|
Kyrkomötet
– kyrkans riksdag
 Svenska
kyrkans högsta beslutande organ är Kyrkomötet,
som kan beskrivas som den kyrkliga motsvarigheten till Sveriges
riksdag. Kyrkomötet har 251 valda ledamöter som fr o m
år 2000 sammanträder två gånger årligen
i Uppsala. Biskoparna deltar också i Kyrkomötets arbete,
men har inte rösträtt. Liksom riksdagen har Kyrkomötet
utskott som bereder de ärenden som ska behandlas.
I
kyrkoordningen finns bestämmelserna om Kyrkomötet i
det elfte kapitlet. Kyrkomötet viktigaste uppgift är
att besluta om bestämmelser i kyrkoordningen, som antogs
av 1999 års kyrkomöte i juni i Sigtuna. Kyrkoordningen
innehåller bestämmelser om Svenska kyrkans lära,
organisation, gudstjänster och annan verksamhet. Kyrkomötet
beslutar också om de kyrkliga böckerna såsom
kyrkohandbok och psalmbok. Kyrkomötet väljer också
ledamöter i vissa kyrkliga organ på den nationella
nivån, till exempel Kyrkostyrelsen, som är Svenska
kyrkans "regering", och fastställer budget för
Svenska kyrkan på nationell nivå.
Hur
beslutar Kyrkomötet?
De
frågor som tas upp till behandling i Kyrkomötet kommer
i form av skrivelser från Kyrkostyrelsen. Frågor väcks
också genom motioner från Kyrkomötets ledamöter
eller biskoparna. Därefter bereds skrivelsen eller motionen
i något av Kyrkomötets utskott innan den tas upp till
behandling i Kyrkomötet som helhet, i plenum. För lärofrågor
finns en särskild beslutsordning. Det innebär bl a att
före utskottsbehandlingen skall det finnas ett yttrande från
Läronämnden, vilken består av biskoparna samt
åtta av Kyrkomötet valda ledamöter.
Resultatet
av Kyrkomötets beslut kan i första hand bli:
- ändrade
eller nya bestämmelser i kyrkoordningen
- uppdrag
till Kyrkostyrelsen.
Endast
döpta myndiga kan väljas
Ledamöterna
till Kyrkomötet väljs vart fjärde år genom
direkta val där alla som tillhör Svenska kyrkan och
fyllt 16 år får delta. För att kunna bli vald
måste man vara 18 år, vara döpt och tillhöra
Svenska kyrkan. Valkretsarna följer i stort stiftsgränserna.
Undantaget utgörs av Luleå, Härnösand och
Lunds stift, som är uppdelade i två valkretsar vardera.
Biskoparna
är inte ledamöter. Däremot har de skyldighet att
närvara vid Kyrkomötet. De har motionsrätt och
får delta i överläggningar, men saknar rösträtt.
Nästa val till Kyrkomötet äger rum år 2001.
Över
130-årig historia
1868
sammanträdde Kyrkomötet för första gången.
Kyrkomötets ledamöter var indelade i tre kategorier.
Samtliga biskopar var självskrivna, stiftens präster
valde bland sig sina representanter och lekmännen sina. Då
Kyrkomötet 1982 för sista gången hade denna sammansättning
bestod det av 96 ledamöter, varav 26 platser var reserverade
för präster och 13 för biskoparna.
I
dag finns det inga reserverade platser för präster eller
biskopar. I stället har den politiska tillhörigheten
kommit att spela större roll vid nomineringen av kandidater.
Det finns också partipolitiskt obundna grupper som nominerar
kandidater till kyrkomötet. Socialdemokraterna och centern
har flest ledamöter i Kyrkomötet
Läs
mera
Svenska
kyrkan i förändring, Sören Ekström, Verbum
1999
Från
kyrkolag till kyrkoordning, Gunnar Edqvist, Verbum 1999
Kyrkomötet
125 år, Göran Åstrand, Verbum 1994
Tillbaka
|
