Svenska kyrkan

Den förste januari 2000 förändrades relationerna mellan Svenska kyrkan och staten. Även om Svenska kyrkan fortsätter att vara en öppen demokratisk folkyrka innebär den nya kyrkoordningen en del förändringar för församlingarna. Här följer några vanliga frågor och svar på vad som gäller efter årsskiftet.

1. Vad gäller för diakoner i kyrkoordningen?

Kyrkohandbokens ordning för vigning av diakoner har nu kompletterats. Det innebär att det finns bestämmelser i Kyrkoordningen om bland annat antagning till uppdraget som diakon och om tillsynen av hur vigningslöftena efterlevs.

På de här områdena gäller i stort sett samma sak som för präster. Bara den som domkapitlet prövat i diakoniexamen får vigas och det är biskopen och domkapitlet i stiftet som svarar för tillsynen. Domkapitlet ska också yttra sig över de sökande när en befattning som diakon ska tillsättas. Beslutet om vem som ska tillsättas fattas lokalt.

Det står inget i kyrkoordningen om att det ska finnas ett visst antal diakontjänster. Antalet tjänster beslutas lokalt även i fortsättningen.

Tillsammans med prästerna väljer diakonerna en ledamot och en ersättare i domkapitlet som ska vara präst eller diakon. Diakonerna deltar också tillsammans med prästerna i valet av den präst som ska vara ersättare för biskopen och domprosten som ledamöter i domkapitlet.

2. Hur liten kan en församling vara?

Det finns inga bestämmelser i kyrkoordningen om att det ska vara ett minsta antal personer som tillhör en församling. I stället finns det kriterier som tar sikte på vad som behövs för att församlingen ska kunna vara kyrkans grundläggande enhet eller med andra ord Svenska kyrkan på sin ort. Följande gäller enligt 37 kap. 2 §.

1. I församlingen firas en huvudgudstjänst varje söndag och annan kyrklig helgdag eller åtminstone en gudstjänst varje vecka om inte domkapitlet har medgivit något annat.

2. I församlingen finns minst ett kyrkorum, invigt i Svenska kyrkans ordning.

3. I församlingen finns människor som tar ansvar för att församlingens uppgifter blir utförda och som är beredda att åtaga sig förtroendeuppdragen i församlingen.

Stiftsstyrelsen, som beslutar om församlingsindelningen, får undanta en församling från en indelningsändring även om den inte uppfyller dessa kriterier om det finns särskilda skäl.

3. Vad krävs för en församlingsdelning eller för att bilda en ny församling?

Det krävs i första hand att de nybildade församlingarna uppfyller de kriterier som anges i 37 kap. 2 § kyrkoordningen:

1. I församlingen firas en huvudgudstjänst varje söndag och annan kyrklig helgdag eller åtminstone en gudstjänst varje vecka om inte domkapitlet har medgivit något annat.

2. I församlingen finns minst ett kyrkorum, invigt i Svenska kyrkans ordning.

3. I församlingen finns människor som tar ansvar för att församlingens uppgifter blir utförda och som är beredda att åtaga sig förtroendeuppdragen i församlingen.

Stiftsstyrelsen, som beslutar om församlingsindelningen, får undanta en församling från en indelningsändring även om den inte uppfyller dessa kriterier om det finns särskilda skäl.

Om ett distrikt inom en församling uppfyller kriterierna kan den ses som en egen församling även om den inte är det i formell mening. För att göra en ändring i församlingsindelningen ska den medföra en bestående fördel för en församling eller en del av en församling. Initiativ till en förändring kan tas av stiftsstyrelsen, som fattar beslut, av berörd församling, av den som tillhör en berörd församling, av en samfällighet där församlingen ingår eller av domkapitlet.

I princip gäller samma förutsättningar om det sker en nybildning genom att två eller flera församlingar förs samman till en ny. Utgångspunkten är då att en eller flera av de församlingar som fogas samman inte uppfyller kriterierna för en församling i 37 kap. 2 §, men att den nybildade församlingen bedöms göra det. Initiativ till en ändring kan tas av desamma som kan initiera en församlingsdelning.

4. Hur ofta är det kyrkoval?

Det är kyrkoval vart fjärde år. Nästa gång är år den 16 september 2001. Valen ska äga rum den tredje söndagen i september.

5. Vad väljs vid kyrkovalet?

De nya bestämmelserna i kyrkoordningen innebär att det blir tre eller fyra direkta val beroende på hur kyrkan är strukturerad på lokalplanet. Den enskilde väljaren kan i framtiden rösta i valen till Kyrkomötet (nationell nivå), stiftsfullmäktige (stiftsnivå), kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd (lokal nivå, församlingen) samt samfällda kyrkofullmäktige (lokal nivå, samfällighet).

När en församling är så liten att den har kyrkostämma gäller det direkta valet på den lokala nivån endast samfällda kyrkofullmäktige. För dem som tillhör en församling som inte ingår i en samfällighet blir det tre direkta val. På den lokala nivån väljs då enbart kyrkofullmäktige i församlingen.

6. Vad händer med egendomsnämnderna?

Vad som händer med egendomsnämnderna beror på hur stiftsfullmäktige beslutar att prästlönetillgångarna ska förvaltas. Det finns inga bestämmelser i kyrkoordningen om att det obligatoriskt ska finnas egendomsnämnder. Stiftsfullmäktige i varje stift får under hösten 1999 besluta om det ska finnas en egendomsnämnd även i fortsättningen. Det kan alltså komma att se olika ut i olika stift.

7. Vem förvaltar det egendomsnämnderna tidigare förvaltat?

Det finns mycket som talar för att stiften kommer att behålla egendomsnämnderna. Då blir det i praktiken ingen förändring. I övrigt är det svårt att säga något generellt eftersom det är stiftsfullmäktige i varje stift som beslutar vem som svarar för förvaltningen.

8. Kan församlingen avsätta pengar till utlandsverksamhet?

I 2 kap. 1 § i kyrkoordningen står det att församlingen får lämna bidrag till internationell diakoni och mission. Till den typen av utlandsverksamhet går det alltså att avsätta pengar.

Det går också att göra ideella placeringar, dvs. sådana som inte primärt innebär att man ska få en god avkastning utan avser stöd för till exempel utvecklingsprojekt i tredje världen. Det kan gälla en placering i Ekumeniska U-banken.

I kyrkoordningen finns bestämmelser om att ideella placeringar ska redovisas särskilt i balansräkningen och att det också ska anges hur stor placeringens avkastning har varit.

9. Vilken funktion har kyrkofonden?

Den primära uppgiften för kyrkofonden är att finansiera det kyrkliga utjämningssystemet. Det innebär att genom kyrkofonden fördelas de ekonomiska resurserna så att Svenska kyrkan kan vara rikstäckande. De församlingar som har de bästa ekonomiska förutsättningarna bidrar med sina resurser till dem som har det sämre ställt. Den ekonomiska utjämningen avser också stiften. Därtill svarar kyrkofonden för finansieringen av verksamheten på den nationella nivån.

10. Vilken ställning har biskoparna i Kyrkomötet?

Biskoparna ska vara närvarande när Kyrkomötet sammanträder. De är inte ledamöter och har därmed inte rösträtt. De är inte heller valbara. Biskoparna har förslagsrätt, vilket betyder att de dels får lämna motioner, dels får göra yrkanden när Kyrkomötet sammanträder i plenum. Biskoparna är självskrivna ledamöter i Läronämnden som yttrar sig i alla lärofrågor. Dessutom deltar de med yttranderätt i utskottsarbetet.

11. Hur tillsätts biskopar?

En biskop utses genom ett direkt val, där präster anställda i stiftet och dess församlingar, ledamöterna i stiftsstyrelsen och domkapitlet samt lekmannaelektorer utsedda av pastoraten är röstberättigade. Lekmannaelektorerna ska vara lika många som prästerna.

Röstberättigade vid val av ärkebiskop är samma som ovan samt ledamöterna i alla domkapitel och stiftsstyrelser. Var och en som deltar i valet har en röst. Vid valet av ärkebiskop delas samtliga röster från präster och lekmannaelektorer i ärkestiftet med tio.

Biskopsvalet äger rum i två eller tre steg.

Först hålls ett provval som innebär en nominering av biskopskandidater. De som vid valet erhållit minst 5 procent av rösterna ska före det slutliga valet behörighetsförklaras av Svenska kyrkans ansvarsnämnd för biskopar. Till grund för Ansvarsnämndens prövning ligger kyrkoordningens bestämmelser om vem som kan vigas till ett uppdrag inom kyrkans vigningstjänst. Följande villkor gäller:

1. vara döpt och konfirmerad,

2. tillhöra Svenska kyrkan, och

3. ha förklarat sig beredd att i alla uppgifter tjänstgöra tillsammans med andra som vigts till

uppdrag i kyrkans vigningstjänst oavsett deras kön.

Det andra steget innebär att de röstberättigade väljer en biskop bland dem som har behörighetsförklarats av Ansvarsnämnden. För att bli utsedd till biskop krävs att man har fått stöd från minst 50 procent av de röstande. Om ingen vid detta val få 50 procent av rösterna hålls ett andra val, vilket alltså är det eventuella tredje steget i tillsättningsförfarandet. Det andra valet avser endast de två som vid det första fått högsta antalet röster. Den som vid det andra valtillfället får majoriteten av rösterna utses till biskop.

12. Hur tillsätts domprostar?

Domprostar tillsätts av stiftsstyrelsen. Man kan säga att stiftsstyrelsen tar över regeringens uppgift. Det innebär att stiftsstyrelsen beslutar om tillsättningen efter det att kyrkorådet i domkyrkoförsamlingen eller i församlingarna i pastoratet samt domkapitlet har yttrat sig över de behöriga sökandena.

13. Hur många ledamöter har kyrkorådet?

I kyrkoordningen finns endast bestämmelser om minsta antalet ledamöter. Kyrkofullmäktige eller det direktvalda kyrkorådet bestämmer om det ska vara fler ledamöter. I ett kyrkoråd som väljs av kyrkofullmäktige eller kyrkostämma ska det vara minst 6 valda ledamöter. I ett direktvalt kyrkoråd ska det vara minst 8 valda ledamöter om antalet röstberättigade i församlingen är högst 500. Finns det fler röstberättigade ska kyrkorådet ha minst 10 valda ledamöter. Kyrkoherden, eller en präst som kyrkoherden sätter i sitt ställe, ingår alltid i kyrkorådet utöver de valda ledamöterna.

14. Hur många ledamöter har kyrkofullmäktige?

I kyrkoordningen finns endast bestämmelser om minsta antalet ledamöter. Kyrkofullmäktige kan besluta att det ska vara fler. Dock ska det alltid vara ett udda antal. Minsta antalet ledamöter som anges i kyrkoordningen varierar med antalet röstberättigade i församlingen enligt följande:

- 15 i församlingar med högst 5 000 röstberättigade

- 19 i församlingar med över 5 000 till och med 10 000 röstberättigade,

- 25 i församlingar med över 10 000 röstberättigade.

För samfällda kyrkofullmäktige gäller följande minsta antal ledamöter:

- 15 i samfälligheter med högst 5 000 röstberättigade,

- 25 i samfälligheter med över 5 000 till och med 20 000 röstberättigade,

- 35 i samfälligheter med över 20 000 till och med 40 000 röstberättigade och

- 45 i samfälligheter med över 40 000 röstberättigade.

15. Hur utses stiftstyrelsen?

Stiftsstyrelsen väljs av stiftsfullmäktige. Biskopen är dock självskriven ordförande och domprosten ersättare för biskopen som ledamot.

16. Gäller offentlighetsprincipen fortfarande?

Ja, men med bestämmelser på olika håll beroende på vilken verksamhet det gäller.

För begravningsverksamheten och för verksamhet som gäller den kyrkoantikvariska ersättningen gäller den offentligrättsligt reglerade offentlighetsprincipen. Hur den efterlevs prövas av statliga domstolar.

Enligt lagen om Svenska kyrkan ska var och en ha rätt att ta del av Svenska kyrkans handlingar även i övrigt. De närmare bestämmelserna om detta och om när undantag kan göras till skydd bland annat för enskildas personliga förhållanden finns i kyrkoordningen. Hur offentlighetsprincipen efterlevs prövas i första instans av domkapitlen och ytterst av Svenska kyrkans överklagandenämnd.

17. Vad händer med en präst som bryter mot tystnadsplikten?

Det beror på hur allvarligt domkapitlet bedömer att brottet mot tystnadsplikten är. Det kan bli fråga om att prästen mister behörigheten att utöva uppdraget som präst och därmed inte längre får ha kvar en anställning som präst.

18. Är det möjligt att cleara dop, vigsel och begravning mellan församlingar?

Ett dop är alltid gratis för den som döps. Svenska kyrkans församlingsförbundet har beslutat rekommendera en frivillig clearing för de kostnader som är förenade med dopgudstjänsten.

För begravningsgudstjänster gäller obligatoriskt clearing enligt kyrkordningen. Det får alltså inte heller tas ut någon avgift för begravningsgudstjänsten. Äger den rum i en annan församling än hemförsamlingen så ska hemförsamlingen betala en ersättning med ett belopp som Kyrkostyrelsen fastställer till den som svarat för begravningen. För den begravningsverksamhet som regleras i begravningslagen gäller också obligatorisk clearing, men i det fallet enligt föreskrifter i lagen.

För vigsel rekommenderar Församlingsförbundet också anslutning till det frivilliga clearingssystemet. För konfirmation finns inga centralt rekommenderade taxor men församlingar kan ändå frvilligt göra upp om clearing av kostnader. Detta motsvarar vad som gäller sedan tidigare.

19. Kan kyrkoherden vara ordförande i kyrkorådet?

Nej. Ordförande ska utses bland de valda ledamöterna.

20. Vem är prästens arbetsgivare?

Det är församlingen eller samfälligheten, om församlingen tillhör en sådan, som är prästens arbetsgivare. Detta överensstämmer med vad som gäller även före 1 januari 2000. En viktig skillnad är att det inte längre finns föreskrifter om prästtjänster i kyrkolagen - att prästtjänsterna alltså inte är statligt reglerade. Kyrkoordningen reglerar inte direkt vem som är arbetsgivare utan det följer av föreskrifter i lag. Kyrkordningen innehåller dock ett antal bestämmelser som innebär att endast biskopen och domkapitlet ska ha tillsyn över hur prästerna efterlever sina vigningslöften, över den prästerliga ämbetsförvaltningen.

21. Kan en församling vidta åtgärder mot en präst som man inte är nöjd med?

Samma arbetsrättsliga bestämmelser gäller för alla kyrkligt anställda. Beslut om disciplinära åtgärder och ytterst om uppsägning måste naturligtvis för alla anställda ske inom de ramar och på det sätt som anges i lagar och avtal. Vad gäller präster (och diakoner) finns särskilda bestämmelser i kyrkoordningen för att församlingen inte skall gå in i de uppgifter som hör samman med biskopens och domkapitlets tillsyn. Det är endast biskop och domkapitel som skall pröva om och hur prästen följer sina vigningslöften. Församlingen få inte ingripa mot en präst i frågor som gäller förkunnelse och sakramentsförvaltning. I kyrkoordningen sägs därför att en församling får besluta om uppsägning, avskedande eller omplacering av en präst och om disciplinär åtgärd mot en präst först efter det att domkapitlet har prövat att beslutet inte strider mot kyrkoordningens regler om tillsyn från biskop och domkapitel vad gäller lära, utövande av vigningstjänsten och efterlevnad av vigningslöften.

22. Vilka är domkapitlets uppgifter?

Det bör noteras att domkapitlets uppgifter uttömmande anges i kyrkoordningen. Om man sammanfattar dessa kan sägas att de främst gäller följande områden:

- Prövning och behörighetsförklaring av dem som ska fullgöra uppdragen som präst eller diakon.

- Tillsyn över hur präster och diakoner efterlever sina vigningslöften.

- Vissa beslut om församlingarnas gudstjänstliv.

- Fastställande av församlingsinstruktion och tillsyn över församlingarna utifrån denna.

- Första instans när det gäller överklagande i ärenden som anges i kyrkoordningen och vid beslutsprövning (motsvarar laglighetsprövning enligt kyrkolagen).

23. Vilken uppgift har samfälligheten?

Samfälligheten svarar, som det står i kyrkoordningen, för "ekonomisk utjämning, resurshushållning och service". Det innebär bland annat att samfälligheten har det ekonomiska ansvaret för de ingående församlingarnas uppgifter och beslutar om kyrkoavgift.

Det är också samfälligheten som är arbetsgivare och har huvudmannaskapet för begravningsverksamheten. Det är också samfälligheten som förvaltar kyrkobyggnaderna, men ändringar av kyrkobygganden eller kyrkorummet får inte göras om inte församlingen medger det.

Det är viktigt att notera att kyrkoordningen har bestämmelser om församlingens inflytande i budgetarbetet och beträffande arbetsgivarfrågor.

24. Vad innehåller församlingsinstruktionen?

Följande fem delar ska finnas i församlingsinstruktionen:

1. de regler för församlingen och församlingens verksamhet som domkapitlet får besluta om enligt bestämmelser i kyrkoordningen,

2. ett pastoralt program för församlingens grundläggande uppgift att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission,

3. en redogörelse för församlingens verksamhet på teckenspråk samt på samiska, finska och andra språk,

4. regler om fortbildning för personal som arbetar med gudstjänst, undervisning, diakoni och mission, och

5. en redovisning av församlingens samverkan med andra församlingar i personalfrågor.

Punkt 1 avser främst bestämmelser på gudstjänstlivets område.

Punkt 2 är den som diskuterats mest och den kräver nog mest arbete. I utredningsförslaget talades om ett pastoralt program för var och en av delarna i församlingens grundläggande uppgift. När kyrkoordningen beslutades av Kyrkomötet ändrades detta för att betona att det inte rör sig om olika från varanda skilda verksamheter utan om dimensioner i församlingens liv. Flera eller alla dessa dimensioner finns med i de konkreta verksamhetsformerna. Om man tar konfirmandarbetet som ett exempel kan man lätt se att det är kopplat till alla delar av församlingens grundläggande uppgift.

Punkt 3 innebär att man behöver göra klart för sig vilka språkliga minoriteter som finns i församlingen och hur dessa görs delaktiga i församlingens liv utifrån sina förutsättningar.

Punkt 4 avser bland annat att leda fram till att biskop och domkapitel liksom hittills ska kunna kalla stiftets präster till obligatorisk fortbildning. Avsikten är inte att säga, att inte fortbildning är lika viktig för alla kategorier anställda. Men eftersom församlingsinstruktionen är ett instrument för stiftets tillsyn behandlas i denna endast de som arbetar med uppgifter som avser församlingens grundläggande uppgift.

Punkt 5 ska bland annat medföra att det träffas överenskommelser mellan församlingar så att det alltid finns en präst som har det pastorala ansvaret. För ett enprästpastorat är det nödvändigt att samverka med andra på denna punkt. Även i övrigt bör det kunna ske samverkan i personalfrågor.

25. Vilka får rösta i val till domkapitel?

Stiftsfullmäktige väljer tre lekmannaledamöter jämte ersättare samt en ledamot och ersättare som är eller har varit ordinarie domare. Präster och diakoner som är anställda i stiftet eller dess församlingar väljer en ledamot och ersättare som är präst eller diakon. Prästerna och diakonerna väljer också en präst som ska vara ersättare för såväl biskopen som domprosten som ledamöter. Ersättare för biskopen som ordförande är domprosten på grund av bestämmelser i kyrkoordningen.

26. Vilka är valbara till domkapitlet?

Valbar till lekmannaledamot är den som tillhör en församling i stiftet, är lägst 18 år och döpt. För en ledamot gäller dessutom att han eller hon ska vara eller ha varit ordinarie domare. Valbar som präst eller diakon är den som innehar en anställning som präst eller som diakon i stiftet eller i någon av dess församlingar.

27. Vad gäller för meddelarfriheten?

Det finns inga bestämmelser om meddelarfrihet i kyrkoordningen. För den tystnadsplikt som regleras i kyrkoordningen, alltså prästers och diakoners tystnadsplikt, ska inte meddelarfrihet gälla. I övrigt regleras inte någon tystnadsplikt i kyrkoordningen och därför finns inte heller bestämmelser om meddelarfrihet. Kyrkomötet har sett det som värdefullt om frågan om meddelarfrihet tas upp vid förhandlingarna om framtida kollektivavtal, vilka förväntas behandla frågor om tystnadsplikt.

28. Är det möjligt att tillhöra en församling som man inte är folkbokförd i?

Huvudregeln är att man tillhör den församling inom vars område man är folkbokförd. Enda undantagen från detta är de fem icke-territoriella församlingarna, Karlskrona amiralitetsförsamling, Tyska Kristine församling i Göteborg, Tyska S:ta Gertruds församling i Stockholm, Finska församlingen i Stockholm och Hovförsamlingen.

29. Vilka kyrkliga befattningar förutom prästens är reglerade i kyrkoordningen?

Det finns ett antal bestämmelser om vilka som är biskopens uppgifter och om hur en biskop utses.

Det finns bestämmelser om diakoner. Både sådana som avser alla diakoner oavsett vilken typ av befattning de är anställda på och sådana som särkilt avser dem som är anställda som diakoner i stiftet eller dess församlingar.

Det finns bestämmelser om att det för varje församling ska finnas en kyrkomusiker som ska vara organist eller kantor.

Vidare finns bestämmelser om att det i varje stift ska finnas en jurist och om att det ska finnas en generalsekreterare, en kyrkosekreterare och en kyrkojurist på den nationella nivån.

Kyrkomötet har också begärt att Centralstyrelsen/Kyrkostyrelsen ska utreda vissa frågor om församlingspedagogerna. Om detta leder fram till bestämmelser i kyrkoordningen kan ännu inte avgöras.

30. Hur sätts kyrkoavgiften i församlingen?

Efter 1 januari 2000 finns inte längre någon beskattningsrätt. Hur stor kyrkoavgiften blir beslutar kyrkofullmäktige i en församling som inte ingår i en samfällighet. I en samfällighet beslutar samfällda kyrkofullmäktige. Den samlade kyrkoavgiften beror också på stiftsfullmäktiges beslut om kyrkoavgift för stiftets verksamhet.

Mer information om den nya kyrkoordningen hittar Du under rubriken Svenska kyrkan 2000 på startsidan.

| Svenska kyrkans hemsida |