Other languages with Google Translate

Use Google to automatically translate this website. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Prata med oss

Kontakt

Prästlönetillgångarna

Jourhavande präst

Kyrkan kan hjälpa dig. Akut samtals- och krisstöd.

Ett tusenårigt innehav

Kyrkans jordägande har en lång historia. Det började år 1008 när Olof Skötkonung efter sitt kristna dop i Husaby källa skänkte mark till Skara biskopsstol. Dopet brukar ses som början på Sveriges kristna tid.

Så småningom blev det vanligt att allmogen och stormän runt om i Sverige skänkte prästgård och mark till kyrkan. Det var åkrar och ängar för att kunna odla och hålla boskap, och skog för jakt och ved. Avkastningen från prästgårdens ägor utgjorde prästfamiljens försörjning. Detta förklarar namnet på tillgångarna – prästlönetillgångarna.

Så småningom hade kyrkan blivit ägare av stora egendomar. Biskopar, domkyrkor och kloster blev med tiden så stora markägare att kungamakten kände sig hotad. År 1527, när Gustav Vasa regerade, uppstod en marktvist mellan kyrka och stat. Det ledde till att kungen drog in nästan all kyrklig egendom och kvar blev i stort sett bara en fastighet per sockenpräst. Marken som tagits i beslag skänktes till kungens trogna undersåtar. Senare fick kyrkan tillbaka dispositionsrätten till stora delar av marken från staten. 

När kyrka och stat skiljdes åt år 2000 beslutades att prästtillgångarna skulle fortsätta att förvaltas av kyrkan. Förvaltningen utförs idag av stiften och avkastningen är, så som det uttrycks i lag (1998:1591) om Svenska kyrkan, avsedd att bidra till de ekonomiska förutsättningarna för Svenska kyrkans förkunnelse.

Idag uppgår mark- och skogsfastigheterna till ungefär 500 000 hektar. Det gör Svenska kyrkan till landets största förvaltare av jordbruksmark och den femte största förvaltaren av skog. Av den årliga utdelningen av vinstmedel som görs från tillgångarna fördelas hälften mellan församlingar som har andelar i avkastningen, medan den andra hälften tas i anspråk av Svenska kyrkans utjämningssystem*. Prästlönetillgångarna har på så sätt inte längre som enda syfte att avlöna prästen i församlingen, utan avkastningen får vara med och finansiera hela den kyrkliga verksamheten. Och prästerna avlönas numera som alla andra yrken, genom ett lönekuvert.

*Utjämningssystemet är till för att se till att alla församlingar, även de med svagare ekonomi, ska ha ekonomiska möjligheter att fullgöra sin grundläggande uppgift och kunna ta ansvar för sina kyrkobyggnader.