Homosexuella i kyrkan
Ett samtalsdokument från
Svenska kyrkans teologiska kommitté

Sammanfattning

Uppdraget

På uppdrag av Kyrkostyrelsen har Teologiska kommittén tagit fram ett underlag till Svenska kyrkans biskopar för att de skall kunna se över och eventuellt omarbeta de pastorala råd man tidigare gett i frågor som rör homosexuella i kyrkan. Mer precist gällde uppdraget att fortsätta bearbetningen av de principiella frågorna, att beakta historiska, sociologiska, ekumeniska och systematiskt teologiska aspekter, samt bearbeta frågan om att fungera som en kyrka inrymmande två olika förhållningssätt till homosexualitet. Dokumentet Homosexuella i kyrkan svarar mot detta uppdrag även om kommittén från första början funnit talet om "två olika förhållningssätt" missvisande. Frågor om homosexuella i kyrkan kan inte förenklas till ett för eller emot. I själva verket är det ett helt frågekomplex, där olika ställningstaganden är möjliga på punkt efter punkt och där även olika kombinationer av svar är tänkbara. Det har därför varit en huvudsak för kommittén att försöka visa på komplexiteten i frågan, så att det blir tydligt vilka olika vägval kyrkan står inför och hur man kan argumentera för det ena eller andra vägvalet. Den rikedom av synpunkter som därmed ges kan förhoppningsvis vara till gagn för reflektion och samtal, liksom för välgrundade beslut.

Andra kyrkor

En kort utblick mot andra kyrkor och samfund visar att Svenska kyrkan i sin nuvarande praktik intar en mer öppen attityd än många andra. Därmed riskerar Svenska kyrkan att kritiseras för bristande ekumenisk hänsyn. Vi menar att denna risk måste vägas mot hänsynstaganden gentemot kyrkans homosexuella medlemmar och att Svenska kyrkans ekumeniska och pastorala ansvar kräver tydlighet och fortsatta öppna samtal med de andra kyrkorna, där olika argument redovisas och prövas.

Kärlek och homosexualitet

I diskussioner om homosexualitet finns en tendens att reducera homosexualitet till enbart sexualitet. Detta är olyckligt. Vi vill se frågorna i ett vidare perspektiv. Behovet av att ge och få kärlek finns hos alla människor. Idag finns inga entydiga förklaringar till varför en del människor sexuellt orienterar sig mot personer av samma kön. Hur homosexualitet än förklaras, leder det inte till några självklara slutsatser om hur kyrkan skall agera.

Bibeln och kyrkans historia

Själva begreppet homosexualitet förekommer inte i Bibeln. Ett antal bibelställen syftar på samkönad sexualitet och tar avstånd från "homosexuella" handlingar men de särskiljs inte från annat som bedöms orätt. Kommittén redovisar ett utförligt resonemang om dessa bibelställens tolkning, innebörd och användning i nutida kristen etik. Vilken betydelse dessa bibelställen skall ha för vår tids bedömning av vad kyrkan kan vara öppen och bejakande inför är en av de punkter där oenighet råder inom Svenska kyrkan och också inom kommittén.

Samkönad sexualitet är ingen nytt fenomen. I ett historiskt perspektiv kan vi konstatera att kyrkan aldrig bejakat och legitimerat homosexualitet, men också att inga belägg finns för att homosexualitet bestraffats särskilt hårt. Att den homosexuella attraktionen och vänskapenfunnits också i kyrkan finns många belägg för.

Kyrkan och etiska ställningstaganden

Etiska ställningstaganden inom kyrkan görs på grundval av en kombination av olika källor: Bibeln och kristen tradition, nutida kunskap och nutida erfarenheter. Det finns vissa grundläggande värden, normer och dygder, vissa bärande och styrande bilder av det goda livet som en kristen moralbildning har att ständigt förhålla sig till. I dokumentet karaktäriseras detta som centrum och grundnorm i en biblisk och kristen etik. I de frågor som behandlats är det ofrånkomligt att en kristen etik innebär en betoning dels av allas lika värde och indragande i ett centrum av dem som av samhället sätts i periferin, dels av kärleksbudets ömsesidighet och dess konkreta tillämpning i all slags samlevnad, äktenskap, samboende eller partnerskap. Ett sådant förhållningssätt innebär emellertid att det är möjligt att komma till delvis olika slutsatser i enskilda etiska frågor. Inom kyrkan finns olika uppfattningar om t ex våld och radikalpacifism, abort, ekonomisk rättvisa utan att kyrkans enhet riskeras.

Försonad mångfald

För att mångfalden skall bli berikande och inte splittrande krävs att ingen försöker utestänga någon annan. Det betyder att de som har uppfattningen att homosexuell kärlek strider mot vad kyrkan kan bejaka måste acceptera homosexuella i församlingen och i kyrkans tjänst. Det betyder också att homosexuella måste acceptera att en del människor är av uppfattningen att homosexuellt samliv inte är i enlighet med vad kyrkan kan bejaka.

Inom ramen för en sådan försonad och respektfull mångfald måste Svenska kyrkan ändå bestämma sig för en viss praxis. Det gäller framför allt hur Svenska kyrkan skall förhålla sig till önskemål om en kyrklig välsignelse över ingånget partnerskap.

Partnerskap

Svenska kyrkan har möjlighet att fortsätta med sin nuvarande praxis, som innebär att homosexuellt partnerskap kan ges förbön eller välsignelse inom ramen för den enskilda själavården. Möjlighet finns också att förändra denna praxis på olika sätt. En första fråga gäller graden av offentlighet. Skälen för att erbjuda en offentlig välsignelseakt i likhet med välsignelse över borgerligt ingånget äktenskap är två: dels skulle kyrkan därmed bidra till att bryta den tystnadens kultur som idag drabbar homosexuella på ett sätt vi tror försvårar ett gott samliv, dels skulle det möjliggöra delad glädje som kan vara till stöd för det par som valt att juridiskt binda sig till varandra. De som inte bejakar möjligheten till en offentlig välsignelseakt ser en risk i att denna i så fall kommer att uppfattas som en vigsel.

En annan fråga är om Svenska kyrkan också skall möjliggöra att ingåendet av partnerskapet sker i kyrkan. Det förutsätter i så fall att staten ger kyrkan denna juridiska funktion på samma sätt som vid vigsel. För dem som säger ja till välsignelse men ändå är tveksamma till att partnerskapsingåendet skall ske i kyrkan kan skälet vara att man menar att det juridiska över huvud taget inte hör hemma i kyrkan. Anledningen kan också vara att man vill markera en skillnad mellan äktenskap och partnerskap. De som däremot förordar att partnerskapsingåendet förläggs till kyrkan menar att om kyrkan väl bejakar homosexuellt partnerskap som samlevnadsform form bör hon också erbjuda en gudstjänsthandling av detta slag.

För välsignelsen likaväl som ingåendet behöver kyrkan klargöra om man i ett ritual skall utgå från de likheter som finns mellan ett partnerskap och ett äktenskap, eller om man skall ta fasta på olikheter.

Prästvigning

Teologiska kommittén menar att möjligheten till vigd tjänst i kyrkan skall prövas i varje enskilt fall och att sexuell orientering inte bör medföra ett generellt nekande.

Adoption

Den nu aktuella frågan om homosexuella pars rätt att prövas för gemensam adoption är inte en fråga som berör kyrkan praxis. Svenska kyrkan har alltså inget behov att fatta något beslut om eller skapa någon ordning för detta. I kommittén menar vi ändå rent allmänt att barnens bästa, så långt möjligt, alltid skall stå i centrum i denna fråga. Vi ser emellertid inte att sexuell orientering eller familjebildningens form är av primär betydelse vad gäller vård och omsorg av barn. Att kärleksfulla människor vill och kan ta hand om och vårda föräldralösa eller övergivna barn måste alltid ses som en god sak.

En gemensam utgångspunkt

Det har inte varit Teologiska kommitténs uppgift att komma med förslag utan att ge ett underlag och visa på vilka möjliga vägar som finns. I en del frågor är vi i kommittén inte överens om vad vi menar är klokast och mest kärleksfullt i denna fråga, i annat, främst frågorna om prästvigning och adoption, har vi varit överens. En gemensam utgångspunkt har också funnits:

Kyrkan har inga skäl att fördöma och skuldbelägga en homosexuell orientering och bör därför inte understödja verksamhet som försöker "bota" homosexuella. Däremot bör kyrkan obevekligt och aktivt motverka alla former av våld mot och trakasserier av homosexuella och enligt grunderna i sin människosyn främja gemenskap tvärs över diskriminerande gränser.

Särskilda kommentarer

Kommittén i sin helhet har arbetat fram dokumentet, men fyra ledamöter har ändå velat lämna särskilda kommentarer.