Previous PageTable Of Contents

Fråga i kyrkomötet

1998:10

av Fredrik Sidenvall

om huruvida principen om den Heliga Skrift tillämpas i det fortlöpande arbetet med Svenska kyrkans ställningstagande i teologiska och etiska frågor


Kyrkomötet

KFråga 1998:10

Till Centralstyrelsen

Skriftens auktoritet utgår från Gud själv som genom den Helige Ande ingivit människor att skriva dess texter. Skriften hävdar själv sin auktoritet, jmf 2 Tim 3:16, 2 Pet 1:21. Denna auktoritet har vår Kyrka uttryckligen ställt sig under i sin bekännelse. Upsalamötes beslut hävdar mycket starkt Skriften som absolut auktoritet för Kyrkan: den "inneholler fullkomligen alt thet t, som then christlige lärdom om Gud den alzväldigste och vår salighet, sampt gode gärningar och dygder tillkommer, och är en grund och stödh till en rätt christen tro och ett rättesnöre till att döma, åtskillia och förekomma all tvist uthi religionen"...

Bibeln är alltså den norm utifrån vilken Svenska kyrkan skall styras och alla frågor av teologisk eller etisk art skall avgöras.

Vid en genomläsning av materialet från Centralstyrelsen slås man av bristen på en bibelteologisk utgångspunkt eller belysning i de flesta frågor, samma sak kan sägas om många av Läronämndens yttranden. Oftare tycks vissa idag spridda ideologiska ståndpunkter tas för givna och ges en normbildande funktion. Ett tydligt exempel på detta möter i CsSkr 1998:4 där man beträffande inklusivt språk utan vidare kommentar rapporterar att man i arbetet med Svenska kyrkans böcker ställer sig frågan om inte Psaltarens texter skulle kunna ändras utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Här tydliggöres att den Skrift som skulle vara absolut norm för vår kyrka underställs en annan norm, nämligen den sekulära jämställdhetsprincip som säger att lika värde förutsätter lika funktion. Ofta möter man i Svenska kyrkans texter begreppet tradition i normerande mening.

Vad menar alltså Svenska kyrkans centralstyrelse skall vara högsta norm, norma normans i kyrkans fortlöpande arbete?

Hur vill man verka för att denna norm får genom slag och tillämpas i hela det rikskyrkliga arbetet?

Hur definierar Centralstyrelsen begreppet tradition i den teologiska kontexten?

Fredrik Sidenvall

Previous PageTable Of Contents

Kyrkomötet Hemsidan för Kyrkomötet 1998 Ombudsmötet