Det kyrkliga utjämningssystemet för inkomster och kostnader
Det kyrkliga utjämningssystemet har tagits fram för att motverka alltför stora skillnader i församlingarnas ekonomi. Skillnader som till exempel kan bero på medlemmarnas inkomster eller hur många kyrkor församlingen förvaltar.
Enligt kyrkoordningen ska Svenska kyrkan ha en rikstäckande verksamhet, såväl i storstaden som i glesbygden. Dock är de ekonomiska förutsättningarna väldigt olika för församlingar från olika delar av landet, beroende på hur många medlemmar man har, hur mycket dessa tjänar och hur många kyrkor församlingen är satt att underhålla.
Man har därför inrättat ett utjämningssystem i syfte att fördela inkomster och kostnader jämnare över landet. På så sätt blir förutsättningarna för att bedriva verksamheten mer likvärdiga för de olika enheterna.
Systemet finansierar även verksamheten på nationell nivå och en del av stiftens verksamhet.
I utjämningssystemet omfördelas drygt tio procent av de kyrkoavgifter medlemmarna betalat in till sin församling. Ar 2012 omfördelas 1,6 miljarder kronor inom ramen för detta system.
Utjämningssystemet består av två delar. Dels inkomstutjämning som ska reducera en del av skillnaderna i intäkter mellan församlingar, som beror på att medelinkomsten hos församlingsmedlemmarna varierar från plats till plats.
Den andra delen är kostnadsutjämning. Församlingarnas kostnader kan variera kraftigt, främst beroende på hur många kyrkor församlingen förvaltar och hur gamla och underhållskrävande dessa är. Antalet medlemmar i församlingen påverkar också hur stora kostnader man har.
Utjämningen sker på grundval av faktorer som finns beskrivna i Svenska kyrkans interna regelverk, kyrkoordningen*.
Utjämningssystemets olika avgifter och bidrag fastställs årligen av kyrkostyrelsen*.
*Länkar till kyrkoordningen
www.svenskakyrkan.se/tcrot/kyrkoordningen/filer/KO-kap-44.pdf
och kyrkostyrelsen
www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=733275
Inom utjämningssystemet skiljer man på generell och individuell utjämning.
Generell utjämning
Den allmänna utjämningsavgiften
Denna betalas av alla församlingar och stift och baseras på de kyrkoavgifter man får in. För varje hundralapp man får in från medlemmarna går sju öre (eller 0,07 %)till utjämningssystemet.
Inkomst- och kostnadsutjämning
Inkomst- och kostnadsutjämningen påverkas av flera olika faktorer:
Avgiftskraft per medlem i församlingen jämfört med riksgenomsnittet. Denna faktor justerar skillnader i genomsnittsinkomst hos olika församlingars medlemmar.
Antal medlemmar per kyrkobyggnad i församlingen eller samfälligheten jämfört med riksgenomsnittet. Avser att jämna ut kostnaderna för underhåll av kyrkobyggnader.
Andel medlemmar av de folkbokförda i församlingen eller samfälligheten jämförd med ett riksgenomsnitt. Denna faktor ger underlag för kostnadsutjämning mellan församlingarna baserat på skillnader i andel medlemmar av församlingsinnevånarna. Svenska kyrkan är öppen för alla, men det är endast medlemmarna som betalar kyrkoavgift.
Kostnadsutjämningskonstant infördes år 2005. Beloppet motsvarar för varje församling och samfällighet den avgift eller det bidrag som år 2003 fastställdes av den nationella nivån i enlighet med dåvarande 8 § i 44 kap. i kyrkoordningen. Beloppet indexuppräknas varje år.
Inkomst- och kostnadsutjämningssystemet ska i princip gå jämnt upp för var och en av ovan nämnda faktorer. Med andra ord är totalsumman av de belopp bidragstagande församlingar får ungefär lika stora som totalsumman av de belopp avgiftsbetalande församlingar betalar för respektive utjämningsfaktor.
Utjämningen sker i riktning mot ett riksgenomsnitt, så att den församling eller samfällighet vars värde på någon av faktorerna är lägre än riksgenomsnittet får bidrag från systemet, medan den församling eller samfällighet vars värde är högre än riksgenomsnittet får betala en avgift till systemet. Utjämningen är dock inte fullständig utan utjämnar endast delvis skillnaderna.
Individuell utjämning
Stiftsbidrag
Stiften får bidrag från nationell nivå för att finansiera egen verksamhet eller speciella församlingsverksamheter, till exempel kostnadskrävande arbeten på kyrkobyggnader eller sjukhus- och fängelsekyrkor. Stiftsbidrag har även som syfte att kompensera stift och församlingar som täcker stora, geografiska områden med långa avstånd eller som har ett svagt befolkningsunderlag.
När stiftsbidraget har kommit till stiften får de själva bestämma hur det ska användas eller fördelas mellan stiftets församlingar.
Storleken på stiftsbidraget är bland annat avhängigt av antal invånare och antal kyrkobyggnader i respektive stift. Vinsten från stiftens förvaltning av prästlönetillgångarna (skog, jord och fonder) påverkar också storleken på stiftsbidraget. De församlingar som har rätt till andel av vinsten får hälften av den medan stiften enligt kyrkoordningen har rätt till den andra hälften. Den del av vinsten som tillkommer stiften kallas särskild utjämningsavgift och stiftsbidraget från den nationella nivån regleras i proportion till storleken på denna avgift.
Extra utjämningsbidrag
Extra utjämningsbidrag kan utgå till församlingar, samfälligheter och stift efter särskilt beslut av kyrkostyrelsen. Bidraget ska, enligt kyrkoordningen, utgå när övriga utjämningsåtgärder inte ger en tillfredsställande utjämningseffekt.
