Därför
betalar vi kyrkoavgift
I Sverige är kyrkan sedan
många hundra år en gemensam angelägenhet för
dem som tillhör församlingen. Förr sköt man
till mark till en gård för prästen och gjorde
dagsverken till kyrkans underhåll. I dag betalar vi istället
en kyrkoavgift i förhållande till våra inkomster.
Svenska kyrkans organisation, ekonomi
och verksamhet regleras genom kyrkoordningen och lagen om Svenska
kyrkan. Det gäller också skyldigheten att betala kyrkoavgift.
Kyrkans verksamhet finansieras till allra största delen av
kyrkoavgiften, som har ersatt den tidigare kyrkoskatten. Den utgör
drygt 80 procent av församlingarnas totala inkomster på
cirka 11 miljarder kronor.
Stora skillnader i kyrkoavgift
Kyrkoavgiften betalas på
samma sätt som den kommunala inkomstkatten. Hur hög
kyrkoavgiften ska vara bestäms av kyrkofullmäktige,
som väljs av dem som tillhör Svenska kyrkan, och är
församlingens eller samfällighetens högsta beslutande
organ.
I genomsnitt betalar den som tillhör
Svenska kyrkan drygt en procent av den skattepliktiga inkomsten
i kyrkoavgift, men kyrkoavgiften varierar mellan 0,6 och 2,3 procent.
Med en genomsnittlig beskattningsbar inkomst på cirka 170.000
kronor och genomsnittlig kyrkoavgift på 1,18 blir kyrkoavgiften
cirka 2.000 kronor/år.
De högsta kyrkoavgifterna
finns i samfälligheter med många församlingar
och kyrkobyggnader, stora kyrkogårdar och få kyrkotillhöriga.
De lägsta kyrkoavgifterna har förortsförsamlingar
i Stockholm.
Alla betalar begravningsavgift
De som inte tillhör Svenska
kyrkan betalar bara den lokala begravningsgiften. Den går
till kostnaderna för begravningsverksamheten, det vill säga
drift och underhåll av kyrkogårdar och andra begravningsplatser.
Avgiften varierar mellan 9 öre och 1,39 kronor per skattekrona
år 2000. Den är lägst i Stockholms kommun med
stora friliggande begravningsplatser men blir högre där
man har flera mindre kyrkogårdar att sköta.
Hit går pengarna
Församlingarna bedriver en
omfattande verksamhet över hela landet. Knappt hälften
av kyrkoavgiften går till det vi kallar församlingsverksamhet.
Där ingår kostnader för präster, gudstjänster,
kyrkomusik, barn- och ungdomsverksamhet, diakoni med mera.
Ungefär en fjärdedel
av kyrkoavgiften går till att bekosta begravningsverksamheten
och nästan lika mycket till underhåll och drift av
lokalerna. En liten del av kyrkoavgiften går till stiften
och Svenska kyrkans nationella nivå.
Kyrkofonden utjämnar skillnader
För att utjämna skillnaderna
mellan församlingarna finns ett utjämningssystem via
kyrkofonden. En del av den lokalt utdebiterade kyrkoavgiften liksom
hälften av inkomsterna från kyrkans skogs- och jordbruk
betalas in till den gemensamma kyrkofonden.
Från kyrkofonden ges sedan
bidrag till de ekonomiskt svagare församlingarna, till restaureringar
av kyrkor och till gemensamma kostnader såsom stiftens arbete
och till Svenska kyrkans nationella nivå. Trots det blir
kyrkoavgiften ofta högre på landsbygden, där det
är färre som ska hålla kyrka och kyrkogård
än till exempel i storstäderna.
Det här får vi för
kyrkoavgiften
Svenska kyrkan är en öppen
folkkyrka. Gudstjänster och kyrkor är öppna för
alla som vill komma. Detta kostar naturligtvis pengar och vill
vi att Svenska kyrkan skall finnas kvar med församlingar
och kyrkor över hela landet krävs att många är
med och betalar. Dessutom kan man inte heller räkna med att
få nyttja alla kyrkans tjänster om man inte är
med och bidrar till verksamheten.
Den som inte tillhör Svenska
kyrkan får till exempel inte utan vidare disponera kyrkan,
med präst, organist och vaktmästare, till en vigsel
eller begravningsgudstjänst. Utgångspunkten är
att den som inte tillhör Svenska kyrkan inte heller vill
ha en vigsel eller en begravningsgudstjänst i kyrkans ordning.
De som vill bli döpta, döpa
sitt barn eller kanske återinträda i kyrkan är
välkomna till församlingens präst för samtal.
När det gäller församlingsverksamheten
kontrollerar man inte om en person tillhör Svenska kyrkan,
utan till den är alla välkomna.
Läs mera
Svenska kyrkan i förändring,
Sören Ekström, Verbum 1999
Ekonomi och egendom, Svenska kyrkans
utredningar 1998:5
Ekonomisk redogörelse för
kyrkokommuner (årlig), SCB
Nyckeln till Svenska kyrkans verksamhet
och finanser (årlig), SCB
Tillbaka
|
