Lyssna

Hej församlingsbo! Alice fick hjälp i församlingen

’’ Att ha någon att prata med som inte dömer en är livsviktigt’’

Ibland blir livet inte som man tänkt sig.
När Alice efter att ha bott i USA i nio år flyttade tillbaka hem till Sverige bar hon på ett tungt känslomässigt bagage och kände sig vilse.
Alice är 35 år och uppvuxen i Stockholms innerstad. Redan som fem-
åring insåg Alice att hon hade en tro till någonting högre. Hon har en naturlig koppling till Adolf Fredriks församling eftersom det var där hon konfirmerades som ung tonåring.

Alice har genom åren utsatts för trauman som ibland gjort det svårt för henne att orka leva.
– När jag har varit som svagast och det har krisat sig har jag alltid kunnat vända mig till kyrkan för stöd. Jag har alltid känt en tillit till kyrkan och att här får jag vara mig själv och tänka och tro på mitt egna sätt.
Hon berättar att när hennes familj och vänner inte har kunnat hjälpa henne och när vården inte räckt till så har kyrkan funnits där som en starkare hjälpande hand.

Den ekonomiska hjälp Alice har fått genom diakonin har varit till stor hjälp men även det samtalsstöd hon fick när hon skulle börja bygga upp sitt liv i Sverige igen var avgörande.
– Att kunna ha någon att prata med som inte dömer en är jätteviktigt.
Alice menar också att det är livsviktigt att släppa sin stolthet och faktiskt be om hjälp när man inte klarar sig själv.
– Alternativet kan ju bli att man hamnar på gatan, understryker hon.
Kyrkan erbjöd också sociala träffpunkter som gjorde stor skillnad i hennes liv under de stunder som hon kände sig ensam och utanför samhället.

Alices liv innebär ofta att hon får kämpa och att hon tar ett steg framåt- ett steg bakåt.Men i kontakten med diakonin i Adolf Fredriks församling har Alice börjat känna att liv et trots allt går framåt och att hon är på väg att klara sig själv.

Till andra som har det tufft vill hon säga att det är viktigt att inte döma varken sig själv eller andra och att kunna förlåta är en förutsättning.
Hon vill också påminna om att man inte behöver ha en religiös tro för att söka hjälp hos Svenska kyrkan.
– Du kan komma precis som du är och ingen kommer att döma dig.

Text och intervju: Anna Johanna Blom