|
Svenska
kyrkans tro, bekännelse och lära
 Svenska
kyrkan är en evangelisk-luthersk kyrka. Evangelisk innebär
att dess grund är Bibelns evangelium - glädjebudskap
- om Jesus Kristus. Luthersk kallas den riktning inom kristendomen
som Svenska kyrkan tillhör. Den uppkom genom kyrkans förnyelse
under reformationen på 1500-talet. En av förgrundsgestalterna
var den tyske teologen Martin Luther, som fått ge namn åt
denna inriktning. Den främste svenske reformatorn var Olaus
Petri.
Svenska kyrkans tro och bekännelse
förnyades under reformationen på 1500-talet. Den romersk-katolska
kyrkan befann sig ända sedan 1300-talet i kris på grund
av konflikter av både politisk och teologisk natur. Så
småningom splittrades den romersk-katolska kyrkan.
Tro, bekännelse och lära
Vid varje dop läses den apostoliska
trosbekännelsen. Den är en av de äldsta sammanfattningarna
av den kristna tron. Under kyrkans snart 2000-åriga historia
har det tillkommit olika lärodokument, som formulerats utifrån
sin tids frågor. Den grund kyrkan är byggd på
är lagd en gång för alla. Det är Jesus Kristus,
hans liv, död och uppståndelse. För att bevaras
och leva vidare tar sig tron hela tiden nya uttryck.
Svenska kyrkans identitet som evangelisk-lutherskt
trossamfund tydliggörs genom kyrkans tro, bekännelse
och lära. Dessa tre begrepp kan väldigt enkelt beskrivas
på detta sätt:
- Tron är tillit till Gud,
både kyrkans gemensamma tro och den enskilde kristnes.
- Bekännelsen är kommunikation
av tron, hur man uttrycker sin tro.
- Läran är själva
innehållet i tron och bekännelsen, hur de kan beskrivas.
Grundläggande dokument
om tro, bekännelse och lära
Det finns ett antal grundläggande
dokument som anger Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära:
- Bibeln intar en särställning
och är en utgångspunkt när andra dokument formuleras.
- De apostoliska, nicenska och
athanasianska trosbekännelserna som alla härstammar
från kyrkans tidiga historia.
- Den augsburgska bekännelsen,
som är den viktigaste av de bekännelseskrifter som
tillkom vid reformationen på 1500-talet.
- Svenska kyrkans gudstjänstböcker,
som omfattar bland annat kyrkohandboken med olika gudstjänstordningar
och psalmboken, är grundläggande dokument från
vår egen tid.
De grundläggande dokumenten
är inte några regelsamlingar utan har mer karaktären
av vägmärken som visar riktningen för Svenska kyrkans
tro, bekännelse och lära.
Gudstjänst på svenska
Sverige fick i samband med reformationen
en evangelisk-luthersk nationalkyrka. Bibeln översattes till
svenska. Den första utgåvan av Nya Testamentet utkom
1526 och samma år kom den första svenska psalmboken,
för att gudstjänsten alltid skulle firas på folkets
eget språk i stället för på latin. 1541
kom hela Bibeln på svenska för första gången.
Uppsala möte 1593
Ett viktigt årtal är
1593. Då bekräftades slutligt Svenska kyrkans evangelisk-lutherska
karaktär och Uppsala möte antog Svenska kyrkans grundläggande
bekännelsedokument. Än i dag gäller samma dokument
som bekännelsedokument. Samtidigt pågår ett ständigt
samtal i kyrkan om hur kyrkan i vår tid ska vittna om och
presentera sin tro. Arbetet med bekännelsen är aldrig
något avslutat.
Svenska kyrkan är samtidigt
en del av den allmänneliga kyrkan. Svenska kyrkan leder därmed
sitt ursprung till apostlarna och är en del av världsvid
gemenskap som famnar över alla gränser som rests mellan
människor. Reformationsrörelsen på 1500-talet
syftade inte till att skapa en ny kyrka utan ville återerövra
det ursprungliga evangeliet och förnya kyrkan. Detta syfte
är inte uppnått en gång för alla. Därför
förpliktar Svenska kyrkans evangelisk-lutherska arv till
fortsatt förnyelse i dialog med andra kristna kyrkor.
Tron är personlig
Tro och bekännelse är
något i högsta grad personligt. Man kan inte bli utesluten
ur Svenska kyrkan därför att man tror "fel".
Kyrkan ser inte tron som ett krav utan som en gåva, något
att växa in i.
Även om tron hela tiden tar
sig nya uttryck är Svenska kyrkan bunden till att klart och
rent föra ut evangeliet om Jesus Kristus. Därför
kan en präst, som överger det kyrkan tror, bekänner
och lär bli fråntagen sitt uppdrag.
Läs mera
Vad står Svenska kyrkan för?
Eckerdal, Gerhardsson, Persson, Verbum 1990
Confessio Fidei. Uppsala mötes
beslut 1593 om Svenska kyrkans bekännelse, Verbum 1993
Befrielsen - Stora boken om kristen
tro, Verbum 1993
Den svenska psalmboken
Tillbaka
|
