Jag är församlingspedagog för att det är det roligaste som finns! säger Emma Malmström övertygande. Skratt och allvar blandas under samtalets gång men Emma är helt seriös trots att hon ibland säger sådant som kan låta som överord. Bland annat säger hon utan tvekan att hon har världens bästa jobb.

Det beror till stor del på att jag som konfirmand fick vara med i ett arbete som jag fascinerades av. Det var ett arbete som i grunden handlade om att göra det alldeles klart att vi konfirmander var okej som vi var. Vi behövde inte förställa oss eller spela roller för att få vara med – vi kände att vi kunde vara stolta över dem vi var skapade till. Kyrkan stod för något som var radikalt annorlunda. Därför är jag församlingspedagog idag.

Min väg till församlingspedagogyrket var ganska enkel. Jag hade en tanke om att bli journalist men redan under gymnasiet kändes längtan till ett jobb i kyrkan stark. Jag gjorde ett år som volontär och det i sig blev helt avgörande. Jag ville jobba i kyrkan och jag insåg att jag skulle jobba med undervisning i första hand så yrkesvalet blev därför enkelt. Till en början tänkte jag att jag mest skulle arbeta med de små barnen, men mitt jobb blev redan från början konfirmander och ungdomar. Det är fantastiskt!

Jag tycker att jag är lyckligt lottad som är församlingspedagog. Det finns inte så många färdiga bilder av vad en församlingspedagog är så jag tror att jag har en lättare ingång till många människor.

Nu har jag en tjänst som handlar mycket om utveckling, samordning, planering, utvärdering, organisering, budgetering och arbetsledning. Det betyder att jag fått gå in i en del nya uppgifter. Numera håller jag utvecklingssamtal, planerar fortbildning för flera medarbetare, ansvarar för målarbete, verksamhetsplaner och budget. Jag är också med i församlingens gudstjänstplanering och utvecklingsarbete i stort vilket är betydelsefullt då mitt pedagogiska synsätt ofta kommer till användning. Jag får ofta anledning att ställa frågor av typen: Vad vill vi att människor ska lära av detta?

Men jag möter fortfarande barn och ungdomar. Det viktigaste och roligaste jag håller på med är just att möta unga människor. Bara att få vara med ungdomarna, att få lära känna dem, att få ta del av deras tankar och funderingar och att få små och stora förtroenden, det är helt underbart. När de upptäcker sig själva sådana de är, att de är vackra och betydelsefulla – då har mitt arbete lyckats och då får jag verklig lön för mödan.

Att vara församlingspedagog är att försöka se bakom orden, att locka fram längtan, att själv vara öppen för förvandling och att med värme, omtanke och kärlek vandra med den som söker.