Blomsterängar och solceller ger framtidstro i Frustuna församling

Andelen ängsmark i Sverige har minskat drastiskt under de senaste århundradena – från omkring 2 miljoner till bara drygt 10 000 hektar. I Frustuna församling pågår ett aktivt arbete med att dels bereda plats för en rik biologisk mångfald, dels minska församlingens användning av fossila bränslen. ”Det viktigaste är att agera, gör man det så föds hopp och engagemang”, säger församlingens miljösamordnare Anna Sanchez-Lindström.

Frustuna Församling, belägen på en udde vid sjön Frösjön i det böljande sörmländska landskapet, har en tydlig vision. De ska vara en fossilfri församling som förmedlar en positiv framtidstro och belyser vikten av enskilda individers påverkan. Det första är man på god väg emot och det sistnämnda har inte minst Anna Sanchez-Lindström redan bevisat. Hon är församlingens miljösamordnare och trädgårdsmästare och har varit drivande i de insatser som har gjorts inom församlingens två fokusområden: att öka den biologiska mångfalden och minska församlingens klimatavtryck.

 Historien börjar med ett altare, stora gräsytor som mest klipptes av gammal vana, och en idé.

 – Det var den dåvarande kyrkoherden som kom på att vi kunde börja odla egna blommor till altarbuketterna, istället för att köpa snittblommor som både kan ha transporterats lång väg och odlats under tvivelaktiga förhållanden, berättar Anna.

 Först byggdes ett växthus, som man dock ganska snabbt växte ur och ersatte med en större utomhusodling utanför kyrkogården. De tidigare så välklippta gräsmattorna gjordes om till omkring 800 kvadratmeter blomstrande ängsmark – fylld av nektar för vilda bin, humlor och andra pollinatörer. Och på församlingens mark ryms i dag även bikupor, ett insektshotell i skepnaden av en kyrka, solcellsklädda tak och en sandskärv – en torr, glesbevuxen södersluttning där jordhumlor trivs alldeles utmärkt.

 

På församlingens mark finns ett insektshotell i skepnaden av en kyrka.

När en inventerare var här och undersökte ängen hittade han bland annat tre rödlistade steklar varav en var ett svartpälsbi – en art som är en riktig raritet. Det är kul att se att det verkligen fungerar!

 I augusti 2015 tog kyrkorådet i Frustuna församling beslutet att införa och arbeta enligt Svenska kyrkans miljödiplomering. 2019 blev man först i Strängnäs stift att ha genomgått diplomeringens andra fas, men förändringsarbetet – att få med alla kollegor i nya arbetssätt och tankespår – har tagit både tid och resurser. Anna har själv deltagit i Stockholms stifts utbildningar och föreläsningar för miljösamordnare och i dag får alla nyanställda i församlingen gå en grundutbildning i hållbarhet för att inspireras och engageras. Hela arbetet mäts och följs upp med data från leverantörer och verksamheten, och dessutom anlitas externa föreläsare regelbundet för att hålla föredrag om relevanta teman.

 – Senast kom den lokala entreprenören som har installerat solceller på några av församlingens byggnader och pratade om hållbarhet i privata frågor. Hur man kan räkna på en elbil och placera sina pengar hållbart till exempel.

 Två av församlingens verkstadstak är i dag täckta av solpaneler som genererar 20 % av den totala årliga elförbrukningen. Fler tak ska täckas, församlingshemmet i Torsåker och klockargården i Kattnäs står näst på tur, men tills vidare köps underskottet av el in med märkningen Bra miljöval. Och det gör skillnad, eftersom församlingen har bytt ut en stor del av sina trädgårdsmaskiner och fordon till eldrivna alternativ. Häcksax, lövblås, gågräsklippare och trimmers går alla på el.

– Vi har kvar en dieseldriven buss, men den kan gå på HVO (förnybar diesel, fri från koldioxidutsläpp) och en av våra bilar är en hybrid eftersom den måste orka dra släp. Just nu tittar vi på el-alternativ till åkgräsklipparen, säger Anna.

Mycket har gjorts och mycket är på gång i Frustuna församling, men för att nå hela vägen är det inte bara de konkreta åtgärderna som är viktiga.

 – Från början fokuserade vi främst på gröna skötselytor, att ställa om till elbilar och liknande, men det handlar lika mycket om den hållbara människan. Att orka fortsätta och vara uthållig i arbetet. Precis som i färdplanen för klimatet försöker vi hitta gemenskap och mötesplatser – till exempel genom initiativet Trädgårdstorsdag med kravlösa samtal över blomsterbäddarna.

Annas tre tips för att komma igång med klimatarbetet

Bilda en miljögrupp. Se till att ni har en chef med er och en budget för arbetet – annars är det svårt att få saker gjorda.

Få in perspektiven i alla verksamheter. Hållbara val ska rymmas och ta plats i alla budgetar och verksamhetsplaner, och inte vara något vid sidan om.

Börja smått. Det viktigaste är att agera, gör man det så föds hopp och engagemang och människor börjar se saker på nya sätt. Försök få med dig ja-sägare i arbetet, då kan det hända grejer snabbt!