|
Gudstjänsten
– samlar över 21 miljoner deltagare
Det är församlingen som
samlas för att fira gudstjänst. Under ett år firas
i Svenska kyrkan omkring 165.000 huvudgudstjänster och ett
stort antal andra gudstjänster. 1998 samlade de mer än
21 miljoner deltagare.
I den kyrkohandbok som Svenska
kyrkan antog 1986-87 betonas att gudstjänsten är hela
församlingens gudstjänst. Med det vill man säga
att gudstjänsten inte bara är prästens ansvar,
utan även lekmännen har olika uppdrag och ansvarsområden.
Det gäller kyrkorådets ledamöter, kyrkvärdarna,
kyrkomusikerna, kyrkvaktmästaren, körmedlemmarna, anställda
inom församlingsarbetet och andra gudstjänstdeltagare.
Många olika gudstjänster
De gudstjänster som inte hör
samman med de kyrkliga handlingarna kan delas in i två grupper:
huvudgudstjänster och övriga gudstjänster.
Församlingen firar huvudgudstjänst
varje söndag och på andra kyrkliga helgdagar. Huvudgudstjänsten
kan firas med nattvard. Det kan ske i form av högmässa,
söndagsmässa eller familjemässa. Ordet "mässa"
talar om att det handlar om en nattvardsgudstjänst. Högmässogudstjänst,
söndagsgudstjänst och familjegudstjänst firas utan
nattvard. Antalet nattvardsdeltagare 1998 var över 2,6 miljoner.
I den svenska kyrkohandboken finns
ordningar för de olika gudstjänsterna. I huvudgudstjänsterna
är grunddragen alltid de samma; inledning, ordets gudstjänst
(med bland annat textläsning, predikan och trosbekännelse),
måltiden (med nattvardsfirande) och avslutningen. Församlingarna
har en viss frihet i utformningen av gudstjänsten.
Vid sidan av församlingens
huvudgudstjänst finns flera andra gudstjänstformer.
De som står i kyrkohandboken är veckomässa, sjukkommunion
och temamässa, som alla firas med nattvard. Dessutom finns
veckobön och temagudstjänst, som firas utan nattvard,
och musikgudstjänster. Totalt firade nio miljoner personer
sådana gudstjänster 1998.
Kyrkliga handlingar
Till de kyrkliga handlingarna räknas
dop-, konfirmations-, vigsel- och begravningsgudstjänster
samt bikt. Dopet inlemmas numera ofta i församlingens huvudgudstjänst
eller firas som en särskild dopgudstjänst. Till dopgudstjänsten
är inte bara familj och vänner välkomna, utan hela
församlingen. Dopet och nattvarden är Svenska kyrkans
två sakrament.
Gudstjänsten – ett sätt
att lära känna Gud
Gudstjänsten är ett levande
möte mellan Gud och människor. Det är ett sätt
att umgås med och lära känna Gud - i ord, musik
och handling. Här kan anonymiteten brytas och en motkraft
skapas mot ensamheten. I gudstjänsten försonas vi med
varandra; Gud och människa, människa och människa.
Gud kommer i gudstjänsten till människan med sitt ord,
sin nåd och sin Andes gåvor.
Gudstjänsten präglas
inte bara av det himmelska, utan också av det samhälle
vi lever i, liksom de frågor och problem vi bär med
oss till kyrkan. Livet pendlar ständigt mellan smärta
och glädje. I den kristna liturgin ingår Kyrie (smärtans
rop) och Gloria (befrielsens och glädjens rop). Att få
dela sina erfarenheter av smärta och glädje med andra
i en gudstjänst fördjupar förståelsen och
upplevelsen och leder till en samhörighet långt utöver
det lilla sammanhanget.
Man går till gudstjänsten
för att få något. Men gudstjänst handlar
lika mycket om att ge. Vi bär fram våra brister och
tillkortakommanden i syndabekännelse och i bönen om
förlåtelse. Vi bär fram vår glädje
och tacksamhet i lovsången och vår vilja till tro
i trosbekännelsen. Vi bär fram vår omsorg om varandra
i förbön och kollekt. Vi bär fram brödet och
vinet, som ett tecken på Guds närvaro och vår
längtan att komma Gud nära.
Kyrkoåret
Kyrkoåret har sitt centrum
i söndagen. Varje söndag firas som en påminnelse
om den första påskdagen, den dag då Jesus uppstod
från de döda så att han nu kan vara med människan
varje dag till tidens slut.
Kyrkoåret börjar den
första söndagen i advent och slutar med domssöndagen.
Gudstjänstlivet har en stark förankring i kyrkoårets
rytm och årets skiftningar markeras på olika sätt
i gudstjänsten.
Under adventstiden firar vi Jesu
ankomst. Vid jul firar vi hans födelse och under trettondagstiden
olika sidor av hur Jesus visar sin makt och härlighet. Därefter
kommer fastan och påsken. Då får vi bland annat
följa Jesus fram till korsfästelsen och sedan fira uppståndelsen.
Pingsten är Andens och hänryckningens tid. Under trefaldighetstiden
fokuseras trons växt och mognad.
Kyrkoårets gång uttrycks
i evangeliebokens texter och i valet av psalmer. Det uttrycks
också genom de liturgiska färgerna. Grönt är
den dominerande färgen under de många söndagarna
efter trefaldighet. Rött används de dagar då de
kristna martyrerna uppmärksammas. Rött är också
Andens färg, vilket gör den till en pingstfärg.
Vitt är festfärg och blått eller violett används
mest under fastetiden.
Läs mera
Gudstjänst från grunden,
Per Harling & Nils-Henrik Nilsson, Mitt i församlingen
1996:3
Gudstjänst i Svenska kyrkan,
Nils-Henrik Nilsson, Mitt i församlingen 1994:8
Den svenska kyrkohandboken, Verbum
Kyrkans lovsång, Per-Olof
Sjögren, Verbum 1999
Den talande tystnaden, Carl-Henrik
Martling, Verbum 1987
Svensk liturgihistoria, Carl-Henrik
Martling, Verbum 1992
Missale för Svenska kyrkan,
Verbum
Tillbaka
|
