Till Svenska kyrkans centralstyrelse

Ledamöter i utredningsgruppen har varit prosten Thomas Söderberg, ordförande, specialläraren Birgitta Ericsson Löfgren, vice ordförande, socionomen Catarina Agrell, domprosten Gudmund Danielson, kyrkoherden Tomas Forsner, socialsekreteraren Margareta Gunnarsson och förbundsdirektören Bengt Kindbom.

Kyrkosekreteraren Ragnar Persenius har varit sakkunnig. Domprosten Anders Eckerdal, kyrkojuristen Anders Karlberg, direktorn Birgitta Larsson och enhetschefen Per Westberg har varit experter. Utredningsgruppens sekreterare har varit stiftssekreteraren Torgny Werger, huvudsekreterare, och enhetschefen Patrik Tibbling.

För det samlade utredningsarbetet har antagits namnet Utredningarna om Svenska kyrkans framtida organisation.

Utredningsgruppen överlämnar härmed sitt betänkande Arbetet på olika kyrkliga nivåer. Gruppens arbete är därmed avslutat.

Thomas Söderberg har avgivit reservation rörande nämnder på den nationella nivån, Gudmund Danielson rörande valet till biskop, Bengt Kindbom rörande rätten att ge bidrag till internationell mission och diakoni samt rörande enförsamlingspastorat i flerpastoratssamfälligheter och Margareta Gunnarsson rörande den kyrkliga beredskapen. Bengt Kindbom och Gudmund Danielson har avgivit ett särskilt yttrande om direktdemokrati i Svenska kyrkan.

Uppsala den 15 december 1997

Thomas Söderberg
Birgitta Ericsson Löfgren
Catarina Agrell
Gudmund Danielson
Tomas Forsner
Margareta Gunnarsson
Bengt Kindbom
/ Torgny Werger
Patrik Tibbling

Sammanfattning

Vad först gäller den lokala nivån innebär våra förslag i korthet följande:

Vi lägger fram förslag som utifrån vissa fastställda församlingskriterier syftar till att stärka församlingens ställning. Det finns skäl som talar för en strukturförändring avseende församlingsindelningen men vi anser inte att detta annat än undantagsvis bör ske tvångsmässigt. Det är angeläget med frivillighet och därför bör initiativ till förändringar tas lokalt.

Församlingens grundläggande uppgift är att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Vi föreslår att detta skall framgå av kyrkoordningen liksom det framgår av lagen om Svenska kyrkan.

Vi föreslår en inomkyrklig lokaliseringsprincip men att församlingen trots denna får lämna bidrag till internationell diakoni och mission.

Församlingens ansvar för begravningsverksamheten kommer att framgå av begravningslagen. Vi erinrar om detta i kyrkoordningen.

Vi föreslår att samfälligheter bara skall vara totala men att deras uppgifter skall begränsas till ekonomisk utjämning, resurshushållning och service. Vad särskilt gäller begravningsverksamheten innebär vårt förslag dock att huvudmannaskapet för denna skall ligga på samfälligheten.

Vi föreslår att samfälligheten Gotlands kyrkor skall få finnas kvar i sin nuvarande form trots att den inte är total.

Enligt vårt förslag skall endast enförsamlingspastorat kunna ingå i flerpastoratssamfälligheterna. En viss längre övergångstid är dock nödvändig för de flerförsamlingspastorat som f.n. ingår i flerpastoratssamfälligheter.

Beslutanderätten i församlingar med fler än 500 röstberättigade skall på samma sätt som idag utövas av ett kyrkofullmäktige som är direktvalt. Vi bibehåller kyrkostämman i de mindre församlingarna. För församlingar som ingår i samfälligheter föreslår vi, oavsett deras storlek, att de i stället skall kunna ha ett direktvalt kyrkoråd som beslutande organ. I samfälligheterna skall det finnas ett av församlingarna i samfälligheten utsett beslutande organ, benämnt församlingsdelegerade.

I enlighet med våra direktiv har vi beträffande regelsystemet för den lokala nivån som utgångspunkt tagit kyrkolagens femte avdelning. Detta har fått till följd att huvuddelen av kyrkolagens bestämmelser om kyrkofullmäktige, kyrkostämma och församlingsdelegerade förts över till ett särskilt kapitel i kyrkoordningen om beslutande organ i församlingar och samfälligheter. I samband därmed har vi dock gjort vissa förenklingar och avregleringar. En saklig nyhet är att vi givit kyrkoråden i församlingarna vissa rättigheter som man idag inte har i förhållande till samfällighetens organ. Syftet med detta har varit att ge församlingarna i en samfällighet en starkare ställning i samfälligheten jämfört med nuvarande förhållanden.

Vi har samlat bestämmelserna om församlingarnas och samfälligheternas styrelse i ett kapitel som även detta i huvudsak motsvarar den nuvarande statliga regleringen på området. Förutom vissa förenklingar och avregleringar föreslår vi bl.a. följande:

• Samfällighetens styrelse skall benämnas kyrkonämnd.
• Minsta antalet valda ledamöter i kyrkoråd och kyrkonämnd skall vara sex.
• Gemensamt kyrkoråd får finnas som en tillfällig samverkansform mellan flera församlingar i en samfällighet som förberedelse för en sammanläggning.
• Kyrkoherden skall inte kunna väljas till ordförande i kyrkoråd och kyrkonämnd.
• Någon motsvarighet till nuvarande delegeringsbestämmelser tas inte in i kyrkoordningen.
• I syfte att stärka församlingarnas ställning i samfälligheten skall kyrkonämnden som huvudregel uppdra åt församlingskyrkoråden att förvalta anslag som blivit anvisade åt församlingarna.

Enligt direktiven har vi i detta sammanhang även prövat frågan om någon form av inomkyrkligt partistöd eller mandatbidrag skall kunna utges. Vad gäller den lokala nivån och stiftsnivån har vi kommit fram till att detta skall vara möjligt utan att behöva införa särskilda regler härom. Vår uppfattning beträffande den nationella nivån är att kyrkomötet på samma sätt bör kunna fatta beslut om bidrag eller stöd till partier eller grupper som finns representerade i kyrkomötet.

Vi föreslår att domprostens uppgifter koncentreras till uppgifterna som kyrkoherde i domkyrkoförsamlingen, som vice ordförande i domkapitlet och som ersättare för biskopen som ledamot i stiftsstyrelsen och att tillsättningen av domprostar sker på samma sätt som andra kyrkoherdebefattningar.

För stiftsnivån innebär våra förslag följande:

Den nya juridiska personen stiftet föreslås omfatta biskopen och domkapitlet samt stiftsfullmäktige och stiftsstyrelsen. Stiftssamfälligheten behövs inte längre. Uppgiftsfördelningen mellan de olika organen klarläggs i kyrkoordningen. Någon obligatorisk egendomsnämnd föreslås inte längre finnas.

Vi föreslår att domkapitlet skall bestå av tre företrädare för de kyrkliga vigningstjänsterna och av tre lekmän. Företrädarna för vigningstjänsterna skall vara biskopen, domprosten och en av stiftets präster och diakoner vald präst eller diakon. Av lekmännen, som utses av stiftsfullmäktige, skall en vara eller ha varit ordinarie domare.

Vi föreslår att kontraktet tydliggörs som ett utflöde av stiftet och att kontraktsprostens upgifter preciseras till att biträda biskopen.

För Uppsala stift föreslår vi att det skall finnas två biskopar, ärkebiskopen och biskopen i Uppsala, samt att ansvaret dem emellan fördelas på pastorala områden i stiftet och klarläggs i kyrkoordningen.

När det gäller Hovkonsistoriet föreslår vi inte några regler i kyrkoordningen. Vi föreslår däremot att det i kyrkoordningen införs en regel om att Konungen skall utse en överhovpredikant som skall vara biskopvigd.

Vi föreslår att tillsättning av biskop skall ske genom ett avgörande val i stiftet, eller när det gäller ärkebiskopen, ett avgörande val i alla stift.

För den nationella nivån föreslår vi följande:

Vi föreslår att Stiftelsen för rikskyrklig verksamhet (SFRV) överlämnar sina tillgångar till den nya juridiska personen trossamfundet Svenska kyrkan och att stiftelsen därmed upplöses.

Vi föreslår att det skall vara kyrkomötets uppgift att i kyrkoordningen utfärda bestämmelser rörande

• Svenska kyrkans lära, böcker, sakrament, och övriga handlingar
• det kyrkliga ämbetet
• den kyrkliga organisationen
• de regler efter vilka församlingarna och stiften samt organ på den nationella nivån skall fullgöra sina upgifter.

Kyrkomötet eller nationella organ som kyrkomötet bestämmer skall också

• stödja stiftens arbete för utveckling av församlingslivet,
• ansvara för kyrkans arbete bland svenskar i andra länder,
• svara för Svenska kyrkans officiella relationer till andra kyrkor och samfund,
• samordna kyrkans och dess församlingars ansvar för internationell mission och diakoni,
• företräda Svenska kyrkan som helhet mot samhället,
• ange villkoren för tillträde till de kyrkliga grundutbildningarna och fastställa utbildningsplaner för dessa samt tillse att de kyrkliga grundutbildningarna erbjuds i tillräcklig omfattning,
• svara för det kyrkliga utjämningssystemet,
• handha övergripande frågor när det gäller kyrkofokföringen.

För Svenska kyrkan i utlandet (SKUT) föreslår vi att det klarläggs vad stiftelsen äger och att en utredning tillsätts med syfte att klarlägga utlandsförsamlingarnas juridiska ställning. I avvaktan på dessa klarlägganden föreslår vi att det för SKUT skall finnas en särskild styrelse tillsatt av Kyrkomötet. Vi föreslår också att SKUT skall knytas till Visby stift.

Vad gäller Stiftelserna Svenska kyrkans mission, Lutherhjälpen och SKUT föreslår vi att de får finnas kvar men permuteras för att anpassas till kyrkans nya juridiska form.

När det gäller den kyrkliga beredskapen föreslår vi att det i kyrkoordningen införs regler om skyldigheten för organ på alla kyrkliga nivåer att vidta beredskapsförberedelser för verksamheten under höjd beredskap. Stiftsstyrelsens nuvarande skyldighet att verka för en ändamålsenlig planläggning i stiftet föreslås få en motsvarighet i kyrkoordningen liksom Kyrkostyrelsens ansvar för att leda och samordna Svenska kyrkans beredskap. Vi har i en särskild skrivelse till Svenska kyrkans centralstyrelse överlämnat frågan om det s.k. funktionsansvaret för den kyrkliga beredskapen.