|
Lekfolket
i Svenska kyrkan
 Det
svenska ordet "lekman" kommer från grekiskans
"laikós" som betyder "den som tillhör
folket". När man talar om lekmän eller lekfolket
i Svenska kyrkan är det Guds folk som avses.
Man kan också säga att
en lekman är en person som inte är präst. Men då
har man bara sagt vad en lekman inte är. Lekfolket har dock
en ställning och betydelse som gör att en sådan
förklaring inte är tillräcklig.
Lekmannatradition
I Svenska kyrkans tradition har
lekmän – eller lekfolk som man också säger – alltid
haft en framträdande plats. Från medeltidens kirkiudrottin,
kirkiugömare och kirkiuväriande går en rak linje
till dagens kyrkvärdar. De så kallade sexmännen
(1600-talet), som tillsammans med kyrkvärdarna svarade för
den kyrkliga egendomen, var föregångare till dagens
kyrkoråd.
I en gudstjänst är alla
delaktiga även om prästen leder gudstjänsten. Lekfolk
medverkar som textläsare, körsångare, kyrkvärdar,
förebedjare, nattvardsutdelare, kyrkomusiker, vaktmästare
med mera.
En kristen människas uppdrag
i vardagen är inte begränsat till en särskild sektor.
Kristen tro levs överallt i samhället. Den kristna närvaron
i ideologisk debatt, i arbetslivet, på fritiden och i social
omvårdnad kan inte fullgöras av några funktionärer.
Genom enskilda kristna gestaltas evangelium.
Det allmänna prästadömet
Alla döpta och troende tillhör
det allmänna prästadömet. I församlingen är
det inte prästen som ensam sköter det andliga, medan
lekmännen tar hand om det praktiska. Alla har tillsammans
ansvar för att församlingens grundläggande uppgift
– att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva
diakoni och mission – blir utförd.
När man talar om det allmänna
prästadömet hänvisar man ofta till några
verser i första Petrusbrevet:
När ni kommer till honom,
den levande stenen, ratad av människor men utvald av Gud
och ärad av honom, då blir också ni till levande
stenar i ett andligt husbygge. Ni blir ett heligt prästerskap
och kan frambära andliga offer som Gud vill ta emot tack
vare Jesus Kristus. (1 Petr. 2:4-5)
Men ni är ett utvalt släkte,
kungar och präster, ett heligt folk, Guds eget folk som skall
förkunna hans storverk. Han har kallat er från mörkret
till sitt underbara ljus. (1 Petr. 2:9)
Lekmannarörelser
Lekmannarörelser har genom
historien spelat viktiga roller, ibland i opposition mot den etablerade
kyrkan och prästerskapet. Många väckelserörelser
började och har fortlevt med ett starkt lekmannaengagemang.
Somliga finns kvar som rörelser inom Svenska kyrkan.
Lekmannaförbundet
Svenska kyrkans lekmannaförbund,
tidigare Kyrkobröderna, är en organisation för
lekmän av båda könen. Genom fördjupning av
den personliga kristna tron och samtal om kyrkans situation och
uppgift, vill de stärka medlemmarnas villighet att föra
ut kristen tro.
Lekmannaförbundet har drygt
300 lokalavdelningar och cirka 11.000 medlemmar.
Evangeliska
Fosterlands-Stiftelsen
1856 bildades Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen
(EFS) som en självständig missionsorganisation inom
Svenska kyrkan. Idag uttrycker EFS en vilja att vara ett teologiskt
och praktiskt tillskott i Svenska kyrkan genom att...
...uppmuntra och stödja
personlig kristen tro.
...inspirera till andligt
samtal och bibelbruk.
...skapa personligt engagemang
för mission såväl
lokalt som
globalt.
...betona hela gudsfolkets
roll som bärare av kyrkans
uppdrag.
...erbjuda strukturer,
mötesplatser och former för
detta.
Lekmannaskolan
Svenska kyrkans lekmannaskola tillkom
på 1920-talet för att utbilda lekmän för
olika uppgifter i församlingarna. Genom åren har man
utbildat söndagsskollärare, barntimmeledare, medhjälpare
i konfirmandarbetet, redaktörer för församlingsblad,
kyrkvärdar, expeditionspersonal, informatörer med flera.
Utbildning äger fortfarande rum på Ansgarsliden i Sigtuna,
som tidigare hette just Svenska kyrkans lekmannaskola. Många
utbildningar ges också i de olika stiften.
- Andra lekmannaorganisationer
Till lekmannaorganisationerna kan
även räknas Kvinnor i Svenska kyrkan, som bildades 1995,
och Svenska Kyrkans Unga. Kvinnor i Svenska kyrkan vill bland
annat uttrycka kristen tro utifrån kvinnors erfarenheter
och stödja kvinnors insatser i kyrka och samhälle. Svenska
Kyrkans Unga arbetar för att barn och ungdomar i alla åldrar
ska erbjudas en organiserad verksamhet i församlingarna.
Svenska kyrkans mission och Lutherhjälpen
kan också beskrivas som lekmannarörelser i kyrkan,
även om präster är med. I kyrkans diakonala arbete
är många lekmän engagerade.
Läs mera
Kyrkans folk – uppdrag och ansvar,
Hans-Olof Hansson, Tro & Tanke 1994:3
Gudkorn – ett urval av diakonala
modeller, Mitt i församlingen 1996:1
Svenska kyrkan i förändring,
Sören Ekström, Verbum 1999
Med engagemang och medansvar, Festskrift
till Carl Henrik Martling, Verbum
Vår gemensamma kallelse i
folkkyrkan, Ragnar Persenius, Karlstad stiftsbok 1994-95
Tillbaka
|
