Statskyrkans
historia
Med reformationen på 1500-talet
fick vi en svensk nationalkyrka, som politiskt och organisatoriskt
knöts till staten och kungamakten. Sverige blev en evangelisk-luthersk
nation och svenskarna evangelisk-lutherska trosbekännare.
På 1700-talet växte reaktioner mot den etablerade kyrkan
i form av väckelserörelser. Därmed började
den så kallade enhetskyrkans tid att gå mot sitt slut.
Den borgerliga och kyrkliga kommunen skildes åt år
1862. Likaså har kyrka och universitet skilts från
varandra och kyrkan har även lämnat ifrån sig
ansvaret för skolan och socialvården.
Det mångreligiösa
Sverige
I dag finns en lång rad trossamfund
i Sverige. Den romersk-katolska kyrkan räknar in cirka 166.000
"betjänade medlemmar". Den klassiska frikyrkligheten
har närmare 250.000 medlemmar, av vilka en del samtidigt
tillhör Svenska kyrkan. I Sverige finns också 85.000
utövande muslimer.
En öppen demokratisk folkkyrka
Svenska kyrkan är en öppen,
demokratisk folkkyrka och spelar en stor roll i svenska folkets
liv. Ungefär 84 procent av svenska folket, knappt 7,5 miljoner
människor, tillhör Svenska kyrkan. Fortfarande döps,
konfirmeras, vigs och begravs en stor del av svenskarna i Svenska
kyrkan. Under ett år räknar Svenska kyrkan till cirka
21 miljoner deltagare vid olika slags gudstjänster. Ungefär
60.000 förtroendevalda arbetar tillsammans med cirka 25.000
anställda och flera hundra tusen frivilliga i kyrkan.
Hundraårig stat-kyrkadebatt
Diskussionen om förhållandet
mellan stat och kyrka är en av 1900-talets stora politiska
frågor. Den har bland annat utgått från uppfattningen
att statskyrkosystemet är otidsenligt i ett allt mer pluralistiskt
samhälle. Krav har rests på att alla trossamfund ska
behandlas lika och att kyrkotillhörigheten alltid ska vara
ett uttryck för den enskildes personliga val.
Sedan 1958 har det pågått
ett nästan oavbrutet arbete för att förändra
relationen mellan stat och kyrka. Utredningar har avlöst
varandra i närmare 40 år innan det gick att nå
enighet i de grundläggande frågorna. Under tiden har
det skett förändringar inom ramen för ett bevarat
samband mellan stat och kyrka. Svenska kyrkan har fått större
frihet att självständigt besluta om gudstjänster
och lära samt om vissa inre organisatoriska frågor.
Den 1 juli 1991 fördes ansvaret för folkbokföringen
över till skattemyndigheterna.
Från och med den 1 januari
1996 tas ett barn upp i Svenska kyrkan först i och med dopet,
eller genom ett meddelande från föräldrarna om
att det ska tillhöra Svenska kyrkan. Tidigare gällde
att ett barn från födseln tillhörde Svenska kyrkan
om föräldrarna gjorde det.
Nya relationer sedan millennieskiftet
År 2000 förändrades
relationen mellan stat och kyrka. Alla som tillhör Svenska
kyrkan skall i fortsättningen erlägga en kyrkoavgift.
Den ska stå i proportion till inkomsten och staten hjälper
till att ta ut den tillsammans med skatten.
Svenska kyrkan behåller huvudansvaret
för allmänna begravningsplatser och behåller de
kyrkliga tillgångarna. Staten ska ge viss ersättning
till Svenska kyrkan för vården av den kulturhistoriskt
värdefulla egendomen.
Svenska kyrkan fortsätter
även i framtiden att vara en öppen, demokratisk och
rikstäckande folkkyrka.
Steg på vägen
- 1958 års utredning kyrka-stat.
I slutbetänkandet (SOU 1968:11) summerades arbetet och
fyra alternativa lösningar redovisades.
- 1968 års beredning om
stat och kyrka. Slutbetänkandet (SOU 1972:36) heter Samhälle
och trossamfund.
- Några år därefter
började en kyrklig och en statlig arbetsgrupp arbeta med
förslag till ändrade relationer. Betänkandet
(SOU 1978:1) remissbehandlades och ledde till ett regeringsförslag
som 1979 års kyrkomöte avvisade.
- Kyrkomöteskommitténs
betänkande (SOU 1981:14) Reformerat kyrkomöte. Det
ledde till förändringar i kyrkomötets sammansättning
och uppgifter samt till inrättande av Svenska kyrkans centralstyrelse.
- Expertutredningen Ekonomi och
rätt i Svenska kyrkan
(SOU 1992:9).
- Kyrkoberedningens betänkande
(SOU 1994:42) Staten och trossamfunden, vilket låg till
grund för 1995 års principbeslut om ändrade
relationer kyrka-stat.
- 1997 Sju statliga följdutredningar
lades fram och gick ut på jätteremiss.
- 1998 Betänkandet Förslag
till ny kyrkoordning och fem kyrkliga betänkanden därutöver
gick ut på jätteremiss.
- I juni 1999 fattade Kyrkomötet
beslut om kyrkoordning för Svenska kyrkan.
- 1 januari 2000 blev Svenska
kyrkan ett självständigt trossamfund.
På den statliga sidan har
ungefär 8.400 sidor text producerats i 31 volymer av statens
offentliga utredningar (SOU). Till det kommer utredningar som
publicerats i andra former, remissammanställningar och propositioner.
Läs mera
Kyrkoordningen och angränsande
lagstiftning för Svenska kyrkan, Verbum 1999
Fri att vara kyrka, Kulturdepartementet
och Svenska kyrkan, 1999
Från kyrkolag till kyrkordning,
Gunnar Edqvist, Verbum 1999
Svenska kyrkan i förändring,
Sören Ekström, Verbum 1999
Sveriges kyrkohistoria, Verbum
Ändrade relationer, Svenska
kyrkans information 1995
Svenska kyrkan i förnyad gestalt,
Verbum 1996
Tillbaka
|
