Full fart i kyrkohandboksarbetet – ny remiss efter nyår

Nyhet Publicerad Ändrad

Revisionsarbetet med kyrkohandboken pågår för fullt och befinner sig just nu i slutet av kvalitetsgranskningsfasen. Under hösten sammanställs ett slutförslag som efter nyår ska ut på remiss till landets alla församlingar.

Förslaget har bearbetats utifrån remissvaren från bland annat de församlingar som prövat kyrkohandboks-förslaget, och under våren har experter granskat språk, teologi och musik. Under hösten sammanställs ett slutförslag som efter nyår ska ut på remiss till landets alla församlingar. Revisionsarbetet pågår enligt de direktiv som kyrkostyrelsen har fastställt för arbetet.

Utifrån en del debattinlägg i media kan man dock få uppfattningen att kyrkohandboksarbetet närmast befinner sig i kaos. Det stämmer inte med det faktiska läget. Däremot har särskilt en del kyrkomusiker och musikexperter framfört kritik mot musik i kyrkohandboksförlaget, och den kritiken har också tagits med i det pågående arbetet.

Uppenbarligen har det funnits, och finns, brister i dialogen. Men efter att ha tagit del av kritiken är det också tydligt att det finns flera missförstånd om vad en kyrkohandbok är, hur den används och varför den förändras.

Kyrkohandboken används i Svenska kyrkans gudstjänstfirande, och uttrycker tro och lära. Den rymmer gudstjänstordningar för såväl söndagens som vardagens gudstjänst. Där finns ramarna och orden som sägs vid varje dop, böner och välsignelse vid vigsel och ordningen då vi tar avsked av våra nära vid begravning. Musiken i kyrkohandboken är den sjungna liturgin, som lovsånger och Helig/Sanctus vid nattvardsfirandet.

Kyrkohandboken finns för att vi ska känna igen oss i hela Svenska kyrkan. Gudstjänsten vänder sig till alla. Därför är barnens perspektiv och det inklusiva språket viktigt. För att värna de olika fromhetsriktningar och traditioner som finns i Svenska kyrkan behövs en bredd, både musikaliskt och i böner och andra texter. Målet är en användarvänlig kyrkohandbok av hög kvalitet som fungerar i hela Svenska kyrkan och det är för att uppnå det målet som kyrkohandboken behöver revideras.

Det är kyrkostyrelsen som har beslutat om kyrkohandboksrevisionen och fastställt arbetsformerna. Det betyder att den operativa projektledningen arbetar utifrån de direktiv och den tidsplan som kyrkostyrelsen bestämt, och den utgörs av experter med bred vetenskaplig kompetens och lång församlingserfarenhet.

Ända sedan starten 2006 har många bidragit med synpunkter, expertutlåtanden, användarperspektiv, sakkunskap och mycket annat. Ett kyrkohandboksförslag var ute på remiss under ett och ett halvt år (2012-2013) och 40 procent av alla församlingar i hela landet prövade förslaget under ett år. Faktum är att drygt 80 procent av remissförsamlingarna bejakade förslaget i huvudsak, men sa att det behövde bearbetas. Över 90 procent sa att deras gudstjänsttraditioner rymdes i förslaget.

Förslaget har därefter alltså bearbetats ytterligare, och granskats i en omfattande process. Många olika experter och grupper har bidragit med sin specifika kompetens, med kritik och konstruktiva synpunkter. Liksom i annat utredningsarbete ställs ingen fråga till experterna om att ställa sig bakom förslaget som helhet, men alla synpunkter finns med i slutbearbetningen. Helheten kommer däremot kyrkostyrelsen, biskopsmötet, läronämnden och slutligen kyrkomötet att ta ansvar för.

Våren 2016 sker en ny remissomgång då alla församlingar och andra remissinstanser kommer att finnas med. Då ges ytterligare möjligheter att bidra med synpunkter för att få en brett förankrad kyrkohandbokför församlingarnas gudstjänstfirande.

Solveig Ininbergs, huvudprojektledare