Svenska
kyrkans yrken och utbildningar
Präst
|
|
Theresa Jackson, präst i Tillberga, Västerås
|
Foto: Hans Ohlsson
|
En präst skall predika Guds ord och förvalta sakramenten, leda församlingens bön och tillbedjan i gudstjänsten, undervisa och utöva själavård och så vara en herde för Guds hjord. En präst skall i sitt ämbete leva som Kristi tjänare, öppen för människors behov och i sitt sinne vara vänd till Gud och hela skapelsen.
Dessa ord uttalas vid prästvigningen. Uppdraget att vara präst gäller hela livet, både inom och utom tjänsten. Att vara präst är att hjälpa människor att upptäcka Gud i sina liv, att få människor att växa i tro och tillsammans med övriga i arbetslaget skapa en församlingsgemenskap.
Varierad arbetsdag
Dop och vigslar samsas med konfirmandgrupper och ungdomsträffar. Du möter människor i olika skeden och situationer i livet, allt från glädjen vid dop och bröllop till förtvivlan vid sjuk- och dödsbäddar. Undervisning och själavård blandas med kontorsarbete. Det kan handla om att under tystnadsplikt föra personliga samtal om tros- och livsfrågor. I samband med dop, vigsel och begravning besöker prästen ofta de berörda eller anhöriga för att samtala både om praktiska detaljer inför förrättningen och om andliga frågor.
Som präst har du huvudansvaret för gudstjänsterna i församlingen även om många andra i arbetslaget är med, både i planering och medverkan.
Prästens arbetstid är oregelbunden. Arbete på kvällstid förekommer liksom jourtjänstgöring. Som präst arbetar du oftast på söndagar, men är i gengäld ledig någon vardag i veckan.
De flesta präster arbetar i en församling, men det finns också specialtjänster som sjukhuspräster, kriminalvårdstjänster och präster i utlandskyrkorna.
Vigning väntar
Om du funderar på att bli präst bör du ta kontakt med ett stift nära dig för att samtala om dina studier och dina möjligheter att bli antagen som prästkandidat. Det är biskopen och domkapitlet i stiftet som prövar din lämplighet att bli präst.
Efter avslutad utbildning vigs du till präst. Vigning är kyrkans bekräftelse på den personliga kallelsen och ett tecken på att prästen har ett uppdrag av Gud och Svenska kyrkan. Beslut om vigning tas av biskopen i respektive stift. Efter vigningen börjar ett introduktionsår där du som nybliven präst får handledning i arbetet.
Utbildningen till präst består av flera delar: Svenska kyrkans grundkurs – som är en terminslång folkhögskolekurs – praktik och kursdagar tillsammans med blivande diakoner, församlingspedagoger och kyrkomusiker samt tre månaders praktik. Du måste också ha en teologie kandidatexamen om minst 160 poäng vid högskola eller universitet. På www.studera.nu kan du läsa om var du kan ta en teol. kand.
Den sista delen av utbildningen omfattar två terminer, som du läser vid Pastoralinstitutet i Uppsala eller i Lund. Här bearbetar du dina teologiska kunskaper och din egen tro i studier, samtal och praktiska övningar. Föreläsningar varvas med grupparbeten, projektstudier, enskilda arbeten och studiebesök. Allt arbete sker parallellt med ett regelbundet gudstjänst- och andaktsliv. I utbildningen ingår två veckors praktik tillsammans med studerande till diakon, församlingspedagog och musiker. Utbildningen är kostnadsfri men litteratur, studiebesök och resor betalar du själv. Utbildningen är studiemedelsberättigad.
När du är antagen som prästkandidat och klar med övriga utbildningsdelar kan du söka till det avslutande året. Till Pastoralinstitutet i Uppsala respektive Lund kan du söka två gånger per år. Sista ansökningsdag är den 15 april och 15 oktober.
Vid Johannelunds Teologiska Högskola kan du läsa ett helt prästutbildningsprogram. Hur utbildningen är upplagd kan du läsa på högskolans hemsida. Till Johannelunds teologiska högskola söker du via Verket för högskoleservice (VHS) senast den 15 april varje år.
|
Faktaruta - Präst
Antal präster i tjänst: ca 3 400 (Uppgift från 2007)
Utbildningens längd: 5,5 år eftergymnasial utb.
Studieekonomi: Studielån
Lön/Medellön: 27 900 till 38 200 kronor i månaden (2007)
Framtidsutsikter: Mycket goda |
|