Anställda
  Barn & ungdom
  Begravning
  Diakoni
  Dopet
  Ekonomi
  Ekumenik
  Folkbildning
  Församlingen
  Gudstjänsten
  Historia
  Konfirmation
  Kyrka-stat
  Kyrkoavgift
  Kyrkobyggnaden
  Kyrkogården
  Kyrkomötet
  Lekfolket
  Musiken
  Nattvarden
  Nationell nivå
  Rörelser
  Själavård
  Stiften
  Tro
  Vigsel
  Yrkesutbildningar

Svenska kyrkans 13 stift

Svenska kyrkan omfattar 13 stift som i sin tur är indelade i församlingar, pastorat och kontrakt. Stiftens organisation och indelning har sina rötter i medeltiden, och är till sitt ursprung biskopens ämbetsområde. Lunds stift räknas som Sveriges äldsta stift eftersom det bildades redan 1104. Det blev dock inte svenskt förrän vid freden med danskarna 1658. På 1100- och 1200-talen grundades också Linköpings, Strängnäs, Skara, Västerås och Växjö stift. Därefter tillkom Göteborgs, Karlstads, Härnösands och Visby stift under 1600- och 1700-talen.

I 360 år fanns det också ett Kalmar stift, men det slogs i ihop med Växjö stift år 1915. Härnösands stift delades 1904 och Luleå stift bildades. Stockholms stift är det yngsta från 1942 med bara drygt femtio år på nacken

Stiften ser väldigt olika ut till folkmängd och geografisk utbredning. Stockholms stift har över 1,5 miljoner invånare medan Visby stift har strax under 58.000 invånare, mindre än den största församlingen, Täby, i Stockholms stift.

Stiftens uppgift och organisation

Stiftet ska enligt kyrkoordningen främja och ha tillsyn över församlingslivet i stiftet. Den uppgiften gäller främst församlingarnas gudstjänstliv, undervisning, diakoni och mission. Arbetet sker bl a genom utbildning, rådgivning och fortbildning.

Beslutande organ i stiften är stiftsfullmäktige vars ledamöter väljs av de röstberättigade i stiftet. I varje stift skall det finnas en stiftsstyrelse, som är stiftsfullmäktiges beredande och verkställande organ, och ett domkapitel. Stiftsstyrelsen har också vissa uppgifter som anges direkt i kyrkoordningen såsom att besluta om indelningen i församlingar och pastorat och att ha ett övergripande ansvar för de kyrkliga valen i stiftets församlingar och samfälligheter. Domkapitlen arbetar bl a med frågor som gäller tillsättning av prästtjänster, tillsyn av prästernas och diakonernas ämbetsförvaltning, gudstjänstlivet och kyrkorummets utformning. Domkapitlets tillsyn över församlingarna innefattar utfärdande av en församlingsinstruktion för varje församling och att pröva beslut som överklagas. I alla stift har stiftsfullmäktige också inrättat en egendomsnämnd. Den har till uppgift att för församlingarnas räkning förvalta den kyrkliga jorden i stiftet.

Biskoparna leder stiften

Svenska kyrkan har 14 biskopar, en i varje stift förutom i Uppsala stift där ärkebiskopen har biskopen i Uppsala stift (tidigare kallad biträdande biskop) vid sin sida. Biskoparna har tillsammans med domkapitlen tillsynsansvar över församlingar, präster och diakoner. Biskopen är självskriven ordförande i stiftsstyrelsen och domkapitlet.

Till biskopens uppgifter hör att inspirera präster, förtroendevalda, anställda och frivilliga i deras arbete samt att viga präster och diakoner. Det är också biskopens uppgift att företräda stiften och Svenska kyrkan i samhällslivet, till exempel i massmedia.

Ärkebiskopen står inte över de andra biskoparna, men kallas "den främste bland jämlikar". Ärkebiskopen har förutom sitt uppdrag som stiftsbiskop många nationella och internationella uppgifter. Ärkebiskopen skall regelbundet kalla Biskopsmötet, där alla biskopar ingår, till samråd om stiftsledningen och ämbetsansvaret.

Beslutande biskopsval

När en ny biskop ska tillsättas sker omröstning i stiftet. Rösträtt i dessa val har särskilt röstberättigade: domkapitlets och stiftsstyrelsens ledamöter, de som är anställda som präster i stiftet samt av pastoraten valda elektorer. Valet föregås av ett provval för nominering av kandidater.

Vid val av ärkebiskop deltar dessutom övriga stift genom sina domkapitel och stiftsstyrelser vid omröstningen. Den som får en majoritet av rösterna utnämns till biskop. Om det behövs sker en andra valomgång mellan de två främsta i första valomgången.

De 13 stiften i siffror

Källa: Kyrkan räknas, Perspektiv på Svenska kyrkans statistik 1998, Tro & Tanke 1999:5

Läs mera

Kyrkoordningen och angränsande lagstiftning för Svenska kyrkan, Verbum 1999

Svenska kyrkan i förändring, Sören Ekström, Verbum 1999

Från Kyrkolag till Kyrkoordning, Gunnar Edqvist, Verbum 1999

Tillbaka