|
Nattvarden
 Måltidsbordet
står i centrum i varje hem och där gästfrihet
råder står ofta en måltid dukad.
Runt bordet är den djupaste
gemenskap, såväl i vardag som i fest. Så är
det också i kyrkan. Sedan gammalt kallas därför
nattvarden för kommunion, efter den latinska benämningen
för gemenskap.
Varje gång nattvard firas
hör vi orden "För dig utgiven" som en påminnelse
om måltidens innebörd; Guds försoning med sin
värld genom Jesu död och uppståndelse. Nattvardens
betydelse och innebörd tolkas något olika i skilda
kristna traditioner. Alla är emellertid överens om att
Gud är närvarande på ett särskilt sätt
när vi får del av brödet och vinet. Svenska kyrkan
menar att Kristus finns närvarande "i, med och under
bröd och vin".
Närhet, ljus, och ingen
utanför,
en fattigmåltid,
enkelt vin och bröd,
en kärleksfest med
himmelskt överflöd
Gud är en av oss vid
detta bord.
Svenska psalmboken 396:5
En nattvardsväckelse
I många församlingar
firade man länge nattvard endast några gånger
per år. I dag firas nattvard minst en gång per vecka
i många församlingar.
En nattvardsväckelse har dragit
över världens kristenhet. Nattvarden kallas ibland för
världens största bordsgemenskap. Dygnet runt firas nattvard
i den världsvida kristna gemenskapen. Måltiden för
kristna samman, över alla gränser. I Svenska kyrkan
var antalet nattvardsgäster 2,6 miljoner år 1998.
Massor av mässor
I Svenska kyrkan finns flera typer
av nattvardsgudstjänster, alltifrån söndagens
högmässa till den enkla veckomässan och den enskilda
sjukkommunionen. Ordet "mässa" talar om att det
är en nattvardsgudstjänst (undantag: högmässogudstjänst).
Till nattvardsbordet söker
sig alla slags människor och alla är välkomna.
Tidigare innebar konfirmation att man fick tillträde till
nattvarden, men nu framhålls att nattvarden är alla
döptas måltid. Detta gör att barnen sedan ett
par decennier också får delta i måltiden. Familjemässan
är anpassad för barn och har blivit en allt viktigare
gudstjänst i Svenska kyrkans gudstjänstliv.
I nattvardsgudstjänsten ingår
i regel vissa fasta moment, bland annat: sången "Helig",
nattvardsbönen, Herrens bön, sången "O, Guds
lamm", fridshälsning, tackbön och välsignelsen.
Läsningen av instiftelseorden från den första
nattvarden och utdelande av det välsignade brödet och
vinet måste alltid ingå.
Här är rymlig plats.
Här är Guds bord,
ett stråk av himmel
och en doft av jord,
ett rop ur mörkret
och ett svar i tro.
Gud är en av oss vid
detta bord.
Svenska Psalmboken 396:1
Olika traditioner
I dag tas bröd och vin emot
på olika sätt och olika församlingar har olika
traditioner. Enligt gammal tradition sker utdelandet vid altarrunden,
där man knäböjande tar emot brödet och vinet.
Allt oftare delas bröd och vin ut framför altarrunden
och tas emot stående. Ibland doppas brödet i vinet,
så kallad intinktion.
Nattvardens motiv
Under kyrkans historia har nattvardens
motiv tolkats på olika sätt. I svensk 1800- och 1900-talstradition
betonades särskilt nattvardens botmotiv. Nattvarden blev
en allvarstyngd måltid, där endast den som var "värdig"
kunde mottaga brödet och vinet.
I dag fokuseras ett annat innehåll;
måltiden som tacksägelsens och lovsångens fest.
Nattvarden kallas därför ibland för eukaristi,
som är ett grekiskt ord för tacksägelse.
Ett annat motiv som betonas alltmer
är nattvarden som delandets – solidaritetens – tecken. Jesus
gav ett mönster för livet. Vi måste dela, ge ut
av oss själva, för att världen ska kunna helas.
Nattvardsbrödet blir ett delandets tecken; ett tecken för
rättvisa och solidaritet.
Vi reser ett tecken, rättvisans
tecken,
måltid delad med
alla.
Vi smakar den framtid de
fattiga hoppas,
tid då murar ska
falla.
Svenska psalmboken 398
Läs mera
Den svenska psalmboken
Gudstjänst i Svenska kyrkan,
Nils-Henrik Nilsson, Mitt i församlingen 1994:8
Brödet och vinet, Robert Wolkoft
och Anna-Greta Norén, Verbum
Dop, nattvard, ämbete, red:
Kjell Ove Nilsson, Nordiska Ekumeniska Institutet
Perspektiv på Svenska kyrkans
statistik 1995-1998, Tro & Tanke 1996:6, 1997:7, 1998:8 och
1999:5.
Tillbaka
|
