Kyrkan och Israels ockupation
Hur har kyrkor och internationella ekumeniska organ uttalat sig i frÄgor om Jerusalem, ockupationen och fred mellan israeler och palestinier? Denna artikel av Göran Gunner handlar om de kristna som tagit stÀllning genom engagemang för vad man ser som en politiskt rÀttvis lösning av konflikten och/eller engagemang för de palestinier - av vilka en minoritet Àr kristna - som befinner sig under ockupation.
Initiativen för att fÄ till stÄnd en varaktig och hÄllbar fred för israeler och palestinier avlöser varandra i snabb följd. Under stora delar av Är 2003 har fÀrdplanen (vÀgkartan) med stöd frÄn EU, FN, Ryssland och USA varit aktuell liksom GenÚveplanen som gemensamt lanserats av palestinska och israeliska intressen och pÄ senare tid den israeliske premiÀrministern Ariel Sharons utspel om att avveckla bosÀttningarna i Gazaremsan.
Fungerat som vattendelare
FrÄn parterna i konflikten talas ena dagen om fred och framtid medan palestinska individer eller grupper liksom den israeliska staten eller bosÀttare nÀsta dag agerar med vÄld. Resultatet blir fler döda och skadade. Ena dagen talas om en vilja till en lösning men andra dagen skapar Israel fakta pÄ marken i form av exempelvis bygget av den nya muren över VÀstbanken. I allt detta fortsÀtter ockupationen med krÀnkningar av mÀnskliga rÀttigheter liksom sjÀlvmordsbombares attacker mot civila israeler.
Denna situation har givetvis i hög grad engagerat vÀrldens kyrkor och kristna. Samtidigt har frÄgan till viss del blivit en vattendelare bland de kristna. Engagemang finns i vissa kretsar oreserverat för staten Israel som frÄn exempelvis apokalyptiska grupper och kristna sionister. Det handlar hÀr ingalunda om en enhetlig rörelse eller uppfattning utan innefattar en rad skilda stÄndpunkter och stÀllningstaganden. En tvÄ-statslösning föresprÄkas av vissa medan andra ser visionen av ett Storisrael som strÀcker sig Ànda till Persiska Golfen och dÀrmed tÀcker in stora delar av Mellanöstern. Vissa ser staten Israel som uppfyllelsen av Gamla testamentets profetior och vÀntar pÄ judarnas omvÀndelse medan andra ser det judiska folket och de kristna som tvÄ grenar pÄ samma stam. Det gemensamma Àr ett starkt stöd för staten Israel ocksÄ i politiskt hÀnseende. Denna artikel ska dock inte handla om vare sig apokalyptiker eller kristna sionister utan om dem som tagit stÀllning genom engagemang för vad man menar vara en politiskt rÀttvis lösning av konflikten och/eller engagemang för de palestinier - av vilka en minoritet Àr kristna - som befinner sig under ockupation. Hur har kyrkor och internationella ekumeniska organ uttalat sig i frÄgor om Jerusalem, ockupationen och fred mellan israeler och palestinier? HÀr ska framförallt presenteras stÀllningstaganden gjorda av kyrkorna i Jerusalem, Kyrkornas vÀrldsrÄd (KV), Lutherska vÀrldsförbundet (LVF) och Sveriges Kristna RÄd (SKR).
Jerusalems kristna
Jerusalem har sedan den första kristna tiden varit ett centrum för kristenheten. Den tidiga judekristna gemenskapen kompletterades tidigt med hednakristna grupper. Den Grekisk ortodoxa kyrkan, den Armenisk apostoliska kyrkan och den Latinska (Romersk katolska) kyrkan har alla patriarker i Jerusalem i dag. Tillsamman med bland annat de Koptisk ortodoxa, Syrisk ortodoxa, Melkitiska (Grekisk katolska), Anglikanska och Evangelisk lutherska kyrkornas företrÀdare har de regelbundet uttalat sig om den pÄgÄende konflikten. I ett pÄskbudskap 1989 slog Jerusalems kyrkoledare larm om det man uppfattade vara en mycket allvarlig situation pÄ de av Israel ockuperade omrÄdena. De angav att deras folk i Jerusalem, pÄ VÀstbanken och Gaza dagligen var frÄntagna sina grundlÀggande rÀttigheter och utsattes för oprovocerade krÀnkningar och svÄrigheter. Den första intifadan pÄgick och man rapporterade att obevÀpnade och oskyldiga mÀnniskor och inte minst minderÄriga dödades och dÀrtill protesterade man mot eldgivning i nÀrheten av de heliga platserna. Vidare fördömde man bland annat administrativa arresteringar, kollektiva bestraffningar som bland annat innefattade husrivningar, stÀngda skolor och universitet. I en avslutande uppmaning ber man om fred baserade pÄ rÀttvisa för det heliga landet och uppmanar det internationella samhÀllet att snabbt arbeta för en rÀttvis lösning pÄ PalestinafrÄgan (26.04.1989).
Efter den andra intifadan
I och med den andra intifadan tycks Jerusalems kristna ledare delvis ha Ă€ndrat inriktning pĂ„ sina uttalanden â man vĂ€nder sig i allt högre grad direkt till den israeliska regeringen och den Palestinska myndigheten. Man krĂ€ver förhandlingar om genomförandet av en slutlig fredsplan. Man menade att bĂ„de det israeliska och det palestinska folket lidit tillrĂ€ckligt under nuvarande förhĂ„llanden och vĂ€djar om rĂ€ttvisa och sĂ€kerhet för palestinier och israeler. Samtidigt Ă€r man tydliga med att israelisk sĂ€kerhet mĂ„ste bygga pĂ„ frihet och rĂ€ttvisa för palestinierna (09.03.2002). Man gĂ„r ocksĂ„ vidare och vĂ€djar direkt till president George Bush om att stoppa den mĂ€nskliga tragedi som pĂ„gĂ„r i palestinska stĂ€der och byar dĂ€r mĂ€nniskor dödas, Ă€r frĂ„ntagna vatten, elektricitet, mat och grundlĂ€ggande hĂ€lsovĂ„rd. DĂ€rtill talar man om omfattande plundring under den israeliska invasionen (02.04.2002). Till president Bush riktas ocksĂ„ budskapet med stor oro inför USA: s syn pĂ„ Jerusalem varvid kyrkoledarna betonar att östra Jerusalem Ă€r ockuperat omrĂ„de som ska skyddas enligt internationell lagstiftning (07.10.2002). Till utrikesminister Colin Powell skriver kyrkoledarna gemensamt bland annat om behovet av:
· att alla slags militÀra attacker och operationer med en stÀndig upptrappning av vÄldsspiralen mÄste omedelbart stoppas
· ett totalt eldupphör mÄste omedelbart tillkÀnnages frÄn konfliktens bÄda sidor
· ett totalt tillbakadragande av den Israels armén frÄn Äterockuperade omrÄden
· att politiska förhandlingar mÄste Àga rum omedelbart
· internationellt skydd för att sÀkra mÀnniskornas överlevnad
Det ska sÀgas att under det senaste Äret har det varit fÄ gemensamma uttalanden medan dÀremot enskilda kyrkoledare flitigt uttalat sig, som patriark Michel Sabbah, biskoparna Monib A. Younan och Riah Abu El-Assal liksom organisationen Sabeel.
Ockupationen mÄste upphöra
UtgĂ„ngspunkten för de kyrkliga organens uttalanden Ă€r att den israeliska ockupationen av VĂ€stbanken och Gazaremsan (liksom Golanhöjderna) strider mot den internationella folkrĂ€tten. Sveriges Kristna RĂ„d stĂ€llde sig i samband med sitt Ă„rsmöte 2002 bakom fyra huvudkrav som riktades till den svenska regeringen och statsminister Göran Persson med uppmaningen att âagera för att hĂ€va Israels ockupationâ (2002-04-23). Kraven var:
· att Israel upphör med ockupationen av de palestinska omrÄdena
· att en tvĂ„statslösning â Israel och Palestina â med utgĂ„ngspunkt i 1967 Ă„rs grĂ€nser genomförs
· att Jerusalem blir huvudstad för tvÄ stater och att de heliga platserna skyddas av internationella garantier sÄ att Jerusalem kan förbli en mötesplats för tre religioner
· att de kristna kyrkorna och andra krafter pÄ bÄda sidor i konflikten som verkar för rÀttvisa, fred och försoning fÄr konkret stöd.
Kyrkornas vÀrldsrÄd tillhör de som tydligt klargjort sin position som exempelvis nÀr de (03.09.2002):
· fördömer Israels militÀra invasion och Äterockupation, utomjuridiska avrÀttningar, dödande av palestinska civila, kollektiva bestraffningar, förstörelse av palestinska hem och egendom
· fördömer varje terrorhandling gentemot civila i Israel och i de ockuperade omrÄdena och sÀrskit de urskillningslösa sjÀlvmordsbombningarna
· krÀver omedelbart tillbakadragande av israeliska ockupationsstyrkorna frÄn palestinska omrÄden; avsluta den illegala ockupation av palestinska omrÄden
· framhÀver rÀtten för ett ockuperat folk att kÀmpa mot orÀttvisa med ickevÄldsmedel för att uppnÄ frihet
· visar pÄ behov av total respekt för heliga platser; fördömer krÀnkningar av dem
· uppmanar Israel att följa Ätaganden i fjÀrde GenÚvekonventionen om skydd av civilbefolkning
· uppmanar det internationella samhÀllet och sÀrskilt Kvartetten att tydliga inta en medlarroll
HĂ€v ockupationen och fĂ„ ett slut pĂ„ vĂ„ldet Ă€r det tydliga budskapet frĂ„n de internationella kristna organen. Detta kombineras ofta med uppmaningen till bĂ„de det israeliska och det palestinska ledarskapet att Ă„tergĂ„ till fredsförhandlingar (LVF 17.09.2002). Kyrkornas vĂ€rldsrĂ„ds generalsekreterare Konrad Raiser har upprepat beskrivit den israeliska ockupationen som ett tydligt brott mot internationell rĂ€tt (KV 10.08.2001). Vissa konkreta hĂ€ndelser har föranlett uttalanden som exempelvis ett krav pĂ„ att de israeliska myndigheterna omedelbart mĂ„ste stoppa byggandet av bosĂ€ttningen Har Homa/Abu Ghneim (SKR 10.04.1997). Ett annat exempel Ă€r kravet pĂ„ ett tillbakadragande av den israeliska militĂ€ren frĂ„n Beit Jala och frĂ„n den lutherska kyrkan som anvĂ€ndes som vapenförrĂ„d och varifrĂ„n eldgiving och militĂ€ra aktioner vidtogs (LVF 18.08.2001). Den latinske patriarken Michel Sabbah tog till drastiska ord nĂ€r han sa âförstör vĂ„ra kyrkor om ni mĂ„ste men lĂ„t mĂ€nniskorna fĂ„ behĂ„lla sina hemâ. Detta var ett svar pĂ„ de kollektiva bestraffningarna som bland annat bestĂ„r i rivningar av bostadshus (26.02.2001). Uppmaningar av skilda slag om att ockupationen mĂ„ste upphöra har visat sig vara helt verkningslösa.
SjÀlvmordsbomber och ockupation
SjĂ€lvmordsbombningar â terror mot civila i Israel - fördöms i starka ordalag. Sveriges Kristna RĂ„d uppmanade den Palestinska myndigheten att vidta alla Ă„tgĂ€rder för att förhindra sjĂ€lvmordsbombningar (SKR 10.04.1997). Ytterligare ett exempel Ă€r Lutherska VĂ€rldsförbundets generalsekreterare Ishmael Nokos uttalade i samband med sjĂ€lvmordsattacken mot en buss i Jerusalem den 18 juni 2002 som resulterade i mĂ„nga dödande barn. Han skrev att ingen annan handling i den tragiska cirkeln av vĂ„ld krĂ€nker Gud och skadar freden mer Ă€n medvetet dödande av barn. Samtidigt betonar han att Israels allt hĂ„rdare ockupation av palestinska omrĂ„den resulterar i ökat hat och desperation vilket i sin tur ökar antalet sjĂ€lvmordsbombare (LVF 19.06.2002). En tydlig uppfattning frĂ„n de kyrkliga organens sida Ă€r att terror â vare sig frĂ„n sjĂ€lvmordsbombare eller tungt bevĂ€pnad militĂ€r â föder ny terror. Samtidigt uttrycks gĂ„ng pĂ„ gĂ„ng behovet av en varaktig fred som endast kan komma till stĂ„nd nĂ€r âmĂ€nniskor respekterar allas rĂ€tt till ett vĂ€rdigt livâ (SKR 23.04.2002). Peter Weiderud som Ă€r Kyrkornas vĂ€rldsrĂ„ds direktor för internationella frĂ„gor noterar vid en presskonferens att Kyrkornas vĂ€rldsrĂ„d upprepat fördömt alla terrorhandlingar gentemot civila i Israel pĂ„ samma sĂ€tt som man fördömer utomjuridiska avrĂ€ttningar och dödande av palestinska civila. Kyrkornas vĂ€rldsrĂ„d Ă€r övertygade om att Israels militĂ€ra ockupation Ă€r en huvudanledning till terroristhandlingar och att ett slut pĂ„ ockupationen Ă€r politiskt uppnĂ„eligt (KV 18.08.2003).
Stoppa muren
Den mur som Israel under beteckningen sĂ€kerhetsstĂ€ngsel bygger i huvudsak inne pĂ„ VĂ€stbanken har sedan den pĂ„börjades juni 2002 varit i fokus för skarp kritik frĂ„n inte minst FN och kyrkliga aktörer. NĂ€r Ă€rkebiskop KG Hammar tillsammans med ett hundratal andra svenskar krĂ€vde: âStoppa muren nu!â (Aftonbladet 08.11.2003) sĂ„ hĂ€vdade de att annars kommer Palestina under fĂ€rdplanen inte att bli annat Ă€n âett antal öar omgivna av ett Israel som kontrollerar alltâ. Kyrkornas vĂ€rldsrĂ„d har med kraft gĂ„tt emot muren. I en sĂ€rskild skrift gĂ„r man igenom konsekvenserna av separationens mur. Det hĂ€vdas att Israel genom muren allvarligt krĂ€nker mĂ€nskliga rĂ€ttigheter (exempelvis Ă€ganderĂ€tten, rĂ€tten till fri rörlighet, rĂ€tten till arbete och rĂ€tten till en adekvat levnadsstandard) för det stora antal palestinier som pĂ„verkas.
Slutsatsen Ă€r att Israels fortsatta de facto annektering av palestinsk mark skapar ett grundlĂ€ggande och övervĂ€ldigande hinder för att kunna upprĂ€tta en oberoende, livskraftig och suverĂ€n palestinsk stat i det ögonblick som fĂ€rdplanens förhandlingar kommit fram till en förhandlingslösning. Peter Weiderud uttryckte vid en presskonferens det sĂ„ att Kyrkornas vĂ€rldsrĂ„d och medlemskyrkorna Ă€r synnerligen oroade av muren som skapar en ny politisk grĂ€ns och förvandlar pĂ„verkade palestinska omrĂ„den till âBantustansâ. Palestinska stĂ€der blir till följd av muren ett stort fĂ€ngelse som skapar frustration (KV 18.08.2003).
"Avsluta den illegala ockupationenâ
Kyrkornas vĂ€rldsrĂ„ds exekutivkommittĂ© beslutade i september 2001 att under Ă„r 2002 intensifiera anstrĂ€ngningarna att fĂ„ ett slut pĂ„ den illegala ockupationen av Palestina och att understödja en rĂ€ttvis fred i Mellanöstern â âEnd the illegal Occupation of Palestine: Support a Just Peace in the Middle Eastâ. Medlemskyrkorna och ekumeniska partners skulle i gemensamma aktioner aktualisera orsakerna till konflikten men ocksĂ„ hjĂ€lpa till att skapa förutsĂ€ttningar för en livskraftig palestinsk stat, arbeta för förhandlingar, sĂ€kerhet och en rĂ€ttvis fred.
Kyrkoledarna i Jerusalem har upprepat vĂ€djat om en internationell nĂ€rvaro. DĂ€rför har Sveriges Kristna RĂ„d tagit aktiv del i Kyrkornas vĂ€rldsrĂ„ds ekumeniska följeslagarprogram (EAPPI), nĂ„got som ocksĂ„ Lutherska vĂ€rldsförbundet uppmanat sina kyrkor att ta del i. Programmet utgör en del av Kyrkornas vĂ€rldsrĂ„ds kampanj för att fĂ„ ett slut pĂ„ den illegala ockupationen av Palestina. Syftet med följeslagarprogrammet Ă€r att en internationell nĂ€rvaro ska utgöra ett stöd och ett skydd Ă„t mĂ€nniskor i kamp mot vĂ„ldet. Det kan uttryckas som att följeslagarna ska âförsöka dĂ€mpa vĂ„ld, ge hopp om att en fredlig lösning Ă€r möjlig och frĂ€mja respekten för folkrĂ€ttenâ (SKR 03.06.2003). FrĂ„n SIDA har SKR erhĂ„llit drygt 12 miljoner kronor för att utbilda och sĂ€nda ut cirka 50 följeslagare under en tvĂ„Ă„rsperiod (SKR 19.02.2003). Varje följeslagare lĂ€nkas till en israelisk och/eller palestinsk organisation. Uppgifterna anges enligt SKRâs hemsida vara att:
· genom ickevÄldsnÀrvaro ge skydd och ökat handlingsutrymme Ät kristna och muslimska palestinier och Ät israeler i fredsrörelsen, MR-organisationer och humanitÀr verksamhet
· visa solidaritet med utsatt civilbefolkning i Israel och Palestina
· stödja israeler och palestinier som med ickevÄld arbetar för ett slut pÄ ockupationen som en vÀg mot fred och försoning
· observera och informera om brott mot mÀnskliga rÀttigheter och humanitÀr rÀtt, oavsett var och av vem dessa brott begÄs
· arbeta med politisk pÄverkan för att fÄ i gÄng fredsprocessen igen.
Aprodev Àr en sammanslutning av 17 europeiska bistÄndsorganisationer i vilka ingÄr svenska LutherhjÀlpen och Diakonia liksom de övriga nordiska folkkyrkornas bistÄndsorgan. En av de punkter som drivits av Aprodev gÀller associeringsavtalet mellan EU och Israel. Man menar att avtalet var Àmnat som ett instrument för att frÀmja freden. Eftersom Israel bryter förpliktelserna genom krÀnkningar av mÀnskliga rÀttigheter pÄ de ockuperade omrÄdena har EU, enligt Aprodev, inget annat alternativ Àn att suspendera avtalet (LutherhjÀlpen 11.04.2002).
Jerusalem
Staden Jerusalem Àr givetvis av central betydelse för kristenheten liksom den Àr för judendom och islam. Jerusalems kyrkoledare uttalade sig 1994 om Jerusalems betydelse för kristenheten. Inledningsvis poÀngterade de stadens betydelse för alla de tre monoteistiska religionerna. Med hjÀlp av bibelcitat vill man visa att Jerusalem Àr en symbol för och ett löfte pÄ Guds nÀrvaro liksom pÄ vÀnskap och fred för mÀnskligheten. Jerusalem ses som Guds stad som ingen religion kan göra exklusiva ansprÄk pÄ. Slutsatsen Àr att Jerusalem mÄste fÄ en speciell status som framarbetas av representanter frÄn berörda religioner och lokala nationella myndigheter. Men dÀrtill mÄste det internationella samhÀllet dras in i förhandlingarna och garantera stadens status (14.11.1994). Inför eventuellt hot om en delning av Gamla staden i Jerusalem gick stadens kyrkoledare ut och försÀkrade att de kristna gemenskaperna innanför muren inte kunde skiljas frÄn varandra. Det Kristna och det Armeniska kvarteret utgör en odelbar enhet förenade av en och samma tro.
FarhÄgorna föranledde Äterigen ropet pÄ internationella garantier som tillförsÀkrade alla tre religionerna rÀttigheter till respektive heliga platser (17.07.2000). NÀr Sveriges Kristna RÄd tar tag i frÄgan talar de om att Jerusalem mÄste vara en fysikt odelad stad, att israeler och palestinier beviljas samma politiska och nationella status och att ett avtal om staden mÄste erkÀnna Jerusalems betydelse för alla tre religionerna (SKR 01.12.1995). Den svenska regeringen uppmanades av Sveriges kristna RÄd att verka för att palestinierna snarast behöver fÄ tilltrÀde till Jerusalem, tillförsÀkras grundlÀggande civila och politiska rÀttigheter, rÀtten att ÄtervÀnda och rÀtt att delta pÄ alla nivÄer i planeringen av framtiden (SKR 28.11.2000). Jerusalem mÄste bli en huvudstad för tvÄ stater och att de heliga platserna skyddas av internationella garantier, sÄ att Jerusalem kan förbli en mötesplats för tre religioner (SKR 2002-04-23). Liknande stÀllningstaganden kring Jerusalem med betoning av att vara en öppen, inklusiv och tillgÀnglig stad har upprepat antagits av bÄde Lutherska vÀrldsförbundet och Kyrkornas vÀrldsrÄd.
FĂ€rdplanen
Lutherska vÀrldsförbundets tionde generalförsamling uttalades stöd till fÀrdplanen som ansÄgs erbjuda en reell möjlighet till lösning pÄ konflikten i Mellanöstern. Man tar avstÄnd frÄn alla handlingar som förhindrar ett palestinskt oberoende och ser ett gyllene tillfÀlle för en fredlig tvÄ-statslösning. Hindren generalförsamlingen ser finns fortsatta i den israeliska ockupationen, bosÀttningarna, flyktingarnas rÀtt att ÄtervÀnda, vattenfördelningen och muren (LVF 31.07.2003). Kyrkornas vÀrldsrÄd vÀlkomnar varje fredsinitiativ men ser klara begrÀnsningar med fÀrdplanen. Kyrkornas vÀrldsrÄds programansvarige för Mellanöstern och Fredsbyggande och nedrustning, Salpy Eskidjian, menade vid en presskonferens att ett stort problem med fÀrdplanen var att frÄgan om Jerusalems status, bosÀttningarna liksom en rÀttvis lösning pÄ flyktingfrÄgan lÀmnats till ett senare stadium i processen. DÀrtill nÀmner fÀrdplanen inget om den separerande muren liksom om standards avseende mÀnskliga rÀttighet och den humanitÀra rÀtten liksom att övervakningsmekanismer saknas. Kyrkornas vÀrldsrÄd krÀver större europeisk inblandning i förhandlingarna med Frankrike och EU som agenter (KV 06.03.2003).
De kyrkliga organen Àr mycket tydliga i frÄgan om fred och icke-vÄlds lösningar. Man menar att Israel dÀrmed mÄste upphöra med den militÀra ockupationen och palestinierna stoppa all militÀr aktivitet och sjÀlvmordsattentat liksom att bÄda parter mÄste ÄtergÄ till förhandlingsbordet.
Göran Gunner
Forskare vid Svenska kyrkans forskningsavdelning
Artikeln var publicerad i tidskriften Svensk Kyrkotidning nr 16, 2004. Det Àr en sjÀlvstÀndig tidskrift som Är 2004 firar 100-Ärsjubiléum och som Àr ett forum för kyrklig och kulturell debatt och reflexion i Svenska kyrkan. För mer information gÄ in pÄ hemsidan www.svenskkyrkotidning.se. E-postadressen Àr svensk.kyrkotidning@telia.com."
