Prata med oss

Kontakt

Svenska kyrkan Besöksadress: Sysslomansgatan 4, Uppsala Telefon: 018-169600 E-post till Svenska kyrkan

Jourhavande präst

Kyrkan kan hjälpa dig. Akut samtals- och krisstöd.

Till innehållet

Så styrs Svenska kyrkan

Svenska kyrkan är en öppen folkkyrka som styrs av folkvalda kyrkopolitiker tillsammans med biskopar, präster och diakoner. Här kan du lära dig mer om hur Svenska kyrkan organiseras och hur beslut fattas.

Svenska kyrkan är en öppen folkkyrka. Det innebär att du som medlem kan vara med och demokratiskt påverka beslut i kyrkan, både på lokal och nationell nivå. Antingen genom att engagera dig eller genom att rösta i kyrkovalet. Eller båda!

Förutom de förtroendevalda kyrkopolitikerna har biskopar, präster och diakoner rätt att fatta beslut i vissa frågor. De är kyrkliga ledare och har speciella utbildningar för sina uppdrag.

Deras ansvar är att Svenska kyrkans lära följs, medan de förtroendevalda ansvarar för att demokratin upprätthålls. Detta kallas den gemensamma ansvarslinjen.

Trossamfund som lyder under lagar

Svenska kyrkan är ett registrerat trossamfund i Sverige och lyder under lagen om Svenska kyrkan och lagen om trossamfund. Dessutom finns kyrkoordningen, som är ett regelverk som Svenska kyrkan själv har bestämt.

Kyrkomötet är högsta beslutande organ

Högsta beslutande organ är kyrkomötet som sammanträder en gång om året. Främsta företrädare för kyrkan är ärkebiskopen.

Svenska kyrkan är därefter indelad i församlingar och stift. Dessutom finns pastorat, olika nationella organ och Svenska kyrkan i utlandet. Svenska kyrkan har styrelser på olika nivåer som väljs av medlemmarna vid kyrkoval vart fjärde år.

Vad väljs i kyrkOvalet?

I kyrkovalet görs val till tre olika nivåer. 

Kyrkofullmäktige, lokalt:
 
Du väljer till kyrkofullmäktige i din församling eller, om din församling samverkar med andra församlingar, till kyrkofullmäktige i ditt pastorat.
 
Kyrkofullmäktige bestämmer ramarna för den verksamhet som finns nära dig. Till exempel vilken verksamhet för barn och unga som ska finnas i församlingen, eller hur kör- och konsertverksamheten ska se ut. 
 
Val till stiftet, regionalt: 
Svenska kyrkan är indelad i 13 stift. Stiftsfullmäktige är stiftets högsta beslutande organ. Stiftens främsta uppgift är att stödja församlingarna i deras verksamhet och förvaltning genom expertis inom flera områden. Till exempel i kyrkoantikvariska frågor när man ska renovera en kyrka. 
 
Val till kyrkomötet, nationellt:
Kyrkomötet är Svenska kyrkan högsta beslutande organ med 251 ledamöter. Det beslutar om kyrkans gemensamma och övergripande frågor. Kyrkomötet behandlar också frågor om hur kyrkan ska arbeta med klimatfrågan och vilka psalmer som ska finnas i psalmboken.

Församlingar och pastorat

Grunden i Svenska kyrkans organisation är församlingarna. Det finns cirka 1 400 lokala församlingar som tillsammans täcker hela landet. Församlingarna har självstyrelse men är samtidigt en del av ett stift och Svenska kyrkan som trossamfund.

Församlingens grundläggande uppgift är att

  • fira gudstjänst,
  • bedriva undervisning samt
  • utöva diakoni och mission. 

Församlingen som geografisk gemenskap

Församlingen är en gemenskap för medlemmar som är bosatta inom församlingens geografiska område. Det finns även ett antal icke-territoriella församlingar, till exempel Hovförsamlingen för anställda vid hovet.

Kyrkofullmäktige är högsta beslutande organ i församlingen och dess ledamöter väljs vid kyrkovalet vart fjärde år. För varje församling finns ett kyrkoråd eller ett församlingsråd som utses av kyrkofullmäktige och fungerar som församlingens styrelse.

Varje församling har också en kyrkoherde: en präst med ansvar för ledning, samordning och tillsyn.

Dessutom har varje församling en församlingsinstruktion som är ett dokument som berättar om vad församlingen är och vill vara och beskriver det område där församlingen verkar.

Församlingar samverkar i pastorat

Flera församlingar kan samverka i ett pastorat. Pastoratet är en samverkansform där församlingarna hjälps åt att utföra församlingarnas grundläggande uppgifter.

Hur ansvaret fördelas mellan församlingarna och pastoratet framgår av den församlingsinstruktion som pastoratet tar fram. Pastoratet har också ansvaret för ekonomi, personal, fastighetsförvaltning och begravningsverksamhet. 

Sammanlagt finns 1 364 församlingar och 286 pastorat inom Svenska kyrkan. 

Pastorat eller inte? Vad är skillnaden?

De flesta av Svenska kyrkans församlingar ingår i pastorat, men inte alla. Hur församlingarna styrs beror på om de är med i pastorat eller inte.


Församlingar som ingår i ett pastorat (946 stycken)

Församlingar som ingår i pastorat har ett församlingsråd som styrelse. Det är pastoratets kyrkofullmäktige som utser församlingsrådet.

All verksamhet i ett pastorat, och i de församlingar som ingår i pastoratet, leds av en präst med titeln kyrkoherde. Kyrkoherden har tillsammans med församlingsråden ansvar för att församlingarnas grundläggande uppgift blir utförd och ansvarar för tillsyn utifrån Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära. 

Sammanlagt finns det 258 pastorat enligt denna ordning inom Svenska kyrkan – fram till och med den 31 december 2017 finns det inom Göteborgs kyrkliga samfällighet ytterligare 28 pastorat som fungerar på ett liknande sätt.  

 

Församlingar som inte ingår i pastorat (418 stycken)

I varje församling som inte ingår i ett pastorat finns ett kyrkoråd som är församlingens styrelse och en kyrkoherde med ansvar för ledning, samordning och tillsyn.

All verksamhet i församlingen leds av en präst med titeln kyrkoherde. Kyrkoherden har tillsammans med kyrkorådet ansvar för att församlingens grundläggande uppgift blir utförd och ansvarar för tillsyn utifrån Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära.

Martin Modéus, biskop i Linköpings stift och Fredrik Modéus biskop i Växjö stift i högtidsskrud utanför Uppsala domkyrka.
Martin Modéus, biskop i Linköpings stift, och Fredrik Modéus, biskop i Växjö stift, samtalar. Bild: Magnus Aronson/Ikon

Tretton stift

Svenska kyrkan är indelad i tretton geografiska stift med var sin biskop. Stiftens grundläggande uppgift är att främja och ha tillsyn över församlingslivet i stiftet.

Varje stift omfattar församlingarna inom stiftets område och bär namn efter biskopssätet, exempelvis Skara stift. I stiftet är stiftsfullmäktige högsta beslutande organ, som väljs vart fjärde år i kyrkovalet.

Här kan du läsa mer om de olika stiften:

Stiftsstyrelse och domkapitel

I varje stift finns en stiftsstyrelse och ett domkapitel.

Stiftsstyrelsen, som väljs av stiftsfullmäktige, ska främja församlingslivet i stiftet. Stiftsstyrelsen behandlar även frågor om kyrkliga val, den kyrkliga indelningen i stiftet samt strukturbidrag, kyrkobyggnadsbidrag och kyrkoantikvarisk ersättning. Självskriven ordförande är stiftets biskop.

Domkapitlet har tillsammans med biskopen tillsyn över verksamheten i stiftets församlingar. I tillsynen ingår bland annat råd, stöd och hjälp, dels i frågor som rör kyrkans lära, sakrament, gudstjänst och övriga handlingar, dels i rättsliga frågor.

Det är domkapitlet som ger behörighet till präster och diakoner. Ordförande i domkapitlet är biskopen, vice ordförande är domprosten. Övriga fyra ledamöter väljs av stiftsfullmäktige, varav en måste vara eller ha varit domare.

Domprostens uppgifter

Kyrkoherden i den församling där stiftets domkyrka finns har titeln domprost. Domprosten har även ett antal uppgifter i stiftet. Bland annat är domprosten ledamot och vice ordförande i domkapitlet och biskopens ersättare i stiftsstyrelsen. 

En tillsättningsnämnd utser domprosten enligt särskilda bestämmelser i kyrkoordningen.

Kontrakt och kontraktsprost

Varje stift är dessutom indelat i kontrakt som omfattar ett antal av stiftets församlingar. I varje kontrakt finns en präst med titeln kontraktsprost som har till uppgift att biträda biskopen i ledningen och att biträda vid visitationer – då biskopen besöker och granskar verksamheten – i församlingarna.

Kyrkomötets ledamöter från hela landet uppställda i en trappa.
Kyrkomötets 251 ledamöter. Bild: Magnus Aronson/Ikon

Nationell nivå

Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet som varje höst sammanträder i Uppsala. Det består av ledamöter från hela landet och de beslutar om kyrkans gemensamma och övergripande frågor.

Kyrkomötet behandlar också frågor om hur kyrkan ska arbeta med exempelvis klimatfrågan och vilka psalmer som ska finnas i psalmboken. Kyrkomötet utser ledamöter till kyrkostyrelsen där ärkebiskopen är ordförande.

Kyrkostyrelsen

Kyrkostyrelsen är kyrkomötets beredande och verkställande organ. Det betyder att kyrkostyrelsen beslutar i löpande frågor som rör verksamhet, budget och andra gemensamma områden på nationell nivå. Kyrkostyrelsen kommer också med förslag till kyrkomötet.

Nämnder och kommittéer

Utöver kyrkostyrelsen finns också nämnder och kommittéer på nationell nivå:

Kyrkokansliet

Kyrkokansliet i Uppsala ansvarar för gemensamma frågor på nationell nivå som utbildning, samråd, ekumeniska relationer och internationellt arbete.

Kyrkokansliet stöttar församlingarna och stiften på olika sätt. Till uppgiften hör också att vara kyrkans röst utåt, i Sverige och internationellt. 

Svenska kyrkan i utlandet

Svenska kyrkan i utlandet omfattar utlandsförsamlingar och andra utlandsverksamheter. Rådet för Svenska kyrkan i utlandet beslutar vilka utlandsförsamlingar som tillhör Svenska kyrkan.

Det finns ett 40-tal utlandsförsamlingar runt om i världen och dessutom ett 80-tal gudstjänstplatser där man samlas regelbundet.

Vill du veta mer om Svenska kyrkans organisation?