| Ekonomi och egendom |
|
| Ekonomi och egendom |
| |
Hela utredningen finns som PDF-fil. För att läsa den behövs Acrobat-reader. Hämta den här. Till Svenska kyrkans centralstyrelseI beslut den 14 december 1995 tillsatte Svenska kyrkans centralstyrelse olika utredningsgrupper för arbete med anledning av principbeslutet om ändrade relationer mellan Svenska kyrkan och staten. En utredningsgrupp tillsattes för ekonomi och egendomsfrågor. Till ledamöter i utredningsgruppen utsågs godsägaren Carl Gustaf von Ehrenheim, ordförande, f.d. riksdagsledamoten Wivi-Anne Radesjö, vice ordförande, kontraktsprosten Sten-Åke Engdahl, kanslichefen Lena Granbom, kontraktsprosten Sten Johansson, biskopen Bengt Wadensjö och socialdirektören Birgith Wiklund Molberg. Till sakkunniga utsågs överlantmätaren Birger Gunnarsson, ekonomisekreteraren Lars Sköld och kanslichefen Torbjörn Zygmunt. Till experter utsågs konsulenten Gösta Ericsson och förbundsjuristen Håkan Gunnarsson. Till sekreterare utsågs hovrättsrådet Lars Friedner, huvudsekreterare, enhetschefen Bengt Kämpfe och förbundsjuristen Patrik Tibbling.Efter bemyndigande av ledningsgruppen för utredningsarbetet tillkallade utredningsgruppens ordförande som ytterligare experter stabschefen Christina von Arbin och kyrkogårdschefen Håkan Junfors. För det samlade utredningsarbetet har antagits namnet Utredningarna om Svenska kyrkans framtida organisation. Utredningsgruppen för ekonomi och egendom överlämnar härmed sitt betänkande Ekonomi och egendom. Utredningsarbetet är därmed slutfört. Utredningsgruppen är enig i sina förslag. Till betänkandet är fogat tre särskilda yttranden. Uppsala i december 1997 Carl Gustaf von Ehrenheim
Wivi-Anne Radesjö SammanfattningVårt uppdrag består av en del som avser att beskriva och analysera delar av Svenska kyrkans ekonomiska utveckling på senare tid och för framtiden. En annan del av vårt uppdrag är att ge förslag till kyrkoordningsbestämmelser i ekonomiska frågor och i frågor som sammanhänger med dem. Vi har som utgångspunkt för våra förslag haft förutsättningen att relationsförändringen mellan Svenska kyrkan och staten i huvudsak kommer att genomföras på det sätt som föreslagits av de statliga utredningar som lagt fram sina förslag i april 1997 samt i enlighet med Kyrkomötets beslut i november 1997.En viktig ekonomisk faktor för kyrkan är kyrkofonden och dess förvaltning. Vi konstaterar att Kammarkollegiet i sin förvaltning av kyrkofonden i huvudsak har uppnått en avkastning som överträffar allmänt tillämpade index för värdepappersförvaltning. Samtidigt noterar vi att det finns värdepappersförvaltare som med en mera riskbenägen förvaltning har erhållit än bättre avkastning. En annan viktig ekonomisk faktor är prästlönetillgångarna. Avkastningen från dessa har förbättrats avsevärt sedan den samlade stiftsförvaltningen införts. Förbättringarna har i hög grad uppnåtts genom att medel som tidigare varit placerade på bankkonton i stället har överförts till värdepappersmarknaden men även genom att olönsamma fastighetsdelar i jord och skogsbruket i allt högre grad sålts och köpeskillingarna, som förts över i prästlönefonderna, gett en högre avkastning. När det gäller uppbörden av den framtida kyrkoavgiften har Riksskatteverket föreslagit att de avgiftsuppgifter som behövs skall samlas in av Kyrkostyrelsen i stället för av kommuner och skattemyndigheter. Utbetalningen av avgiftsmedel skall också ske via Kyrkostyrelsen. Bortsett från denna förändring, som alltså är en följd av statliga förslag, anser vi att uppbördssystemet för kyrkoavgiften i huvudsak skall följa vad som nu gäller för församlingsskatten. I fråga om avgifter för de kyrkliga handlingarna föreslår vi att dop skall ske avgiftsfritt också i annan församling än hemförsamlingen. Även begravningsgudstjänst i annan församling skall vara avgiftsfri. (Att begravningsverksamheten i övrigt inte skall kosta extra i annan församling följer av den statliga Begravningsverksamhetsutredningens förslag.) För konfirmation eller vigsel på annan ort skall däremot avgift kunna tas ut. Vi föreslår att kostnaderna för begravningsgudstjänst omfattas av ett obligatoriskt clearingsystem för alla församlingar och kyrkliga samfälligheter. Vi föreslår ingen obligatorisk clearing i övrigt. Prästlönetillgångarna skall som idag förvaltas av stiften. Förvaltningen skall ske så effektivt som möjligt och med inriktning på bästa möjliga uthålliga totalavkastning. Samtidigt skall naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen som idag beaktas i skälig omfattning. På sikt bör värdet av prästlönetillgångarnas fastighetsdel nedbringas till ca 50 %. Vi föreslår att Kyrkofondens styrelse skall ansvara för uppföljning och redovisning av hur prästlönetillgångarna är placerade. Biskopsgårdarnas förvaltning föreslår vi skall överlämnas till respektive stift. Begreppet församlingskyrka föreslås inte bli reglerat i kyrkoordningen. I stället skall församlingarnas ansvar avse alla invigda kyrkobyggnader. Vi lämnar förslag till en handläggningsordning att använda när en invigd kyrkobyggnad skall tas ur bruk. Biskoparna föreslås få ett visst inflytande över domkyrkornas förvaltning. Vi föreslår att rikskollekter skall tas upp under högst 30 kollektdagar per år och att stiftskollekter skall tas upp under högst 10 kollektdagar. Vi föreslår arvodesbestämmelser att gälla för förtroendevalda på kyrkans nationella nivå. Vi förutser att frivilligarbetet inom kyrkan kommer att öka framöver. Vi föreslår att alla arbetsgivare inom Svenska kyrkan skall åläggas att tillhöra en kyrkans pensionsförening. Bortsett från uppgiften att finansiera prästernas pensioner m.m. består uppgifterna för Kyrkofondens styrelse liksom det ekonomiska utjämningssystemet. Vi förutser att statliga bestämmelser om redovisning och revision i framtiden kommer att gälla också för kyrkliga organ. De bestämmelser om ekonomisk förvaltning och revision för församlingar, samfälligheter och stift som vi föreslår avser därför endast sådana kompletteringar till dessa statliga bestämmelser som vi har ansett behövas. Förbudet att pantsätta kyrklig egendom föreslås upphävt. Dock föreslår vi att kyrkobyggnader inte heller i framtiden skall få pantsättas. Vidare föreslår vi att alla kyrkliga organ måste ha en auktoriserad eller godkänd revisor. Vi föreslår att samma ekonomi och revisionsregler som för församlingar, samfälligheter och stift i huvudsak skall gälla även för kyrkans nationella nivå. Vi föreslår inomkyrkliga upphandlingsbestämmelser motsvarande dem som nu gäller på grund av statliga regler. Vi förordar ökad inköpssamverkan mellan kyrkliga organ men utan att föreslå några bestämmelser om detta.
|