Anställda
  Barn & ungdom
  Begravning
  Diakoni
  Dopet
  Ekonomi
  Ekumenik
  Folkbildning
  Församlingen
  Gudstjänsten
  Historia
  Konfirmation
  Kyrka-stat
  Kyrkoavgift
  Kyrkobyggnaden
  Kyrkogården
  Kyrkomötet
  Lekfolket
  Musiken
  Nattvarden
  Nationell nivå
  Rörelser
  Själavård
  Stiften
  Tro
  Vigsel
  Yrkesutbildningar

Musiken i kyrkan

Musiken i Svenska kyrkan fungerar som uttrycksmedel och medel för gemenskap och upplevelse. Den kan förstärka det talade och sjungna ordet eller vara en ordlös instrumental upplevelse.

I gudstjänsten är musik och sång ett gemensamt uttryck för bön, tillbedjan och lovsång. Att över hundratusen sångare och musiker i Sverige regelbundet deltar i kyrkans musikaliska verksamhet är ett tecken på att musiken i kyrkan fyller en viktig funktion även socialt.

Nya musiktraditioner

Den musik vi förknippar med kyrkan följer och vårdar den västerländska tradition som den har levt i. Men musiken i Svenska kyrkan blir allt öppnare för andra musiktraditioner som t ex asiatisk, latinamerikansk och afroamerikansk musik.

Det finns inte någon klar gräns mellan profan och sakral musik. Utvecklingen av dessa båda har i stället genom tiderna gått hand i hand. Guds ord har inspirerat tonsättare med olika musikalisk inriktning att skriva musik.

Över hundratusen körsångare

Musikverksamheten i kyrkan består framför allt av gudstjänstmusiken med församlingssång. En annan viktig del är kyrkokörerna som engagerar människor i alla åldrar, från förskolebarn till pensionärer. Körsången har många funktioner: konstnärligt, pedagogiskt och socialt.

Det finns över 300 instrumentala musikensembler i församlingarna runt om i Sverige, så instrumentalmusiken består inte enbart av orgelmusik. I kyrkorna hålls också särskilda musikgudstjänster där musiken har en speciellt framträdande roll. En ökande skara av människor söker sig till dessa gudstjänster och till de många konserter som arrangeras.

Så här många svenskar

Källa: Kyrkan räknas, Perspektiv på Svenska kyrkans statistik 1998, Tro & Tanke 1999:5

En organist per pastorat

Att vara organist eller kantor är ett både konstnärligt och serviceinriktat yrke. Enligt kyrkoordningen ska det finnas minst en organist eller kantor för varje församling. Det är i regel också församlingens organist eller kantor som är körledare och arbetar med de drygt 6.000 kyrkokörer som finns i vårt land. De leder också arbetet med instrumentalensemblerna.

Musiken i kyrkan

1986 fick Svenska kyrkan en ny psalmbok med ett bredare urval av psalmer och större mångfald i de musikaliska uttrycken. Psalmbokens förändrade innehåll är ett tydligt tecken på åt vilket håll utvecklingen inom kyrkomusiken går. Genom kyrkoordningen har också möjligheterna att använda andra psalmer och församlingssånger än dem som ingår i psalmboken vidgats.

Fler instrument än orgel används vid gudstjänsterna och andra konstarter som t ex dans och drama har tagit plats i kyrkans musikliv. Musik och gudstjänstformer från andra kulturer berikar kyrkans församlingsliv och det finns plats för nyskapande även vad gäller västerländsk musik. Det finns till exempel nyskrivna folkmusik- och dansbandsmässor som framförs i Svenska kyrkan.

Denna utveckling sker sida vid sida med utövandet av den traditionella och historiska kyrkomusiken som är ett viktigt kulturarv att vårda och bygga vidare på.

Läs mera

Musiken i kyrkan, Mitt i församlingen 1991:2

"Mitt i kören - mitt kyrkan", Rolf Larsson, Sveriges Kyrkosångsförbund 1995

Den oumbärliga sången, Anki Lindström red, Sveriges Kyrkosångsförbund 1995

Det klingande sakramentet, Anders Ekenberg, Verbum 1984

Kyrko Kör Journalen - tidskrift med inriktning på körarbete och gudstjänstmusik inom Svenska kyrkan, 6 nr/år, Sveriges Kyrkosångsförbund

Kantorsutbildningen och kantorn i församlingen, Tro & Tanke supplement nr 1/1998

Tillbaka