Tro föds av tro
Gudstjänstrummet är förberett med ett otal bilder uppsatta på kända och okända ansikten från historia och nutid, människor som har satsat sina liv för/i sin tro. Dessutom finns spännpapp uppsatt på olika platser i rummet. Huvudtexten i gudstjänsten är Hebreerbrevet 11, där författaren gör en exposé över trons människor i den bibliska historien. Vid läsningens slut inbjuds alla att fundera över människor i deras eget liv, människor som har till dem förmedlat den kristna tron. Tro föds av tro. På de uppsatta papperen inbjuds så alla gudstjänstdeltagare att skriva ner namnen på dessa människor, som till just dem fört vidare sin personliga tro. När upptecknandet är klart läses fortsättningen av Hebreerbrevet, kapitel 12: ”När vi nu är omgivna av en sådan sky av vittnen, låt oss då, även vi, befria oss från allt som tynger… och hålla ut i det lopp vi har framför oss…” .
Vid ett tillfälle, då denna gudstjänst kring Hebreerbrevet firades med Kyrkornas Världsråds Centralkommitté – en allvarstyngd samling av kyrkliga dignitärer – kunde man notera efteråt att det vanligaste nedplitade namnet på de uppsatta väggpapperen var: ””Min mamma”. Den viktigaste evangelisten är den bedjande modern, har någon sagt. Så sant.

