Förord

Frågor om homosexualiteten och kyrkorna diskuteras för närvarande världen över. Olika uppfattningar bryts mot varandra. Många i samhället och i kyrkan har sina åsikter klara, andra är tveksamma och vill ha tid för eftertanke. Det är så mycket involverat i dessa frågor att det inte är enkelt att bilda sig en uppfattning. Därför har Kyrkostyrelsen och Biskopsmötet gett Svenska kyrkans teologiska kommitté i uppdrag att fortsätta den bearbetning av frågorna kring homosexualitet som redan har pågått inom Svenska kyrkan sedan ett antal år. Uppdraget innebär bland annat att ge perspektiv från nutida kunskap, från bibeltolkning, historia och etik samt att undersöka om och hur olika, och ibland motstridiga, uppfattningar och förhållningssätt i denna fråga kan rymmas inom samma kyrka.

Vi har med de resurser som stått till förfogande inte kunnat genomföra någon ny forskning i de frågor som tas upp. Vi har fått inskränka oss till att ge några viktiga perspektiv, några fakta och några förslag till hur man kan resonera. Mer ingående analyser finns i en rikhaltig litteratur som vi ger exempel på i bibliografin. Precis som det inom och mellan kyrkorna finns olika uppfattningar, finns det också i vår grupp olika uppfattningar, vilket dokumenteras dels i att vi markerar här och var att olika uppfattningar finns om de ståndpunkter vi redogör för, dels i de särskilda kommentarer som enskilda ledamöter skrivit. Men eftersom vår uppgift inte varit att komma fram till beslut, har vi valt att lägga fram detta som ett resonerande dokument som Svenska kyrkan sedan får använda i de specifika frågor kyrkan har att besluta om.

Frågan om homosexualiteten i kyrkan är inte bara eller ens främst en teoretisk fråga. Det är en fråga om hur människor i kyrkan förhåller sig till varandra. Många homosexuella kristna känner sig osynliggjorda, ifrågasatta eller avvisade i sina församlingar. Problemen blir därför direkt existentiella vilket vår inledande berättelsen visar.

Även när kyrkan försöker att förhålla sig till denna fråga på ett insiktsfullt och inkännande sätt kan förhållningssätt och språk ändå te sig exkluderande. Detta inträffar lätt när homosexualiteten behandlas som ett abstrakt fenomen snarare än en reell verklighet. Språkbruket blir gärna objektiverande och oavsiktligt exkluderande. Hur ofta talar vi inte om just "vi och dom"? Det är möjligt att läsaren kommer att finna samma tendens också i detta dokument, men vår strävan har varit att försöka undvika ett sådant språkbruk.

Det är vår förhoppning att vårt bidrag skall öppna för reflektion och samtal. Om så sker kommer det kanske att visa sig att det finns fler uppfattningar än vi i förstone räknade med och att dessa inte heller är så statiska som vi trodde. Det som setts som en enda "fråga" kanske visar sig innehålla många olika frågor. Samtal ger ofta nya perspektiv som leder till omprövning av intagna positioner. Resultatet kan bli att den position man tidigare intagit bekräftas och fördjupas eller att den modifieras och kanske till och med överges. Detta är dialogens poäng, nämligen att utgången för gemensam reflektion och samtal inte är något på förhand givet. Detta gäller lika mycket för dem som har makt och befinner sig i beslutsfunktioner som för dem som saknar sådana. Samtalets syfte är för alla inblandade att befordra det vi ofta talar om som mänsklig mognad och växt.

Svenska kyrkans teologiska kommitté består av följande ledamöter: professor Göran Bexell (ordförande), biskop Caroline Krook (vice ordförande), FK tandläkare Elisabeth Engberg, docent Anne-Louise Eriksson, TD LarsOlov Eriksson, biskop Biörn Fjärstedt, TD Christopher Meakin, professor Samuel Rubenson samt TD Catharina Segerbank. Som tjänstemän ingår kyrkosekreterare, docent Carl Axel Aurelius, professor Ingmar Brohed, och TD Dag Hedin (sekreterare).

Vi har i praktiken inte gjort någon åtskillnad mellan ledamöter och tjänsteinnehavare. Vi har inte sett oss som representanter för vissa grupperingar eller åsikter i den meningen att vi har någon redovisningsskyldighet inför riktningar och grupperingar inom Svenska kyrkan eller har som uppgift att stå för vissa uppfattningar. Vi har diskuterat tillsammans som enskilda och engagerade individer. Ibland har det varit en svår och ny väg för några av oss - precis som det är och kommer att bli för många inom kyrkan - men vi har sett det som ett viktigt mål att skriva ett gemensamt dokument, även om alla inte är överens om allt, och även om några har velat markera sina vägval i särskilda kommentarer. De visar på den mångfald uppfattningar som finns också i kyrkan. Dokumentet visar på vägvalen och ger kunskaper, argument och perspektiv inför framtiden.