Svenska kyrkans färdplan för klimatet

Svenska kyrkans färdplan för klimatet innebär att vi ska minska vår egen klimatpåverkan och bidra till mänsklighetens gemensamma arbete för att bromsa effekterna av klimatförändringarna. Vi ska lyfta andliga och existentiella aspekter samt uppnå klimatneutralitet för den egna verksamheten till år 2030.

Klimatkrisen är sannolikt den största gemensamma utmaningen som mänskligheten någonsin stått inför. Vi tvingas alla att ompröva vårt sätt att tänka kring skapelsen, livsstil, välfärd, hållbarhet och rättvisa. Det är ett arbete som behöver få genomslag i hela samhället och påverka varje del av samhällsutvecklingen.   

Vi ska som kristna bidra till klimatmålen av kärlek till Gud och skapelsen, och med förhoppningen att förverkliga något av Guds rike i världen. Vi ska också verka för klimaträttvisa stödja de människor som drabbas mest av klimatförändringarnas trots att de bidragit till dem allra minst. 

Effektmål 2030 

Färdplanen siktar mot tre effektmål som ska vara uppfyllda senast 2030 genom etappmål varav de inledande sju ska vara uppnådda 2022.

Klimatneutralitet 

Svenska kyrkan ska vara klimatneutral senast år 2030, det vill säga inte lämna något nettobidrag till den globala uppvärmningen. Målet ska till största delen nås genom utsläppsminskningar inom vår egen verksamhet. Detta är till exempel produktion av effektiv energianvändning, produktion av förnybar el och fossilfria tjänsteresor.

Värderingsförändring

Svenska kyrkan ska verka för den värderingsförändring som vi som mänsklighet behöver åstadkomma och lyfta andliga och existentiella aspekter av klimatkrisen. Detta ska bland annat ske genom att integrera klimatarbetet i kyrkans uppdrag. 

Bidra till klimaträttvisa 

Svenska kyrkan ska stärka stödet till de människor som drabbas mest av klimatförändringarnas effekter trots att de bidragit till dem allra minst. Detta kommer till exempel att ske genom Act Svenska kyrkan och andra samarbetspartners.​

ETAPPMÅL 2020 

Klimatarbetet är kyrkans uppdrag

Tro och teologi är omistliga när vi står inför den största krisen som hela mänskligheten samtidigt har att hantera. Klimatfrågorna handlar om hur vi ser på oss själva, varandra och vår relation till naturen och Gud. Det finns utifrån en kristen livssyn vägar framåt även genom kris.

Genom att ta in fakta, hantera osäkerhet och nå fram till ett hopp kan den handlingskraft som behövs för att möta utmaningen frigöras.   Det finns därför ett stort behov av nya berättelser om vad livet i en klimatvänlig framtid kan innebära, inte bara materiellt utan även andligt och existentiellt. Diskussion och handling kring dessa andliga och existentiella perspektiv ska ske i fördjupad samverkan med ekumeniska och interreligiösa nätverk. ​

Till 2022 kommer:   

  • Stiften att genomföra samtal om klimatkrisens andliga och existentiella aspekter med utgångspunkt i ”Ett biskopsbrev om klimatet”.
  • Klimatfrågan att integreras i församlingarnas verksamhet som till exempel konfirmandarbete, gudstjänst, bön och samtal och sång.
  • Samarbetet mellan klimat- och pilgrimsverksamhet att fördjupas som till exempel genom informationsmaterial och nya former för vandringar och retreats.
  • Skapelsetid som är en tid för bön och handling för skapelsen och firas av kyrkor över hela världen att vara känd och firad inom Svenska kyrkan.
  • Act Svenska kyrkan ha minimerat miljörisker och negativ klimatpåverkan genom kartläggningar och handlingsplaner. Detta gäller främst de samhällen och grupper som redan idag löper störst riska att drabbas. 

Effektiv energianvändning i byggnader

Svenska Kyrkans är en av Sveriges största fastighetsägare. Med cirka 20 000 byggnader och en energiförbrukning på ca 500 GWh är fastigheternas klimatpåverkan stor. Denna påverkan kan minimeras genom systematisk energieffektivisering, kopplad till lokalförsörjningsplaner och genom aktiva val av energianvändning.    

Till 2022 ska:

  • Eldningsolja och fossil naturgas i princip vara utfasade.
  • Alla Svenska kyrkans enheter ha gjort aktiva val av förnybar el och fjärrvärme, när det är möjligt.
  • Klimatpåverkan från byggnadernas energianvändning halveras jämfört med 2017.     
  • Produktion av förnybar el   Idag bidrar Svenska kyrkan till förnybar energiproduktion genom egen produktion, direkta investeringar och uthyrning av mark till energiproducenter.   

Produktion av förnybar el ​

Till 2022 ska:     ·       

  • Det finnas konkreta förslag om hur produktionen av förnybar el kan ökas. ·       
  • Det finnas former för stödjande insatser att utföras som projektutveckling, ramavtal, erfarenhetsutbyten och dialog med myndigheter. ·       
  • Det finnas ett nationellt och flera regionala ramavtal för installation av solel. ·       
  • Två till tre större projekt för produktion av förnybar el vara under utveckling.   

Transporter, resor, maskiner och markförvaltning

Svenska kyrkan ska aktivt bidra till omställningen till fossilfria transporter och minska utsläppen från egna resor.  

Till 2022 ska:

  • Digitala möten användas av fler stift, pastorat och församlingar än idag. Här ingår även utbildningar i hur man bäst genomför digitala möten.
  • 20 procent av pastorat och församlingar ha laddplatser för elfordon.
  • Det total antalet laddplatser var minst 300.
  • Minst 40 procent av de bilar som enheterna äger eller leasar ska vara el- eller hybridfordon.
  • Minst 60 procent av enheterna ska ha egna resepolicyer som främjar fossilfria färdsätt.
  • Goda exempel på flygfria resor i församlingar finna på Hållbarhetsportalen.

Konsumtion och investeringar  

För att stift, pastorat och församlingar ska kunna konsumera och investera hållbart erbjuds de ramavtal och hållbara fonder. Genom att använda dessa kan Svenska kyrkan som inköpare och investerare påverka näringslivets omställning till hållbar produktion.

Till 2022 ska: 

  • Anslutningen till Svenska kyrkans ramavtal och speciellt de med relevans för klimatet fördubblas.
  • Behovet av ytterligare avtal med klimat- och hållbarhetnsytta ska undersökas och upphandlingar inledas.
  • En utbildning i hållbara investeringar tas fram.
  • Anslutningen till kyrkans hållbara Ethos-fonder öka.
  • Investeringarna i så kallade Impact-fonder och gröna obligationer ökas.
  • Samverkan med andra investerare och inköpare öka för att skapa stark efterfrågan på hållbar produktion och konsumtion.        

Förvaltning av skog och mark​

·       Information om detta etappmål kommer under våren 2020.

​Klimatanpassning och krisberedskap   

Klimatarbete i praktiken handlar ofta om att rusta våra samhällen för klimatförändringarnas effekter. Svenska kyrkan ska därför fortsätta att delta i totalförsvaret och krisberedskapsinsatser och ge stöd till människor som flytt situationer som uppstått på grund av klimatförändringars effekter. Vi ska även ge psykosocialt stöd i samband med kriser, både i Sverige och utomlands samt rusta lokalsamhällen i utvecklingsländer där vi stödjer projekt.