trossamfund ska inte behöva ställas inför dilemmat att för sådana uppgifter behöva anställa någon som bekänner sig till en annan tro eller inte alls är troende.
Undantaget tar sikte på anställningar av personer som företräder en verksamhet eller är ”synliga” i förhållande till medlemmar eller utåt mot allmänheten. En arbetsgivare bör inte kunna åberopa undantagsmöjligheten till stöd för krav på att alla anställda – oavsett arbetsuppgifter – ska ha den religion eller annan trosuppfattning som organisationen verkar för eller vill associeras med. Arbetsgivaren ska ha starka skäl för att få tillämpa undantagsregeln. Det måste stå klart att det verkligen varit de krav som arbetet ställer, eller det sammanhang där arbetet utförs, som varit styrande i det enskilda fallet.
Diskrimineringsombudsmannen (DO) har vid ett flertal tillfällen påpekat att det är orimligt att ställa krav på kyrkotillhörighet om anställningen inte gäller arbetsuppgifter inom församlingens grundläggande uppgifter, så som gudstjänst, diakoni, undervisning och mission. Det skulle alltså kunna gälla administrativa tjänster och olika servicefunktioner, information eller liknande, då krav på tillhörighet inte per automatik kan ställas. Här måste man också förhålla sig till församlingens/pastoratets arbete med de aktiva åtgärder som diskrimineringslagen föreskriver. Varje församling/pastorat ska arbeta med aktiva åtgärder för att förebygga och främja arbetet mot diskriminering utifrån samtliga diskrimineringsgrunder, bland annat vid rekrytering.
