| Val, indelning, kyrkobokföring, arkiv |
|
| Val, indelning, kyrkobokföring, arkiv |
| |
Hela utredningen finns som PDF-fil. För att läsa den behövs Acrobat-reader. Hämta den här. Till Svenska kyrkans centralstyrelseI beslut den 14 december 1995 tillsatte Svenska kyrkans centralstyrelse olika utredningsgrupper för arbete med avseende på de ändrade relationer mellan Svenska kyrkan och staten som riksdagen fattat ett principbeslut om. En av utredningsgrupperna fick i uppdrag att behandla frågor om kyrkliga val, kyrklig indelning, kyrkobokföring och kyrkliga arkiv.Till ledamöter i utredningsgruppen utsågs
Sedan Bo Pehrsson under 1996 frånträtt sitt uppdrag utsågs till expert i hans ställe kyrkoekonomen Lars Sköld. För det samlade utredningsarbetet har antagits namnet Utredningarna om Svenska kyrkans framtida organisation. Utredningsgruppen överlämnar härmed sitt betänkande Val, indelning, kyrkobokföring, arkiv. Gruppens arbete är därmed slutfört. Till betänkandet är fogade reservationer och särskilda yttranden. Uppsala den 15 december 1997
Torgny Larsson SammanfattningVårt uppdrag omfattar tre huvudavsnitt som vart och ett inom sig rymmer ett flertal frågeställningar.
De kyrkliga valenI fråga om valen till den lokala nivån – församlingar och samfälligheter (se avsnitt 2 och 3) föreslår vi – efter en ingående analys av nuvarande förhållanden – flera förändringar. Alla församlingar som ingår i en samfällighet skall ha ett direktvalt kyrkoråd och inte som hittills kunna ha kyrkofullmäktige eller kyrkostämma. Församlingar som inte ingår i någon samfällighet skall ha kyrkofullmäktige. Ett allmänt, rådgivande församlingsmöte för alla kyrkotillhöriga skall hållas en gång årligen i varje församling. Vid valen till samfälligheterna skall ändrade regler om valkretsindelning och fördelningen av mandat mellan valkretsar bidra till att valresultatet blir mera rättvisande från demokratiska utgångspunkter. Valen skall vara indirekta. Valkorporation skall vara ledamöterna i församlingens direktvalda kyrkoråd och i vissa fall särskilda elektorer. Vi föreslår att stiftsfullmäktige skall väljas i direkta val (se avsnitt 4). Också här skall reglerna om valkretsindelning och fördelning av mandat mellan valkretsarna bidra till ett rättvisande valresultat. Ett system med utjämningsmandat skall ytterligare förbättra möjligheterna till en bred representation enligt vad vi redovisar i avsnitt 6. Kyrkomötet skall – enligt våra förslag i avsnitt 4 – väljas indirekt med ledamöterna i stiftsfullmäktige som valkorporation. Ett personvalsinslag vid de direkta kyrkliga valen skall göra det möjligt att inom ramen för röstning på parti också avge särskild personröst. Frågan behandlas i avsnitt 5. Gemensam valdag för de direkta kyrkliga valen skall vara tredje söndagen i september och mandatperioden skall liksom f.n. vara fyra år (se avsnitt 8). När det gäller valförfarandet föreslår vi bestämmelser i avsnitt 9. Dessa är i flera viktiga avseenden såsom i fråga om sammanräkning och mandatfördelning desamma som vid de borgerliga allmänna valen. I andra avseenden är systemet annorlunda. Valadministrationen ankommer helt på inomkyrkliga organ, i huvudsak stiftsstyrelsen. Röstning sker i vallokal på valdagen. I stället för poströstning skall det vara möjligt att förhandsrösta på en pastorsexpedition, församlingsexpedition eller motsvarande i varje pastorat i hela landet och dessutom att brevrösta. Särskilda röstmottagningsställen kan också komma att anordnas. Partibeteckningar skall registreras och alla kandidater anmälas i förväg. En parti- och kandidatförteckning för varje valkrets över alla vid valet aktuella partier och kandidater upprättas av stiftsstyrelsen och sänds ut till alla röstberättigade. På en valsedel, likformig för hela landet, skall anges en bokstavskod för det parti väljaren röstar på. Därutöver har väljaren möjlighet att genom att ange en siffra avge särskild personröst för en kandidat. Vi uppskattar att kostnaderna för de kyrkliga valen enligt den nya ordningen kommer att vara mindre än hälften av kostnaderna för kyrkovalet 1997.
Den kyrkliga indelningenI avsnitt 11 och 12 behandlar vi den kyrkliga indelningen och frågor om ändringar i denna. Vi föreslår att stiftsstyrelsen skall besluta om indelningen i församlingar, pastorat, samfälligheter och kontrakt. Som kriterier för en församling anges att där skall firas huvudgudstjänst normalt varje söndag och annan kyrklig helgdag eller åtminstone en gudstjänst varje vecka, att där skall finnas minst ett invigt kyrkorum och att där skall finnas människor beredda att åtaga sig förtroendeuppdragen. Om en församling inte uppfyller dessa kriterier fordras särskilda skäl för att den skall undantas från indelningsändring. Bestämmelserna om pastoratsindelning är relaterade till pastoratens ekonomiska ansvar och övriga funktioner. Om ett pastorat inte kan fullgöra sina uppgifter skall indelningen ändras. Ändringar i stiftsindelningen genom överföringar av en eller flera församlingar från ett stift till ett angränsande stift beslutas av Kyrkostyrelsen (se avsnitt 14). Vi föreslår i avsnitt 16 att stiftsstyrelsen skall besluta i frågor om namn på kyrkliga enheter. I avsnitt 17 redovisar vi vår syn på möjligheterna till överprövning av beslut i indelningsärenden. Enligt vår mening skall besluten kunna överklagas till Kyrkans besvärsnämnd.
Offentlighetsprincipen – arkiv och kyrkobokföringVidare föreslår vi att prästernas och biskoparnas tystnadsplikt tydligare än i dag skall ses som ett utflöde av de särskilda förpliktelser de åtagit sig genom sin vigning. Tystnadsplikten för kyrkans anställda i övrigt får regleras i kollektivavtal och sanktioneras i arbetsrättslig ordning. De föreslagna inomkyrkliga sekretessreglerna motsvarar i huvudsak nuvarande statliga sekretessregler. Dock föreslår vi att reglerna om personalsekretess förenklas, att uppgifter om enskilda givare i kyrkans insamlingsverksamhet skall kunna skyddas och att uppgifter om en utländsk samarbetspartner i kyrkans internationella verksamhet för diakoni och mission undantagsvis skall skyddas. Vi föreslår att Kyrkostyrelsen skall ges uppgiften att utforma detaljbestämmelser för kyrkans olika arkiv. Den nuvarande plikten att leverera material till arkivmyndighet föreslås dock ersatt av en möjlighet till frivillig inleverans till kyrkans gemensamma arkiv. Det nuvarande kyrkobokföringssystemet föreslås utvidgat, så att Svenska kyrkans uppgiftsskyldighet gentemot ett framtida statligt trossamfundsregister skall kunna fullgöras gemensamt via kyrkobokföringssystemet. Vidare föreslår vi att det skall vara obligatoriskt för församlingar, samfälligheter, stift och Svenska kyrkan på nationell nivå att – på något sätt – vara anslutna till kyrkobokförings-systemet och löpande förse detta med uppgifter, t.ex. om vilka som sitter i styrelse och liknande organ.
Jämställdhet
|